Tips inför val av moduler Utvecklingsgruppen i Skåne

Vilka moduler ska väljas? Fokusera på lantbrukarens engagemang och intresse Visa hela utbudet Ligger gården i nitratkänsligt område, vattenskyddsområde, kustnära eller vid ett övergött vattendrag? I vilken fas är lantbrukaren? Bygga nytt? Glöm inte växtodlingsmoduler på djurgårdar! Prata både problem och lösningar Börja med de moduler där störst förbättringspotential finns Val ska förstås göras i samförstånd med lantbrukaren

Kvävestrategi, 11Aa och 11 Ab Intressant på de flesta gårdar. Ger mest på gårdar som inte har haft annan växtodlingsrådgivning. Se över lantbrukarens kvävegödsling. 5 st moduler; med eller utan stallgödsel, potatis, grönsaker samt eko. Förväntad effekt av genomförd rådgivning I genomsnitt bör kvävegödslingen minska med 7 kg N/ha och utlakningen med 3-4 kg/ha om föreslagna åtgärder efter att ett kvävestrategibesök genomförs, men med STORA variationer.

Fosforstrategi, 11B Mest intressant på gårdar med lerjordar samt gårdar som hanterar mycket fosfor, via t.ex. stallgödsel. Diskutera fosforförlusterna på den enskilda gården bla via promenad i fält för att se var läckagen kan ske Statusen i närliggande vattendrag är bra underlag. Styr upp fosforgödslingen, kopplat till markkartan. Ger mest om det finns en ny markkartering och fosforpriserna är höga.

Markpackning, 12A Allvarligast på lerjord och blöt mark Exempel 20 ton flytgödsel per ha, skördeminskning kr per ton flyt Sand Lättlera Styv lera Vårbruk (på plöjning), blött 15 24 40 Höstsäd i maj, delvis upptorkat 8 13 21 Vall , vårbruk, blött 12 16 22 återväxt, upptorkat 5 6 7 Höstraps, före sådd, torrt 2 9 Grovt gränsvärde för packningsrisk - Högre totallaster än 3 ton per hjul eller 6 ton per axel - Högre däckstryck än 0,6 bar i däcken

Tonkm per ha för några olika moment Markpackning, 12A Mer körning och tyngre maskiner på vissa gårdar tonkm/ha* Spannmål o oljeväxter 100-220 Rotfrukter o potatis 200-400 Vall till ensilage, 3 skördar 180-350 * fordonets vikt x sträcka i km Tonkm per ha för några olika moment Plöjning 30-50 Harvning 9-12 Tröskning 30-40 Betupptagare 120-160 Flytgödselspridning, bra körteknik mkt dubbelkörning 15-60 30-110

Växtföljd och bördighet, 12B Intressant på gårdar med öppen växtodling, speciellt vid ensidig växtföljd och mullhalter under 3,5 %. Ekonomisk beräkning av förändring Lönsamhet i andra grödor inkl förfruktseffekter Långsiktig effekt av ändrad mullhalt via Tillförsel av org. material via skörderester, fång/mellangrödor och stallgödsel Olika bearbetning Ändrad diesel åtgång Miljöeffekter vad avser utlakning och växthusgasutsläpp

Växtskydd, 13A 13B och 13 C Tre moduler; 13A Hantering 13B Bekämpningsstrategier 13C Vattenskyddsområde

Växtskydd, 13A 13B och 13 C 13A Hantering av bekämpningsmedel Tips kring hur man själv arbetar säkert snabbt och rätt med teknik och skyddsutrustning Genomgång om vad som krävs rent lagmässigt (bra att göra innan kontroll av t ex kommunen). Vanliga fel är: fel i sprutjournalen, avsaknad av säkerhetsdatablad samt brister i säkerhetsutrustningen. Påfyllnadsplatsen kan ofta diskuteras. 13B Växtskyddsstrategi Diskutera strategier kring problemogräs t ex tistel, gräsogräs eller skräppa (special på vallgårdar) Lämpligt med en fältrunda, beroende på tidpunkt. Uppskattad modul på gårdar som saknar annan rådgivning. 13C Växtskydd vattenskyddsområde Anpassning av växtodlingen till villkor och skyddshänsyn inom ett vattenskyddsområde. Högintressant för gårdar som kan få ett nytt vattenskyddsområde

