Reinvestering Avses utbyte av uttjänta/avskrivna byggnadsdelar, system och system- komponenter i sin helhet och i syfte att bibehålla eller öka fastighetens.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Advertisements

Vad styrs verksamheten utifrån • Lagen om skydd mot olyckor • Handlingsprogram • Kommunal och förvaltningslag • Verksamhetsplaner • Ekonomistyrning • Avtal.
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Nyttorealisering på 10 min
Vad är det för skillnad mellan hyresrätt och bostadsrätt?
Revisionsberättelse Årsredovisning för verksamhetsåret 2010 Marks kommun Föredragning kommunfullmäktige
Folkhälsonämndens uppdrag inför Mål och budget KSAU Karlskoga
MDK.
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Prismodell och samverkansavtal
Nya balkonger BRF Dragonen 2015 Före Efter
VISION Kommunplaner – strategisk planering
BUDGETDIALOG 24 APRIL 2013 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 2013 ADM/LEDNINGMILJÖKART/MÄT/GISBYGGLOV 2012 ADM/LEDNINGMILJÖPLANBYGGLOV PLAN MBF.
Landstinget i Östergötland
FONDFÖRSÄKRING Försäkringstagaren väljer hur premiereserven investeras
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Begrepp inom fastigheter och fastighetsförvaltning
Underhållsbegreppet (Aff)
Förslagsframställan den 8 februari Uppdraget Vidare utredning som skall visa på hur samfälligheten bör gå vidare i frågan om att investera i nytt.
Översyn av internhyresmodell
Studentbostadsnäten - Ytterst ett ”politiskt” beslut (samma anslutningsmöjligheter för alla?).
Samordnad individuell plan
Internhyra/internpris
Felavhjälpande underhåll – AU (20 Mkr 2009)
Om utformningen av statlig tillsyn
Hälsinglands utb förbund Förslag till hantering av ekonomi Presentation för ks feb 2014.
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Bisek – fortsatt forskning Henrik Swahn Biseks programledare Presentation vid seminarium 4/4-06.
Oktoberrapport Oktoberrapport
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Investeringsplan år 2010 Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige Förvärv Bostadsrätter: Reinvesteringar: Lokalanpassning.
SJÖGEOGRAFISKA RÅDET Norrköping Ove Eriksson.
Ishallen Helsingborg Från uterink till framgångsrikt energiprojekt.
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
ESP EnergiSparProgram Anders Johansson Projektledare.
Skall ta fram förslag till olika finansieringsalternativ för mer omfattande och långsiktiga investeringar. Gruppen bör även överväga reglerna för bestämmande.
Lokalresursplanering LRP
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
Ledardagen 22 september 2010 Förändrat ledarskap i Landstinget ? E Wahlberg Sept 2010 Hjärt- och medicincentrum ….en centrumchefs reflektioner.
Lugnet i framtiden ”Lugnetgruppen”: Pelle Granbom, Yvonne Nygårds, Jonny Gahnshag Laila Edholm, Anders Ax, Krister Johansson.
Bebo Enno Abel Energieffektivisering av befintliga kontorshus Belok:s huvudprojekt
Investeringsplan år Investeringsplaner fastställs av Kommunfullmäktige Förvärv Bostadsrätter: 1937tkr 533 tkr Reinvesteringar:87014tkr48948tkr.
Plan-, bygg- och bostadsdagarna Planbesked Meningen med planbeskedet är att alla som har för avsikt att genomföra en åtgärd ska kunna få ett.
SWEPOS  Nätverks-RTK –tjänst – utbyggnad i Kiruna-området Kiruna arbetsgruppsmöte
Underhållsbegreppet (Aff)
I juni beslut om  Mål, inriktning  Ramar till alla nämnder (en ram för hälso- och sjukvården) I november beslut om  Ramar till sjukvården  Resultat-,
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Ett samarbetsprojekt mellan KTH & Einar Mattsson
Måltal Besparingsscenarios- Prognos fram till Följer normkrav.
Mål i Södertälje Miljökontorets mål för människors hälsa.
Seminarium 45 Erfarenheter av införande av komponentavskrivning Kommek
Fortsatt arbete med SUHF- modellen HfR-seminarium HfR Redovisningsråd/HfR-seminarium
©Tekniska förvaltningen, Gotlands kommun, Tekniska förvaltningens utredning om avfallshanteringen på Gotland efter 2005 Vad ska vi göra.
Ekonomiska styrningen Styrningen långsiktig och strategisk Flexiblare – skilda förutsättningar Årliga återrapporteringskrav – mindre omfattning.
Definitioner: Underhåll och Investeringar
Extra föreningsstämma Brf Risten 23 mars 2017
Komponentavskrivning och underhåll
eHälsa och eTjänster inom socialtjänsten
Statusbedömning av byggnadsverk
Vårljus Stockholmskommunernas egen barn- och ungdomsverksamhet.
Hälsingerådet 15 augusti 2018 Hans-Olov Åström
Reinvestering Avses utbyte av uttjänta/avskrivna byggnadsdelar, system och system-komponenter i sin helhet och i syfte att bibehålla eller öka fastighetens.
Välkommen till Informationsmöte!.
Förbereda analys och beslut
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Reinvestering Avses utbyte av uttjänta/avskrivna byggnadsdelar, system och system- komponenter i sin helhet och i syfte att bibehålla eller öka fastighetens värde. Detta sker utan att någon ny standardhöjande funktion tillförs förutom standardhöjning som följer med teknisk utveckling av utrustning och material. Som reinvestering kan betraktas större fasadrenoveringar och takåtgärder, byte av fönster och dörrpartier, byte av ventilationsaggregat, byte av armaturbestånd, byte av golv, ersätta utgången reglerutrustning utan lönsamhetskrav, byte av stammar, byte av larmutrustning, motorvärmar- utrustning etc. Reinvesteringar finansieras av för ändamålet avsatt investeringsanslag / ram om ca 45 mkr/år. Dessa 45 mkr avser ett totalbehov för hela beståndet. Investeringsbehov beräknas finnas fram till Kapitalkostnader täcks övergångsvis ( ) med årliga avsättningar från dagens underhållsbudget om 10 mkr. Vid övergångs- periodens slut justeras internpriset upp för att täcka fortsatta investeringar.

