Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Missade möjligheter på ekomarknaden ger importen fritt fram! – Hur många fler ekoproducenter behövs? Av Lars Jonasson.
Missade möjligheter på ekomarknaden ger importen fritt fram! Av Lars Jonasson.
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Vattenplaner på gårdsnivå
Torben Kudsk Jordbruksverket
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Kostnadseffektiva åtgärder i Lillåns avrinningsområde
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.
Olika djurslags metanproduktion
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Moduler och underlag Rådgivningsexperter
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
Ingen övergödning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet 3 Miljömål 4 Problemområden Greppa Näringens moduler 1. Ammoniakavgång 2. Kväveutlakning 3.
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Målsättning Målsättning.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Fosfor och fosforförluster
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Hans Nilsson Jordbruksverket
Index Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
Moduler i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Varierad PK gödsling Hur?.
Rådgivarnas kompetens
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018

Stallgödselkalkylen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen

Vilka problemområden har vi? Kväveläckage Fosforläckage Klimatgaser Bördighet Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete

Gödslingsintensitet, växttillgängligt kväve i stall och handelsgödsel Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Gödslingsintensitet för de tre största grödorna Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Fosfor och gödslingsintensitet Källa : Djodic & Kyllmar, användning av gödselmedel på åkermark, rapport 2011:22

Åtgärder kväve och fosfor före och efter medlemskap i Greppa Näringen Använd de hjälpmedel som finns för att hitta rätt giva Kvävesimulatorn- optimerar kvävegivan utifrån skörd och priskvot (kvävepris/avräkningspris på spannmålen) Stallgödselkalkylen- beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Precisionsodlingsteknik

Växtodlingsgårdar och kvävebalans -23 kg/ha +41 kg/ha Realistiskt med +/- 10 till 15 kg N/ha

Växtodlingsgårdar Kväve in

Mjölkgårdar och kvävebalans -30 kg/ha +54 kg/ha Realistiskt med +/- 15 till 30 kg N/ha

Mjölkgårdar Kväve in

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Grödfördelning på olika gårdstyper GårdstyperVäxtodlingMjölkGris Arealunderlag ha ha ha Viktigaste grödor HöstsädGrovfoderVårsäd Höstsäd Oljeväxter/ sockerbetor HöstsädOljeväxter/ sockerbetor FörändringarOljeväxter ↑Grovfoder ↑Höst-/vårsäd ↑ Träda ↓ Oljeväxter ↑ Sockerbetor ↓Grovfoder ↑ Träda ↓

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Stallgödselstatistik Statistiska Centralbyrån (SCB) Gödselmedel i jordbruket

GNS GSK Produktions- områden GMB SS MSK GSS NN ÖN

Vanligaste gödselslaget?

Gödseltyp utifrån djurslag

När sprids stallgödseln? Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

Lagringskapacitet NÖT: ca 85% kan lagra flytgödseln minst 8 mån Ca 60% för mjölk och 75% för kött kan lagra urinen minst 8 mån GRIS: 98% kan lagra gödseln minst 8 mån, och 90% mer än 10 mån LAGSTIFTNING har antagligen styrt detta

Lagringskapacitet – mjölkkor Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

Lagringskapacitet – slaktsvin Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

Spridningsteknik för flytgödsel Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1002

Spridningsteknik utifrån gröda Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1203

Fosforbalans i förhållande till djurtäthet på mjölkgården, ca 1900 mjölkgårdar

P-balans – Greppa Näringen ca 1500 balanser från växtodlingsgårdar kg underskott/överskott per ha P-AL-klass verkligheten borde vara

P-balans – Greppa Näringen ca balanser från mjölkgårdar kg underskott/överskott per ha P-AL-klass verkligheten borde vara

Åtgärder kväveutlakning - procentuell skillnad före och efter medlemskap i Greppa Näringen

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport

Åtgärder kväveutlakning - procentuell skillnad före och efter medlemskap i Greppa Näringen

Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Handelsgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för brödvete Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport