Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april 2013 2013-04-18 SIDAN 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
2-årigt samverkansprojekt
Skola och arbetsliv i samverkan
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Den nya skollagen 1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad
Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Betyg i årskurser där man ej haft undervisning i ett ämne
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Kommuners insynsrätt i fristående skolor
Garantiprogrammen med särskild fokus på fas 3
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
BUDGETDIALOG Kultur- och fritidsnämnden Staffan Friberg Utredningschef.
Annelie Dahlberg Arbetsterapeut i Pyramiden
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
Välkomna till Färila skola läsåret 14/15
Tillgänglighets- uppdraget
Verksamhetsstöd – nuläget Branschråd grundskola 30 november SIDAN 1.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Beslut i Riksdagen Betänkande 2013/14:UbU6 Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Regeringens proposition.
Legitimation för lärare och förskollärare - Förskolan
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Hälsinglands utb förbund Förslag till hantering av ekonomi Presentation för ks feb 2014.
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Verksamhetsstöd gymnasiet
Diskussionfrågor Processtödjarutbildning vt11 Grupper som arbetat med Els-Mari Törnquist, Bengt Cederberg och Sverker Aasa.
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Socialpsykiatriska avdelningen
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Några reflektioner kring LSS/LASS-verksamheten
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
GYMNASIESÄRSKOLAN i skollagen
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Fördjupningsfrågor kring gymnasieplanering antagning, skolekonomi
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Distansundervisning för elever bosatta i Sverige.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Uppdrag Ersättning Migrationsverket
Nämndplan 2015.
Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
INFÖR BETYGSPROGNOS GY VT ”Ett överordnat mål är att få alla barn, elever och deltagare inom AcadeMedias verksamheter att nå målen för.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Kundvalet. Medborgarna kan välja Hemtjänst 1992 Skola 1992/1993 Barnomsorg 1994 Ledsagning & avlösning 1998 Särskilt boende, äldre, 2001 Familjerådgivning.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
INFÖR BETYGSPROGNOS HT2015 – ELEVER SOM LÄSER ÅRSKURS
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Bidrag till fristående huvudmän
Innehåll Syftet med föreningsbidrag Krav på förening som söker bidrag
Bedömning och betygsättning
Ny Remissrutin till BUP
Elevstödsprocessen Skapa en undervisning som möter alla elever
Dagens innehåll Vad är tilläggsbelopp? Omfattande behov
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Tilläggsbelopp
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Nyheter i skollagen från och med
En skolpeng höljd i dunkel?
Resursfördelning Grundskolenämnden
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Presentationens avskrift:

Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1

Verksamhetsstöd - problembild Systemnivå  Målgruppen är inte tydligt definierad  Olika system för egen regi och fristående skolor  Ökande volymer och därmed kostnader  Ingen systematisk uppföljning sker Skolnivå  Ökad administration  Osäkerhet om intäkternas storlek SIDAN 2

Syftet med förändringen  Normalisera frågan om stödbehov för enskilda elever  Säkra resurser till de elever som behöver extraordinärt stöd  Ökad stabilitet i resurstilldelningen till huvudmännen/skolorna  Minska antalet ”onödiga” ansökningar och därigenom kostnaderna för administrationen SIDAN 3

Förutsättningar  Tilläggsbeloppet ska vara omedelbart kopplat till enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar.  Tilläggsbeloppet avser endast ersättning för extraordinära stödåtgärder, som inte har koppling till undervisningen.  Eleven har en funktionsnedsättning eller sjukdom av mer varaktig karaktär vilken medför ett omfattande behov av särskilt stöd, som inte kan tillgodoses med organisatoriska eller pedagogiska insatser SIDAN 4

Målgrupper  Elever med omfattande behov av särskilt stöd där skolan vidtar extraordinära stödåtgärder beviljas tilläggsbelopp  Varje elev placeras i en av tre målgrupper utifrån dennes behov, inte utifrån dennes eventuella diagnos/er  Eleven behöver extraordinärt stöd frekvent eller kontinuerligt under skoldagen för att tilläggsbelopp ska beviljas  En elev har rätt att få sitt stödbehov tillgodosett oavsett om tilläggsbelopp beviljas eller inte SIDAN 5

Målgrupper, forts Följande tre målgrupper har identifierats: I.Elever med medicinsk funktionsnedsättning Elever som, på grund av sjukdom eller skada, under en längre tid behöver kompensatoriska hjälpmedel, tekniska hjälpmedel och/ eller individuellt hel- eller deltidsstöd för att följa utbildningen och där skadan riskerar att förvärras om inte stöd ges. II.Elever med fysisk funktionsnedsättning Elever med fysisk problematik, rörelsehinder, synnedsättning, hörselnedsättning eller omfattande språkstörning motsvarande specialskolans elevkrets. Dessa elever behöver antingen omfattande individuellt stöd, kompensatoriska hjälpmedel och/ eller tekniska hjälpmedel SIDAN 6

Målgrupper, forts Följande tre målgrupper har identifierats: III.Elever med psykisk och/eller betydande social funktionsnedsättning Elever med sådan problematik att riskinslag föreligger för sig själva eller för andra i sin omgivning och/eller elever med mycket stora svårigheter i socialt samspel och kommunikation. Dessa elever klarar inte sina sociala kontakter(med skolans personal och andra elever) utan ett individuellt vuxenstöd. Det kan även vara elever med betydande svårigheter i koncentration, strukturering, uthållighet SIDAN 7

Tilläggsbeloppets storlek  Utifrån elevens behov och skolans insatser beviljas ett belopp för verksamhetsstöd.  Tilläggsbeloppet kan komma att variera mellan 75 och 200 tkr per elev och år SIDAN 8

Ansöknings- och beslutsprocess, forts  Bidrag beviljas för maximalt 12 månader (ett läsår)  Bidraget följer med vid ett eventuellt byte av skola under läsåret SIDAN 9

Uppföljning  Vilka av målen i åtgärdsprogrammet har uppnåtts?  Vilka insatser har genomförts och hur överensstämmer dessa med ansökan?  Vilka resultat har uppnåtts tack vare insatserna?  Hur ser elevens situation ut (bl. a. frånvarosituationen) och hur ser bedömningen ut framöver? En skriftlig uppföljning kommer att ske senast i samband med att en ansökan för kommande läsår lämnas in SIDAN 10