Lönsamhetsinvesteringar Investering som återför större ekonomiskt värde till kommunens fastigheter än dess sammantagna kostnader för investeringen inom 3 år. Investeringen ska omedelbart generera positivt cashflow. Investeringen ska vara avskriven i enlighet med upprättad komponentförteckning och knytas till teknisk livslängd. Värdet ska jämföras med kostnaderna av att göra ingenting. Prioriteringsordning av lönsamhetsinvesteringar ska göras utifrån pay- back metoden. Finansiering av lönsamhetsinvesteringar sker inom anslagsramen för reinvesteringar. Kapitalkostnadstäckning sker via avsättningar i driftbudgeten genom kostnadsminskningar samt när kostnaderna är större än kostnadsminskningen via avsättningar från underhållsmedel.

Verksamhetsinvesteringar Investering som påkallats av verksamheterna via beslut som tagits i politiska nämnder och styrelser eller på delegation av berörd förvaltning. Som regel ska dessa vara planerade med beslutade investeringsramar. Investeringarna kan delas in i strategiska- och anpassningsinvesteringar. Strategiska investeringar är sådana som är av stort värde för kommunen och vitala för att verksamheten kan utvecklas kan hänföras till nybyggnad, större ombyggnader eller tillbyggnader och innebär långsiktiga åtaganden med stora investeringsbelopp och stor kostnadsmassa. Anpassningsinvesteringar är mindre, löpande och ej långsiktigt planerade investeringar som krävs för att anpassa lokaler, bostäder och funktioner för uppkomna verksamhetsförändringar eller lagenliga krav som är kopplade till verksamhetsutövningen ( ett basbelopp – 1000 kkr). Dessa investeringar uppkommer under löpande budgetår och är således i regel ej planeringsbara. Anpassningsinvesteringar skrivs av på kort sikt och är i tid anpassade till verksamhetsnyttan ( 2-10 år).

Tillgänglighetsinvesteringar Är sådana investeringar som kan hänföras till åtgärder för att skapa tillgänglighet i kommunens befintliga lokaler i enlighet med gällande lagstiftning. Exempel på tillgänglighetsinvesteringar är installation av hissar, handikappramper, handikapptoaletter, hörselförstärkande utrustning, anpassning av belysning etc. Finansieringen sker via specifikt anslag (om 4,5 mkr/år fram till 2010) och kostnadsförs enligt beslut i Fullmäktige på verksamheterna som tillägg på internpriset.