Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

KLIMAT.
Det första du bör göra är att rita horisonten
Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Naturens krafter Landskapet har förändrats av naturens egna krafter. Det fortsätter att förändras hela tiden. - Hur bildas en rullstensås? Vad är en rullstensås?
Årskurs 6 Hagaskolan åk.6 Hösten 2010
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Sorteringslek i skogen
Viktiga begrepp inom exogena processer
Jordens processer som formar jordytan
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Water is life! Av Alex H och Alex C.
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
Geografi År 7.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten är liv.
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
VALLE VATTENDROPPE AV: MADELEINE SUNDQVIST.
Vattnets kretslopp.
Väder och oväder Vad är väder?.
Isens verkningar Varför blir det istid?.
MILJÖ.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Tema Rymden EvaBritt Hammarlund, Vikbolandsskolan, Vikbolandet –
Yttre krafter Exogena krafter
Nordens geografi Istiden.
VATTEN - geografiska begrepp
Väder.
Vind, vatten och jord
Istiden.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Jordens energibalans.
Rymden – vårt solsystem
– levnadsmiljöer försvinner
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Jordytan förändras.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Viktiga ord och begrepp
Klimat- och vegetationszoner
Klimatförändringar.
Istiden, Stenåldern, Bronsåldern och Järnåldern
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Jordens inre och yttre krafter Jordens yta förändras hela tiden. Berg bildas och berg försvinner, ny jordskorpa bildas, öknar sprids och floder skapas,
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
FRÅGESPORT KRING SVERIGE Begrepp och förklaringar.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Sveriges natur Geografi åk 4.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Geografi - att studera helheten
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Luft och Vatten.
Forntiden.
Spår av inlandsisen Geografi åk 4.
Vår jord Geografi åk 4.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Materialkunskap Åk 9 Karlsängskolan.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Yttre krafter Exogena krafter.
Klimat och miljö.
Naturkatastrofer Geografi är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till.
Jordens processer som formar jordytan
Presentationens avskrift:

Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Om man är vid kusten kan man se att klipporna är runda och mjuka. Det beror på att vattnet under tusentals år slipat berget. Även vinden kan påverka. Den för ofta med sig små sandkorn som blästrar berget. Is, regn, vind och vatten är de vanligaste orsakerna till erosion. Erosionen kan ställa till problem för dem som bygger nära vatten där det är lerjord. Regnet kan göra så jorden blir flytande och vågorna kan påverka utifrån. Det kan hända att hela området glider ut i vattnet. Detta kallas för jordskred. Människornas verksamhet fungerar ibland som en yttre kraft som påverkar landskapet. Ett exempel är när man har huggit ned skogar. Skogen binder fast jorden och när man hugger ner träden blåser eller regnar jorden bort och det blir stora områden där man varken kan odla eller bo.

Naturkatastrofer Av jordens inre och yttre krafter kan det bli vulkanutbrott, jordbävningar och erosion som kan ge jordskred. Men jorden kan också drabbas av andra naturkatastrofer. Ibland kan människor göra så det blir svårare katastrofer än vad det skulle ha blivit om inte människorna ändrat naturen. Ett exempel på detta är torka och översvämningar. Lavin bildas när en stor mängd snö rasar ner för ett berg. Det blir som ett stort vattenfall av snö. Både hus och människor kan begravas under en lavin. Översvämningar blir det när det regnar så mycket eller snön smälter så fort att inte vattnet hinner rinna undan. Då kan floder bli så stora så de dränker allt land runt omkring. Översvämningar kan öka när man hugger ner träd. Då spolar regnet bort jorden som skulle sugit upp vattnet. Både människor och hus kan spolas bort i en översvämning. Torka är när det inte regnat på så länge att människor, djur och växter har svårt att överleva. Eftersom jorden blir varmare på grund av den globala uppvärmningen blir detta ett allt större problem. Öknarna sprider sig och folk svälter ihjäl. Det blir också värre när människorna hugger ner skogen eftersom vattnet som träden avdunstar blir till regnmoln. Orkaner är väldiga stormar. Det blåser så mycket att hus kan blåsa bort. Tornado är en virvelstorm som snurrar runt som en stor tratt. Den kan lyfta upp hus, bilar och människor och sedan kasta ner dem i marken.

Yttre krafter bryter ned: is, vind, floder, sol- och frostsprängning. Formas till berg genom inre krafter: vulkanism,jordbävning. Materialet packas i sediment och pressas till bergarter

Yttre krafter: Vatten Det första stadiet i en flods liv. Regnvatten samlas och bildar en flod. Vattnet skär en fåra i marken och bildar en V-dal. Vattnet har hög fart nedför berget mot havet.

Yttre krafter: Vatten 2. Floddalen vidgas Efter hand breddas floden och jämnar ut landskapet. Floden rinner långsammare.

Yttre krafter: Vatten 3. En bred flodslätt byggs upp. Nu har floden nästan helt utjämnat höjdskillnaderna. Floden eroderar inte längre landskapet så kraftigt. Den slingrar fram på en bred slätt som nästan helt består av dess egna avlagringar. Ett slingrande flodlopp kallas för meanderlopp. Ibland bildas avsnörda flodslingor, s.k. kallade korvsjöar.

Yttre krafter: Vatten 4. Vid flodmynningen När en flod når havet upphör erosionen. Om det finns strömmar i havet tar havet med sig materialet som floden hade med sig ut på djupare vatten. Om det inte finns strömmar sjunker slammet sakta till botten vid flodmynningen. Där samlas till slut så stora mängder att floden måste hitta nya vägar genom slammet och det bildas till slut små öar eller bankar. Ett delta byggs upp.

Yttre kraft: Is Snögränsen ligger olika högt i olika delar av världen. Snögräns är den plats där snön aldrig smälter undan . I norra Norrland ligger den på 1000m Vid ekvatorn (Kilimanjaro) ligger den på 5000 m

Yttre kraft: Is Ju längre snön får ligga desto mer packas den, hårt packad snö bli is som till slut bildar en glaciär. Sverige har flera gånger varit helt täckt av is. Detta kan man se tecken på: Den krossade berget och bildade sten och grus. Den tunga isen tog med sig stenen och slipade berget eller repade det.

Yttre kraft: Is Den slet även loss stora stenar som den fraktade med sig, flyttblock. Den bildade V eller U-dalar på sin väg. Sand, sten och grus som blev kvar bildade vår vanligaste jordart, morän. Sten, grus och sand samlades i ”korvar”, rullstensåsar. Isen pressade ner jorden som än idag reser sig, landhöjningen.