Vetenskapliga begrepp - Syfte, problem, teori Rikard Harr (rharr@informatik.umu.se) Januari 2012

Dagens agenda Inledning Syfte Problem Teori Avslut Definition, exempel och olika typer Problem Definition, formulering och frågor Teori Avslut © Rikard Harr

Inledning Arbetet introduceras Fånga in och skapa intresse Lägger grund för syfte och problemformulering Skapar förberedelse för vad som komma skall Tänk “tratt” Fånga in läsaren via dennes värld Led succesivt in läsaren mot ämnet via avsmalning Presentera vad som skall göras © Rikard Harr

Inledning (ett exempel) © Rikard Harr

Inledning (ett till exempel) © Rikard Harr

Syfte Ingen jättetydlig skillnad mellan syfte och problem Problemformulering: Vilka frågor ens undersökning skall handla om Syfte: Vad man vill göra med frågorna Lösa slutgiltigt, komma med första förslag till svar, stimulera nya frågor, utveckla vår kunskap kring osv. Problemformulering anger inom vilket område man vill gräva, syfte och avgränsningar berättar var och hur djupt Exempel: © Rikard Harr

Syfte (exempel) © Rikard Harr

Syfte Anger alltså vad man vill åstadkomma och vad någon skall kunna använda resultaten till En formulering som hela tiden utvecklas under arbetets gång Kunskaper utvecklas, intresse förändras osv Vanliga kategorier av (ordval i) syften: Beskriva Förklara Besluta Utvärdera Förstå © Rikard Harr

Syfte - beskriva Vill beskriva exempelvis tillstånd, händelser, förlopp, handlingar Avbildar, registrerar och dokumenterar Görs inte förutsättningslöst; har alltid utgångspunkt i perspektiv, teori, modell av något slag Viktigt att ange vad beskrivningen skall användas till Vem har nytta av den? När? Vilken kunskap vill man ha fram? Ex: att beskriva hur svenska tonåringars (ålder 13-19) mediekonsumtion ser ut © Rikard Harr

Syfte - förklara Analysera orsaker och samband Görs utifrån utgångspunkter Viktigt att ange och precisera dessa Nästan aldrig en modell som är giltigt, finns oftast fler med olika för- och nackdelar Ex: Förklara varför svenska tonårstjejer (13- 19) föredrar FB i stället för Twitter © Rikard Harr

Syfte - besluta Syfte - utvärdera Beslutsunderlag i politiska processer eller kommersiella beslut Ex: föreslår hur framtidens skoldaghem skall utformas Syfte - utvärdera Studerar konsekvenserna av något Ny organisation, ny teknik, olika alternativa funktioner i programvara, gränssnittsdesigns påverkan på arbetstakt osv. Sker alltid mot givna kriterier och mål Ex: efter ett år tänker vi utvärdera svenska tonårstjejers (13-19) upplevelser av förändringen i FB's gränssnitt © Rikard Harr

Syfte - förstå Tillstånd, händelser, handlingar, förlopp, osv. Olika definitioner på förstå beroende på vilken vetenskapstradition man tittar på Bygger på bra och användbara modeller över saker (positivistisk anda) Med utgångspunkt i förförståelse ge sig in i samspelet mellan delförståelse och helhetsförståelse (hermeneutisk anda) Ex. Vad föranledde Cubakrisen? © Rikard Harr

Problem (frågeställningar) Vilka frågor ens undersökning skall handla om Problem: Den upplevda skillnaden mellan ett existerande tillstånd och ett önskat tillstånd (missnöje med nuvarade tillstånd) Problem inte negativt laddat; betyder i detta sammanhang snarare möjligheter! Skall ej kunna besvaras med ja eller nej Skall besvaras eller tas bort © Rikard Harr

Problem för vem? Problem existerar inte i sig själv; frågor måste ställas för att de skall uppstå! Någon måste intuitivt och/eller systematiskt tänka fram både den besvärliga situation man befinner sig i (och vad som gör den besvärlig) och den positiva situation man vill ta sig till Ibland leder lösandet av ett problem/besvarandet av en fråga till uppkomsten av en ännu viktigare fråga; viktigt att inte ha fokus på att lösa allt direkt... © Rikard Harr

Problematisering Att man utifrån ett visst perspektiv ställer en fråga om något man funderar över Har inget att göra med negativa vardagsföreställningen Ställer sig helt enkelt frågande inför något Frågans form styr vilket svar som kommer ges Problematisering sker i tre steg: Tema: beskriver ämnet för undersökningen Svårt veta vad som är viktigt på förhand Fastställer grundfakta, begrepp, definitioner; pilotstudie, förstudie Frågor: de faktiska förhållanden som man siktar på att besvara Hypoteser: påståenden om faktiska förhållanden som man vill se om de är oriktiga eller om man inte kan utesluta att de är riktiga Har ett förmodat svar på sin fråga; tänkt lösning Prövar hypotesen i sin undersökning; ställer ofta upp hypoteser man inte tror på... © Rikard Harr

Problem/Frågor Kriterier för att välja problem/fråga: Har jag ett angreppssätt och kan jag skaffa data? Rimligt jobb att inhämta data och rimlig chans att besvara frågan Hinner jag inom tidsramen Hur långt är realistiskt att ta sig? Vilken kunskap har jag om och vilket intresse av frågorna? Alltid fördel av att vara personligt intresserad av sitt ämne Är det utvecklande och nyttigt? Även för personlig del! © Rikard Harr

Frågeformuleringsprocessen Problemområde Delproblem Valt delproblem (förskjutning över tid) Börjar i det stora temat, identifierar vilka delproblem som finns Väljer ett delproblem att fokusera på, detta förskjuts nästan alltid i någon riktning efter arbetets gång. © Rikard Harr

Frågor (exempel) © Rikard Harr

Teori Begreppet är väldigt svårt att definiera Har olika betydelser i olika sammanhang Ett sätt att närma sig begreppet är att tänka på det som: “[...] form a language that we use to understand the world and communicate with others” (Kuhn, 1996) Alternativa betydelser: Kan vara en produkt av forskning Kan vara det man testar i sin forskning Kan vara en lins genom vilken vi försöker förstå fenomen © Rikard Harr

Teori i uppsatsarbetet Vanligtvis teoretiska begrepp, inte hela teorier För att se saker hos ett valt fenomen Ex. Tillgänglighetshantering i en grupp av samarbetande individer För att testa om begreppet håller Ex. Hur väl passar sig det teoretiska begreppet tillgänglighetshantering i en fysisk/medierad kontext? Användningen av teori avgör möjligheten till bidrag © Rikard Harr

Avslutning Frågor, kommentarer och adjö © Rikard Harr