Barns hälsa i Norrbotten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Advertisements

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Folkhälsoarbete i Munkedal
Effekter & Resultat 10 års förebyggande arbete med föräldrar & barn Thomas Johansson, EPM 2008 Leksandsmodellen i korthet Studier av Leksandsmodellen Forskarstöd.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Enkät till socialsekreterare om placerade barns hälsa och skolgång
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv
E-post: Rosenlund Tideliusgatan 12, 6 tr Box Stockholm Tel: E-post:
Framgångsfaktorer vid behandling av barnfetma
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Övervikt och fetma som folkhälsoproblem Barbara Rubinstein epidemiolog.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Ungdomsmottagningarnas roll Barbro NilssonBILD 1 Ungdomsmottagningsverksamheten övergripande mål och innehåll Att främja fysisk och psykisk hälsa,
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Målsättning - Kvalitet
BARNHÄLSOVÅRDEN EN HÄLSOFRÄMJANDE ARENA - VÅRDENS ENDA?
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Vad menar vi med begreppet behov?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Nätverk-Uppdrag –Hälsa Stholm 6 nov 2007 Processstödjare
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
1.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Verksamhetschef Barnsjukvården Östra Norrbotten
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Hälsa.
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Start.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Övervikt och fetma i Sverige
Fetare men friskare – 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
Roligt att så många är här.
Social hållbarhet med siktet inställt på de tidiga åren
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Hälsosamtal hos socionomen Handledning inför inlämningsuppgift och examination.
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Vad är en familjecentral?
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet inom barnhälsovård.
Presentationens avskrift:

Barns hälsa i Norrbotten Utveckling och problem Åke Stenberg 20 november 2007

1942 – Rolf Kostmann Förste barnläkare (deltid) 2007 – 2 slutenvårdskliniker, 3 öppenvårdsmottagningar + +region- och riksresurser

Modell för barn med allvarlig sjukdom:

Barn med allvarlig sjukdom i framtiden: Fler nationella vårdprogram Fler kvalitetsregister Journal läslig över läns/regiongränser Sammankoppling journal och kvalitetsregister

Ref: Perinatalt omhändertagande vid extrem Underburenhet, Socialstyrelsen 2004

Dödlighet i plötslig spädbarnsdöd (SIDS) 1990-2002 Källa: Dödsorsaksregistret, Epc, Socialstyrelsen. Figur 7:3 Folkhälsorapport 2005

Femårsöverlevnad, barn 0-14 år vid akut lymfatisk leukemi (ALL) samt hjärntumör 1997-2001 Källa: Cancerregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:7 Folkhälsorapport 2005

Hjärta utan vänster kammare Normalt hjärta Illustrationer: GrowingPeople

Förbättringar - exempel Perinatal mortalitet Plötslig spädbarnsdöd (ryggläge mm) Leukemi m fl Hjärtkirurgi Hjärnhinneinflammation (vaccination) Astma (nya mediciner) mm

De flesta barn i Sverige i dag har god hälsa! De flesta trivs med livet! Men….

Problem som leder till ohälsa Brister i tidig anknytning Omsorgssvikt Livsstil – övervikt, motionsbrist.. Avsaknad tidigt stöd neuropsykiatriska funktionshinder

Andelen 15-åringar som trivs mycket bra med livet, 1985-2001 Källa: Skolbarns hälsovanor 2001, Statens folkhälsoinstitut. Figur 7:9 Folkhälsorapport 2005

Relativ risk för några vanliga hälsoproblem bland barn till lågutbildade mödrar jämfört med barn till högutbildade mödrar Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen 1992-2001 för 15-19 åringar och Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB för 3-15 åringar Figur 7:15 Folkhälsorapport 2005

Övervikt (BMI>25) bland 18-åriga män vid mönstringen fördelat efter socioekonomisk grupp Källa: Värnpliktsverket, Pliktverket Figur 7:17 Folkhälsorapport 2005

Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer med svag ekonomi jämfört med övriga familjer Källa: Levnadsnivåundersökningen 2000, SOFI och Undersökningen av levnadsförhållanden 2001/02, SCB. Figur 7:16 Folkhälsorapport 2005

