Måste vi lära oss genom hela livet ? 1. Måste vi lära oss genom hela livet ?     INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK INNEHÅLL ~ Olika sammanhang för livslångt lärande ~ Livslång utbildning – livslångt lärande ~ Ett närhistoriskt perspektiv ~ Lärande – en nödvändig glädje ? ~ Deltagande i vuxenutbildning i Europa ~ Ett kritiskt perspektiv ~ Lärandets paradox pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Källförteckning ~ Cross-Durrant, A. 1987. Basil Yeaxlee and the origin of lifelong education och John Dewey and lifelong education. I arbetet Jarvis, P (Ed.). Twentieth century thinkers in adult education. ~ Jarvis, P. 1997. Oppimisen paradokseja. I tidskriften Aikuiskasvatus 1/97 ~ Lehtisalo, L. 1995. Elinikäisen oppimisen kolmanteen aaltoon. I tidskriften Kokeiluposti 1/1995. ~ Linkola, P. 1979. Toisinajattelijan päiväkirjasta. ~ Otala, L. 1999. Osaajana opintiellä. ~ Tuomisto, J. 1994. Elinikäisen oppimisen muodot – teoreettiset lähtökohdat ja ja käytäntö. I arbetet Elinikäinen oppiminen. Aikuiskasvatuksen 35 vuosikirja. .    Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

Vad är livslångt lärande ? 2. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Någonting helt naturligt och självklart vi lär oss saker varje dag och ofta utan att behöva an- stränga oss nämnvärt. Vissa gånger behövs det där- emot enorma ansträngningar Människan blir aldrig fullärd och bör därför vara mottaglig för nytt Personligheten utvecklas hela tiden eller gör den det ? Att förstå sig själv är det svåraste som finns – eller ? Människan behöver stimuli för att överleva Vi vill lära oss nytt inte kanske hela tiden och under stress men med jämna mellanrum Vad är livslångt lärande ? pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Skall vi uppfatta livslångt lärande som en skyldighet (utan klarar vi oss inte) eller en självklar rättighet och möjlighet ? LÄRA BÖR MAN ANNARS DÖR MAN ! Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

Individuellt,i grupper som företag, intressegrupper 3. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Olika sammanhang för livslångt lärande Individuellt,i grupper som uppstår spontant för kulturen pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området 3.Informellt individ tillfällig-spontan inlärning fortlöpande i vardagen 1.Formellt medborgare 2. Nonformellt arbetstagare Inom skol- och utbildningsystemet för samhället Inom organisationer, företag, intressegrupper för produktionen Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Tuomisto 1994

Relationen mellan fostransformer och olika sammanhang för inlärning 4. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Relationen mellan fostransformer och olika sammanhang för inlärning fostraren pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området natur omgivning individen själv handledare mentor lärare formell nonformell informell spontan sammanhanget för inlärning Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Tuomisto 1994

livslång utbildning och livslångt lärande 5. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Diskussionen kring livslång utbildning och livslångt lärande har i Finland intensifierats med jämna mellanrum, ofta i anknytning till förändringar i de övergripande samhälleliga strukturerna 1) under sextiotalet i anknytning till den snabba urba- niseringen och övergången till modernt industrisamhälle 2) i slutet av sjuttiotalet efter att oljekrisen hade något dämpat tillväxt- och utvecklingsoptimismen 3) i mitten av 1990-talet i samband med strukturför- ändringarna inom arbetslivet och samhället i stort   Efter att Europaparlamentet proklamerade år 1996 till det livslånga lärandets år inom den Europeiska Unionen har den offentliga debatten om livslångt lärande, dess karaktär, syften och betydelse intensifierats ytterligare pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Lehtisalo 199x

Livslångt lärande i ett närhistoriskt perspektiv 6. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Livslångt lärande i ett närhistoriskt perspektiv   Tanken om livslångt lärande – att människan lär sig genom hela sitt liv och att leva handlar om att ständigt lära sig nytt - är inte och borde inte få betraktas som ny • James Dewey, som under sin tid förde fram ett holistiskt perspektiv på inlärning och fostran, ansåg att inlärning sker i intervaller under hela livet, i mycket varierande sammanhang och på många olika sätt • Engelska folkbildaren Basil Yeaxlee förde i början 1900-talet fram tanken om att lärandet har en horisontell och vertikal dimension, d.v.s. att man under en given tidsperiod eller tidpunkt lär sig i mån- ga olika sammanhang och i anknytning till olika livsområden • I mitten av 1900-talet närmade man sig fenomenet från ett över- gripande samhällsperspektiv och myntade begreppet livslång utbild- ning. Inom Unesco utvecklade man idén till en ledande utbildnings- politisk helhetsprincip i början av 1960-talet. • Kort därefter myntade Europarådet och OECD begreppen konti- nuerlig utbildning och återkommande utbildning pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Cross-Durrant 1987

