Viktiga områden 2014-2015 Min vårdplan finns i Cosmic, blankettarkiv Stärka kommunikations resurs, RCC, nå ut i regionen Utveckla MDK – tillsammans – nyttja ALL kompetens Utbildningsinsats INCA Utveckling av den palliativa vården i regionen Utveckling av det diagnostiska flödet Utveckla utdata i registret, ex. tid till adjuvant behandling

Nationellt samarbete Ordförande Ann-Sofi Isaksson RCC väst RCC norr Katja Voullet Carlsson RCC Stockholm Gotland Pia Michols RCC syd vakant RCC sydöst Kerstin Törnquist RCC Uppsala Örebro Pia Jestin RCC väst Frida Smith

Kriterier för funktionen kontaktsjuksköterska enligt SKL rapport: Är tydligt namngiven för patienten Har speciell tillgänglighet och kan hänvisa till annan kontakt när han/hon inte är tillgänglig Informerar om kommande steg i vården Förmedlar kontakt med andra yrkesgrupper utifrån patientens behov Ger stöd till patienten och närstående vid normal krisreaktion Vägleder till psykosocialt stöd vid behov

Kriterier för funktionen kontaktsjuksköterska, forts: Säkerställer patientens delaktighet och inflyttande i sin vård Bevakar aktivt väntetider Tydligt skriftligt uppdrag Kunskaper som regleras av innehåll och avgränsningar i varje patientprocess Ansvar för en individuell skriftlig vårdplan upprättas (även om den upprättas av andra) Ansvar för aktiva överlämningar till en ny kontaktsjuksköterska Uppgiften att delta i multidisciplinära ronder/möten

Sydöstra sjukvårdsregionens sex löften till patienterna   Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt ”Best practice”  Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet

Kontakt och samordning

Marie, kontaktsjuksköterska urologkliniken

Kontakt och samordning

Individuell cancervårdplan – Min vårdplan LÖFTE 3: Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Individuell cancervårdplan – Min vårdplan Vårdplanen för cancerpatienter är ett nationellt framtaget dokument Alla patienter i cancervården bör ha en individuell, skriftlig vårdplan som ökar möjligheterna till delaktighet och självbestämmande. Min vårdplan utfärdas tillsammans med patienten - Testas nu i sydöstra regionen. - Målet att kunna skriva och läsa vårdplanen i Cosmic så det underlättar för patienter, närstående och vården. Min vårdplan uppdateras och dokumenteras kontinuerligt

11 diagnosspecifika kartor 259 namngivna konstaktsjuksköterskor idag

30 synergianmälningar i LiÖ 2013 (ur Patientnämndens ärenden) Tydliga exempel på brister i vården Kommunikation: 29 st Bemötande: 24 st Information: 23 st Dessa brister borde kunna elimineras/reduceras med; Kontaktsjuksköterska Individuell vårdplan Cancerrehabilitering/God vård

Kontaktsjuksköterskerollens utveckling ALLA patienterna ska få tillgång till en namngiven kontaktsjuksköterska enligt Socialstyrelsen och landstingsuppdrag  Patienter har börjat efterfråga: ”Jag vill tilldelas MIN kontaktsjuksköterska” Viktig länk mellan patienten/närstående och sjukvården  Känsligaste perioderna i cancervården är överlämnandet mellan olika vårdenheter  Kontinuerlig kompetenshöjning nödvändig

Utbildning ”Kontaktsjuksköterska i cancervård” Kontaktsjuksköterskornas kompetetenshöjning Utbildning ”Kontaktsjuksköterska i cancervård” 7.5 högskolepoäng pågår nu i Linköping Utbildningen återkommer vecka 38 – 48 2014 Nationell samordning pågår

God vård Helhetssyn Barn Cancerrehabilitering Palliativ vård mm…

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering kom i fokus 2009 i och med att Socialdepartementet kom ut med rapporten ”En nationell cancerstrategi för framtiden” och cancerfondens årsrapport 2009. Utredningen en nationell cancerstrategi lyfte bland annat upp att rehabiliteringen för våra cancerpatienter var eftersatt, ojämnlik och hade mycket mer att önska. Cancerfondens rapport från samma år lyfte också fram området rehabilitering – Ett utmärkande drag för svensk cancerrehabilitering är dess godtycklighet. Engagemanget skiljer sig kraftigt åt mellan landsdelarna när det gäller de rehabiliterande och stödjande insatserna. Vissa patienter är lyckligt lottade och får rehabilitering och psykosocialt stöd i världsklass, andra glöms mer eller mindre bort. Rehabiliteringsrådet slutbetänkande 2011:15, Rehabiliteringsrådet överlämnade 1 mars 2011 sitt slutbetänkande. När det gällde områdena Neurologi och Cancer tog Rehabiliteringsrådet fram ett antal förslag på förändringar av rehabiliteringsarbetet inom dessa diagnoser då de inte omfattades av rehabiliteringsgarantin. Cancerpatienter en heterogen grupp avseende rehabiliteringsbehov då diagnos, behandling och prognos varierar både inom samma tumördiagnos och mellan olika patientgrupper. Rehabiliteringsinsatserna måste alltid individanpassas. Tankar runt rehabilitering bör genomsyra hela vårdkedjan från diagnos, under behandling och framåt. De olika dimensionerna fysisk, psykisk och existentiell nämns. Närståendes behov av stöd tas också upp. Cancerfondens rapport 2014 tar åter igen upp området Cancerrehabilitering – även om cancerrehabiliteringen flyttat fram sina positioner är den fortfarande alltför ofta inte integrerad och en självklar del i cancersjukvården. Patienterna får ofta lida för att sjukvårdssystemets brist på helhetsperspektiv, och det är ofta godtyckligt vilket stöd den enskilde patienten får. Kontaktsjuksköterskan omnämns vara den bäst lämpade befattningen för att genomföra återkommande bedömningar av rehabiliteringsbehoven. Sydöstra sjukvårdsregionens patientlöfte 2. Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt ”Best practice”  3. Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan

På regionmötet ”Utvecklingskraft cancer” mars 2014 fick deltagare svara med mentometerknappar på denna fråga: Varför tror du att vi i vården har mer fokus på rent medicinska eller kroppsliga frågor jämfört med för patienten andra viktiga områden? Vi känner oss mer trygga med det Vi i vården hinner inte med allt Vi tycker inte att det är vår uppgift Vi tycker inte att det är viktigt Jag vet inte

Definition Cancerrehabiliteringens fyra dimensioner Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt

Tankar från medarbetare i vården Personligen trodde jag att cancerrehabilitering var något som den friskförklarade patienten erbjöds efter genomgången behandling och andra yrkeskategorier men det var riktigt fel! Jag har nu förstått att basen i cancerrehabilitering är tänkt att kunna utföras av läkare, sjuksköterskor alla aktörer i vården och det handlar mycket om att se patientens behov ur de olika dimensionerna.

Cancerrehabilitering handlar om ett förändrat förhållningssätt som vi bör få in i varje patientmöte. Genom att våga ställa enkla frågor till patienten kan du komma lång Hur mår Du? Vad är viktigast för Dig just nu? Hur fungerar det där hemma?

Patienter kan ha rehabiliteringsbehov på olika nivåer Alla patienter är unika Behoven skiftar över tid Insatser ske utifrån behov Var finns du i din profession med din kompetens i pyramiden? Vem är det som ska se/bedöma behoven? Vem är mest lämpad/ är de som ska utföra/arbeta med rehabilitering? Vilka professioner och kompetenser finns på enheten? Vad gör de olika professionerna vad kan vi hjälpas åt med och vad är mer specifik kunskap inom enskilda professioner – teamet. Hur ”utnyttjar” vi teamets olika kompetenser på bästa sätt så att det gagnar patient och närstående? Beskriv de olika stegen. Grönt – grundläggande behov: alla professioner inom vården identifierar patientens behov och orsak till detta. Sätter in adekvat åtgärd. Exempel på detta kan vara: Patienter som dålig aptit/äter dåligt undersök orsaken – matleda? Ont i munnen? Sväljningssvårigheter? Annat? Det gäller att stödja patienten att bibehålla de funktioner de har, ADL - som att tvätta sig själva, klä sig, gå till matsalen, äta själv Informera om hur patienten och närstående kan förebygga att olika problem uppstår inom de olika dimensionerna – psykiskt, fysiskt, social och existentiellt. Informera om vilka insatser som finns att tillgå muntligt och skriftligt Använda öppna frågor. Exempel. Vad i tillvaron bekymrar dig mest just nu? Hur går dina tankar? Vilken information vill du ha/vad vill du veta? Vad är viktigt för dig? Har du några symtom/besvär av din sjukdom? Hur ser din vardag ut? Hur är det, har du varit sjukskriven med anledning av det här? Hur ser din familjesituation ut? Hur ser din livssituation istället? Har du någon att prata med om det här/sjukdomen? Hur går det för dig att sova på nätterna? Hur går det för dig att äta och dricka? En del patienter vill ha mycket och utförlig information, andra relativt lite – information i stora drag, en del portions/stegvis, upprepade gånger osv. fråga patienten hur denna vill ha det? Vilket behov av information finns? Närståendes behov av information, vad och hur ser och vill den sjuke att närstående ska få för information? Om patienten erhållit ex. information från läkaren kring sin sjukdom kan vi utifrån den information patienten fått kan vi ställa ett antal frågor och försöka ringa in/fånga var patient och närstående befinner sig och vilka behov av rehabilitering och stöd som uttalas Ta ev. hjälp av olika bedömningsinstrument exempelvis distresstermometern, nutritionsbedömning, använda boken ”Den ofrivilliga resenären”. Remittera vid behov patienten till andra professioner som t ex kurator, sjukgymnast, dietist, lymfterapeut, psykolog, etc. Informera om hur man hittar information på 1177. Informera om patientföreningar Använda sig av den individuella vårdplanen, som är patientens dokument. Mall för vårdplanen finns i Cosmic som ska skrivas ut till patienten. Rådfråga/konsultera andra professioner. Gult: Insatser från professioner som har särskilt kunskap inom rehabilitering, som exempelvis sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator. Exempel på insats kan vara utprovning av hjälpmedel av en arbetsterapeut eller sjukgymnast, träningsprogram, rådfrågning av rehabsamordnare/kurator gällande sjukskrivning . Orange: Upprepade insatser från tex. Sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, dietist, psykolog, sexolog. I vissa fall kan remiss krävas. Exempel på insatser kan vara stödsamtal, regelbunden träning hos sjukgymnast/arbetsterapeut, Rött: Insatser som kräver hjälp av externa resurser. Exempel hjälp av psykiatrin, socialtjänsten,