Barn som är svårt att hjälpa effektivt Barn som far illa (psyk, fys, sexuellt) Barn med sämre ekon/soc familjesituation Barn i familjer med ”ofysiologisk” livsstil Barn med funktionshinder av neuropsykiatrisk art (konc-svårigheter, autistiska drag, etc) Barn med insufficienta föräldrar, ex depression etc Barn som utvecklat övervikt/fetma

Ekonomiska satsningar/kostnader Nu Tonåringar med problem Spädbarn

Ekonomiska satsningar/kostnader Nu I framtiden?? Tonåringar med problem Tonåringar med mindre problem Spädbarn Spädbarn BVC med föräldragrupper, BHV-psykolog, öppen förskola och Socialtjänst i samverkan

Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag Högst ½ liter läsk/vecka Låg livskvalitet Hjärt-kärlsjukdomar Diabetes typ II belastningsskador 1 tim motion/dag Mindre än 2 tim TV/video/dataspel per dag Högst ½ liter läsk/vecka Skilj på fest och vardag BHV-enheten NLL/Åke Stenberg okt 2007 4-årsmaterial från Barnhälsovården NLL -06; 10-årsmaterial från Gällivare 2006 /Skolhälsovården o Lapplands Barnklinik

Familj Föräldra-grupp Social-tjänst BVC Öppen förskola Psykolog

Familjecentralens funktioner Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp För alla Stärker de svaga Tidig upptäckt och hjälp vid funktionshinder Livsstilspåverkan tidigt Förebygger elände som är svårt att ta hand om Psykolog Familjecentralens funktioner

Tidiga samverkande insatser! Familj Tidig omsorgssvikt måste förebyggas/åtgärdas tidigt för att förhindra en progress till barn som far illa, social missanpassning. Tidiga frivilliga stödinsatser med samarbete BVC-sköterska – socialtjänst – BHV-psykolog kan vara betydligt mer framgångsrika än senare repressiva åtgärder från samhället. Depressionsscreening av nyblivna föräldrar - Det finns god evidens för att begränsad samtalsterapi av BVC-sköterska med kort utbildning och handledning kan identifiera och behandla merparten av de ca 10% som fångas i screening. BHV-psykolog behövs för utbildning och handledning. Livsstilsfrågor måste uppmärksammas när barnen är små och livsstilen etableras. Långtidsresultat av behandling av etablerad övervikt/fetma hos större barn är nedslående. Ju tidigare problem uppmärk-sammas/förebyggs desto större möjlighet att påverka. Stöd av beteendevetare och gruppverksamhet ökar möjligheterna att stödja nyblivna föräldrar till en bättre livsstil. Tidig upptäckt av begynnande/lindriga neuro-psykiatriska svårigheter (ADHD, autism-spektrum, utvecklingsstörning) kräver handledning och utred-ningshjälp till BVC av psykolog. De här barnen upp-märksammas alldeles för sent i Norrbotten i dag. Öppen förskola Social-tjänst BVC Föräldra-grupp Psykolog ________________________ Åke Stenberg nov 2007

Mer om att satsa på de små Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa; Hwang, Philip, Wickberg, Birgitta, Folkhälsoinstitutet 2001* Små, få och fattiga; Bing, Vibeke, 2003 Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan; SoU-2000:91* Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer; Broberg, Anders, 2006 Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa – en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv; State of the art-konferens MFR 1999 Klara färdig gå; Barnombudsmannens rapport 2007* Folkhälsorapport; Socialstyrelsen 2005* Early Child Development, From Measurement to Action, Världsbanken 2007* *) Fulltext på Internet

Diabetes ökar –allt snabbare lika för pojkar och flickor Källa:Den Svenska Barndiabetesstudien,2005

Andelen 6-15-åriga barn som behandlas med ADHD-läkemedel, 1997-2003 Källa: Läkemedelsregistret, EpC, Socialstyrelsen Figur 7:10 Folkhälsorapport 2005