Från livslång utbildning (1960-1990) 7. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Från livslång utbildning (1960-1990) till livslångt lärande (1990 framåt) pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området LIVSLÅNG UTBILDNING Samordna utbildningsaktivteterna och fostransformer för att möjliggöra en personlig, social och yrkesmässig utveck- ling såväl hos individer som samhället i sin helhet -> samhälleligt och utbildningspolitiskt perspektiv LIVSLÅNGT LÄRANDE En övergripande benämning på alla de inlärningsaktiviteter som pågår genom hela livet och vars objekt, intensitet och systematik varierar mellan individer och livsskeden. Begrep- pet tar fasta på individens egna initiativ och aktivitet samt de individuella variationerna i inlärnings- och utvecklings- processer -> individperspektiv Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

Fortlöpande (livslångt) lärande är nödvändigt för att: 8. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Fortlöpande (livslångt) lärande är nödvändigt för att: • Arbetsmarknaderna förändras kraftigt man behöver alltmer kunnande i varje enskild uppgift • Kunskapen förnyas allt snabbare man måste hela tiden förnya sitt kunnande och sin yrkesskicklighet • Arbetets karaktär förändras man behöver nya färdigheter, nya former av kunnande • Arbetsförhållanden förändras var och en bär ansvar för sitt kunnande pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Det påstås ofta idag att kunskapen föråldras och förnyas allt snabbare – kan detta vara sant ? Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Otala 1999

Kommittén för livslångt lärande 9. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK   Kommittén för livslångt lärande - Kommittébetänkande 1997:14 Lärandets glädje. Nationell strategi för livslångt lärande “Livslångt lärande är en princip på många plan. Förutom den enskilda människan beaktar den de sammanslutningar där människorna är verksamma samt de samhälleliga specialvillkor som bestämmer människornas verksamhetsmöjligheter. Den styr människors inlärningsbana, sammanslutningarnas verksamhet och politiken för lärande så att en omfattande och fortgående inlärning av nya saker äger rum i samhället.“ (s.12) pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

Deltagande i vuxenutbildning 10. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Deltagande i vuxenutbildning i genomsnitt bland den vuxna befolkningen pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området Norden, Belgien, Österrike, Schweiz med 3-4 års mellanrum Frankrike, Luxemburg, Stor-Britannien med 5-7 års mellanrum Spanien, Italien, Grekland, Portugal med ca. 20 års mellanrum Siffrorna gäller för deltagandet i formell samman- hang men säger ingenting om inlärning i informella sammanhang Är medborgarinstitutet finländarnas pub ? Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

Ett kritiskt perspektiv 11. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK Ett kritiskt perspektiv Den grönaste av de gröna - Pentti Linkola 1979 ”Hur är det med att lära sig nytt ? Det hör till människans biologiska behov, men lärandet tillhör inte till de starkaste grundbehoven. Den nyfikenhet som kännetecknar ung- domstiden avtar kraftigt under vuxenheten. pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området I medelåldern vill hon inte börja med att på nytt samla på kunskapskapital, utan hon vill leva i lugn och ro, dra nytta av de kunskaper och färdigheter som hon erhållit i ungdo- men. … men om hon redan som 40-åring måste vara ständigt rädd för att bli utslagen från arbetsmarknaden, bli ersatt av de yngre, känna sig som okunnig och överflödig. Eller om hon blir hänvisad till en utbildningscirkus, att fortlöpande fortbilda sig eller t.o.m. omskola sig på ett sätt som känns onaturligt. Då är någonting sataniskt på gång i vårt samhälle” ! Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000

förverkliga oss själva 12. INTRODUKTION TILL VUXENPEDAGOGIK LÄRANDETS PARADOX FÖRÄNDRING Vi strävar efter att förverkliga oss själva påverka, utveckla förändra TIDIG VUXENÅLDER Vi lyckas kanske med att förändra nå- gonting - eller hoppas på att barnen gör det SEN VUXENÅLDER pedagogik för vuxna ? livslångt lärande inlärning vuxenstudier deltagande och motiv historia vetenskaps- området INDI VID SAM FUND Vi utvecklar vår per- sonlighet och indivi- dualitet - lösgör oss UNGDOM Vi lär oss de grund- läggande reglerna och normerna - hur vi skall bete oss BARNDOM KONTINUITET Efter varje gång man lärt sig nytt har man större kapacitet att ifrågasätta det som är ! Petri Salo Åbo Akademi/ Pedagogiska institutionen 2000 Källa: Jarvis 1997