Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Välkomna! Förskrivarens juridiska ansvar kontra patientens egenansvar
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Landstinget i Östergötland
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
PRIMÄRVÅRDEN.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Socialtjänstens möjligheter och begränsningar
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 Del 1, 1 – 7 kap
Samordnad individuell plan
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Vad menar vi med begreppet behov?
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan
Sjukgymnastik för äldre personer
Behov av habilitering och rehabilitering
Socialtjänstlagen, SoL
Försäkringskassans roll i samverkan
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Samordnad individuell plan (SIP)
Patientlagen och information till patienter och närstående
Samordnad Individuell Plan
Överenskommelse om samordning kring barn
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Lex Maria Bakgrund: 1936 avled ett antal patienter på Maria sjukhus i Stockholm till följd av felbehandling.
Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
Delegering Vem får delegera?
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Utbildning i SIP (samordnad individuell plan)
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Innehåll i föreläsningen
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
TYP 1 DIABETES OM DIABETES TYP 1 BRITT-MARIE WEIDBY SEPTEMBER 2013.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Lex Maria.
Delegeringsutbildning
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
Ny Remissrutin till BUP
Patientsäker vårddokumentation
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede
Presentationens avskrift:

Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting Silvias Barn och Ungdoms Sjukhus

Diabetesmottagningen Teamarbete 6 sköterskor, 6 läkare och 1 sekreterare Dietister, Kuratorer, Psykolog, Lekterapin Akutvårdsavd 324 Vårdavd 334

Sjukdomen Diabetes Mellitus Typ 1 Barn och unga med diabetes och deras rättigheter i skolan. Sjukvårdens skyldigheter Hur sjukvård och skola kan öka samarbetet.

Diabetes ökar! Allt fler barn insjuknar Dubblerat antal senaste 20 åren i Sverige Allt fler barn insjuknar tidigt, dvs i förskoleåldern Tidigare insjuknande ger fler år i livet med kronisk sjukdom

Diabetes mellitus typ1 Antal barn 0-18 år i Sverige: cirka 8000 Antal barn i Göteborg: cirka 500 Antal nyinsjuknade/år Sverige cirka 800 Göteborg cirka 75

Insulinets effekt

Diabetes

Diabetes typ 1 vs Diabetes typ 2

Diabetes är enkelt! Mäta blodsocker Ge insulin

Blodsocker 7 4 (3,5)

Blodsocker  Blodsocker  Kolhydrater Stress Insulin Fysisk aktivitet

7 4

Kolhydrater Stress Insulin Fysisk aktivitet Kolhydrater Stress

Behandlingsmål Hög livskvalitet Normal tillväxt och utveckling Frihet från akuta och kroniska komplikationer

Bakgrund • Barn med diabetes har rätt till hjälp med sin egenvård • Under skoltid övertar kommunen föräldrarnas tillsynsansvar • Rektorn är på skolan huvudansvarig för barnen • Nationell studie genomfördes 2008 för att spegla familjers och diabetesmottagningars syn på barnens egenvård under skoltid • Av denna framgick stor skillnad mellan skolorna avseende resurser och bemötande av de särskilda behov barn med diabetes har; Ny lagstiftning sedan juli 2009 Utanför landets gränser framstår Sverige som det goda exemplet avseende ”Diabetes i Skolan”1 Referens: 1. SWEET study, EU-projekt. 22

Den individuella bedömningen Det är den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt ansvarsområde ska göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Referens: 4 kap. 1 § SOSFS 2009:6. 23

Hälso- och sjukvårdens ansvar • Hälso- och sjukvården ansvarar för att bedriva god vård • Om en åtgärd kräver medicinskt utbildad personal, är det fråga om hälso- och sjukvård • I det enskilda fallet kan dock patienten, föräldrar och närstående ha förvärvat sådan kunskap om åtgärden att den kan bedömas som egenvård. En förutsättning är att den kan utföras på ett säkert sätt

Föräldrars ansvar för egenvård Föräldrar har ansvar för att hjälpa sina barn med egenvården. Men en bedömning måste göras utifrån föräldrarnas förutsättningar att klara av att utföra egenvården på ett säkert sätt.

Skolans ansvar för egenvård • Skolan har ett ansvar för att alla barn ska kunna gå i skolan och ska hjälpa eleverna med egenvården • Bedömning måste göras utifrån skolans förutsättningar att klara av att hjälpa till med egenvård på ett säkert sätt • Den som gör bedömningen måste samråda med skolan • Skolhälsovården ansvarar för den förebyggande hälso- och sjukvården och har inte ansvar för att utföra egenvård sjukvården och har inte ansvar för att utföra egenvård

Hur en planering ska göras Planeringen ska göras i samråd med 1. den eller de som ska hjälpa patienten med egenvården, 2. ansvarig nämnd, om patienten har beviljats eller kommer att beviljas hjälp med egenvården av socialtjänsten, eller 3. vårdgivare, vårdenheter och andra aktörer som kan komma att beröras av egenvården

Dokumentation 1. vilken åtgärd som har bedömts som egenvård 2. om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården 3. hur information och instruktioner till den eller dem som ska utföra den egenvården ska ges 4. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården

Dokumentation 5. vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patientens situation förändras 6. hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp, 7. när en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras

När är ett barn kognitivt moget för att klara sin egenvård i skolan? Generellt vid 12 års ålder men.. ADHD Autismspektrum Låg begåvning

Diabetesmott Föräldrar Skola