Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer för geodata på olika nivåer

Övergripande mål Ökad tillgänglighet till geodata En ingång Enklare och mera enhetliga villkor Lägre licenskostnader Lägre transaktionskostnader

tillgång till en samlad tjänstekatalog för geodata och geodatatjänster tillgång till aktuella data direkt när behov uppkommer möjlighet att avstå från att hålla egna databaskopior och i stället förlita sig på data som hämtas direkt hos den informationsansvarige möjlighet att utveckla systemstöd till egen verksamhet baserat på en enhetligt organiserad försörjning med geodata och geodatatjänster möjlighet att i enkla och tydliga former publicera och marknadsföra kommunens egna data och av kommunen erbjudna geodatatjänster enhetliga former (rutiner och gränssnitt) för att lämna information till staten, vare sig leverans baseras på lagkrav eller avtal Värdeerbjudande för kommuner

Samverkansavtalet Ger kommunerna möjlighet att delta i samverkan i två steg: I steg ett för att köpa data enligt spec villkor i och till ett fast pris per år I steg två delta i datadelning fullt ut genom att bidra med egna data och vara med i delningen av intäkter Utöver detta kan kommunerna visa egna data i portalen

Produktkatalog för data och tjänster Geodata från alla statliga myndigheter med informationsansvar enligt INSPIRE + utökat innehåll enligt produktkatalog För kommunerna är det Lantmäteriets och SCB:s data som är viktigast och har de högsta kostnaderna idag

Tekniskt ramverk Tjänstebaserat datautbyte Distribuerade databaser Web-services Svårt att nå för små kommuner Kräver kommunal samverkan Kräver ökad standardisering Oklar målsättning i vissa delar

Kostnaden för att delta i datadelningen för kommunerna Avgifter i flera steg: 85 tkr, 71 kommuner 125 tkr, 62 kommuner 155 tkr, 58 kommuner 195 tkr, 46 kommuner 245 tkr, 32 kommuner 315 tkr, 18 kommuner 500, 850 och 1200 tkr, storstäderna Siffror enligt bearbetat förslag, ej fastställda

Kommunala synpunkter i remissomgången, exempel Positiva till verksamhetsmodell och affärsmodell Tveksamma till beslutsorganisation Risk för statisk verksamhet Ofullständig information om nästa steg Otydliga roller Lantmäteriet, Geodatarådet, Samordnarrollen, Geodatasamverkan Produktkatalogen behöver fastställas

Tillgång till mer data på enklare sätt Tar bort ”marginalkostnaden” som hinder Ökad möjlighet att sprida data Lägre hanteringskostnader Möjlighet att sprida metadata via portalen Direkta nyttor och effekter

Möjliga nyttor och effekter Ökad användning av geodata på förvaltningarna Lägre totala kostnader för geodata Ökade intäkter för geodata Ökad användning av web-tjänster Möjlighet att köpa kommunens information via portalen Minskat behov av kundservice

Hot, risker Högre kostnader för information Mindre ersättning för information i ny modell Kommunala avtalskunder går till Lantmäteriet istället för till kommunen för underlag till ledningsredovisning Låg kommunal medverkan i datadelning

Vad behöver utvecklas? Kommunernas incitament Regional samordning Standardisering Web-tjänster Lantmäteriet måste ta samordningsrollen också regionalt Kommunerna måste agera gemensamt Starta regionala geodataråd

Är det skillnad på stor eller liten kommun? Som ofta: Ja och Nej Alla har möjlighet att tjäna på att delta Den lilla kommunen har svårt att nå alla fördelar av egen kraft. Samverkan krävs. Den lilla kommunen tjänar kanske mest på ökad enkelhet och att få tillgång till mycket data till rimliga kostnader Även mellanstora och större kommuner tjänar säkert på samverkan som skulle underlättas av ökad grad av standardisering

Sammanfattning I allt väsentligt positivt Vi når målen med enklare tillgång till mera data I det stora hela till samma kostnader Osäkerhet om nästa steg vad gäller metoder och ekonomi Standardisering krävs Lantmäteriet och kommunerna utvecklar samverkan vidare tillsammans Regionala initiativ behövs

SLUT Tack för mig! Frågor? Allan Almqvist, stadsingenjör Malmö stad