Våtmarksplanering, 14A och 14 B Argument: Miljömål Goda möjligheter till rening av kväve och fosfor, nedbrytning av växtskyddsmedel och flödesutjämning. Möjlighet till 90-100% finansiering om våtmarken planeras på rätt ställe – avrinning från åkermark mer än 50-75 ha och uppåt. Bra för marginalmarker och för fågelintresserade 14A innehåller det som behövs för en intresseanmälan till länsstyrelsen om anläggningsstöd! 14B innehåller det som behövs för att sköta befintliga våtmarker. De flesta behöver stimuleras till skötsel

Våtmarksplanering, 14A Lite erfarenheter Intresseanmälan – anmälan – stödansökan- genomförande – slutbesiktning – skötsel Vad kostar det? Väldigt stor spännvidd beroende på var vattnet finns i markprofilen och vilka intressen som påverkas Problem – Omprövning av dikningsföretag (50-100 tkr), el, tele, gas, ”krånglig” hantering, bevattningsdammar ej godkända Positivt – mycket nöjda kunder när våtmarken finns på plats. Större utbyte av våtmarken än väntat!

Dränering, 14D Hjälp med att få fram täckdikningsplaner och dikningsföretagshandlingar från arkiv – om det finns. Överblick över dräneringens status på gården Konkreta förslag på förbättringar av dräneringen Effekt Dränering påverkar lönsamheten kraftigt speciellt under blöta år, då skillnaden kan vara skörd eller oskördad gröda. Miljöeffekter vad avser minskat växtnäringsläckage, minskade lustgasförluster och minskad risk för markpackning

Motiverade lantbrukare som samlas kring gemensamma vattenproblem Vattendragsgrupper Motiverade lantbrukare som samlas kring gemensamma vattenproblem Flera gruppträffar Däremellan enskild grepparådgivning. Kontakt med lst för att gå med Ibland trög start men intresset växer ofta när gruppen är skapad

Lämpligen till alla gårdar med idisslare Grovfoderodling, 15A Lämpligen till alla gårdar med idisslare Gör först kontroll av foderstater som 41A el 41B för att ta fram vilket grovfoder djuren behöver. Ett bra grovfoder i en effektiv kedja och anpassat till djurens behov ger Optimal användning av resurser och ökad lönsamhet Mindre förluster till miljön

Konsten att producera det foder som djuren behöver Grovfoderodling, 15A Konsten att producera det foder som djuren behöver på ett effektivt sätt Rätt foderkvalitet Foderkostnaden kan sänkas med ca 6000 kr för mjölkko med avkastning 9100 kg EMC om sent skördat vallfoder (10,2 MJ) byts ut till tidigt skördat (11,7 MJ/kg ts) Rätt vallblandning anpassad för gårdens förutsättningar. Ökad klöverandel sänker N-behovet vid gödsling. 30 % vitklöver kan ge upp mot 150 kg N till vallen Effektiv vallfoderkedja Minskar näringsförluster och spill ex genom snabb och jämnare förtorkning med bredspridning av sträng Planerad gödsling Optimalt utnyttjande av stallgödseln. Varm väderlek och olämplig spridningsteknik kan öka ammoniakförluster till över 50%. Miljöeffekterna Ökat växtnäringsutnyttjande samtidigt som ett vallfoder av hög kvalitet ger mindre behov av inköpt foder, dvs lägre förluster av ammoniak och växthusgaser

Dyra insatser används där de behövs på fältet. Precisionsodling, 16A Dyra insatser används där de behövs på fältet. Ofta förbättra ekonomin på en 100 ha gård med ca 30 tkr Innehåll GPS-system; genomgång av olika system Kartor över varierat behov fosfor, kalium, kalk Ekonomiska beräkningar för varierad spridning av fosfor, kalium och kalk N-sensor; genomgång och ekonomisk beräkning Ekonomi-exempel är antingen en prognostiserad skördeökning pga fosfor, kalium eller kalk hamnar på platser där de behövs eller att man tidigare har lagt för mycket av något av det så det går att minska. N-sensor är lönsamt i beräkningar från ca 100 ha odling där den kan användas (h-raps, h-vete ffa).

Exempel på precisionskalkning Precisionsodling, 16A Exempel på precisionskalkning Ett exempel där man gjort markkartering 1997 sedan utifrån markkartan gjort en precisionskalkning för att några år efter kalkningen ta nya markprover för att se hur pH ändades. 1997 pH-variation 2000 pH-variation Kalkning 1997 Mats Söderströms bilder

Klimatkollen – växtodling, 20A Ger goda diskussioner på alla växtodlingsgårdar. Hög kväveffektivitet och markvård är lönsamt och ger mindre lustgasavgång och därmed mindre klimatpåverkan Minskad energianvändning ger också klimateffekt och direkt pengar i börsen CO2, N2O, CH4 NO3-, NH3 N2O CO2 Insatsvaror och inköpta tjänster Växtodling Exempel på goda råd Optimal kvävestyrning, mindre kväveförluster och lustgas Minskad markpackning, högre skördar och mindre lustgas Ökad mullhalt, bättre bördighet och mindre växthusgasutsläpp per kg produkt Sparsam körning, lägre diselkostnad och koldioxidutsläpp

Sydsvensk växtodlingsgård Exempel på resultat-diagram från beräkningsverktyget i Klimatkollen.

Klimatkollen – djurgårdar, 20B Ger goda diskussioner på alla djurgårdar. Tittar på gårdens olika produktionsgrenar och dess växthusgasutsläpp. Fodersmältning och fodermedel är de största posterna. Bästa råden är oftast Effektivisera produktionen genom friska kor Kortare uppfödningstider Längre livslängd och bättre foderstyrning

Klimatkollen – djurgårdar, 20B

Energikollen, 21 A, 21B och 21C Varför? Kartläggning/medvetandegör Nyckeltal för gårdens produktionsgren Åtgärdsförslag/energiplan Sparar i genomsnitt 10-15% energi och pengar. Underlag till investeringskalkyler Kostnad 1000 kr Minst 25 de

Stallmiljö, 30A Många djurstallar begränsar djurens produktion. Genomgång av stallets temperatur, luftfuktighet, luftrörelser, ammoniak- och koldioxidhalt, ljus och buller. Foderutnyttjande och foderspill diskuteras också. Exempel på förbättringar som kan påverka djurens hälsa både i den yttre och inre stallmiljön ”Rensa tilluftkanalerna till tilluftstaken så att mer luft kommer fram.” ”Sätt upp fler lysrör över foderbordet i kostallet för att korna skall få det ljusare och därmed bli piggare och få bättre förmåga att visa brunster.” ”Komplettera långhalmen med tex spån eller torv för att få bättre uppsugningsförmåga och därmed ge korna en torrare och komfortablare liggyta.”

Innefattar besök där funderingar och frågor diskuteras. Byggplanering, 30C Intressant för djurgårdar som har funderingar kring att bygga till/om/nytt. Innefattar besök där funderingar och frågor diskuteras. Diskussion kring miljö- och energiåtgärder i samband med tänkt förändring. Resultat Resulterar i en rapport med slutsatser och en skiss över den tänkta förändringen. Miljöeffekter vad avser lägre energianvändning och minskade utsläpp av ammoniak- och växthusgaser

Kontroll av foderstater, mjölkkor 41A Genomgång av gårdens foderproduktion, utfodringsrutiner och foderstat med syfte att minimera överutfodring av kväve och fosfor Mycket värdefull modul, mycket att göra hos många och många åtgärder ger även ekonomisk vinst. Mål 20 kg ECM rekommenderad nivå 13-15 % råprotein 30 kg ECM rekommenderad nivå 15-17 % råprotein 40 kg ECM rekommenderad nivå 17-19 % råprotein Kväveutnyttjande: ca 30 % Fosforutnyttjande: ca 40 % Kraftfoderförbrukning: ca 0,30 kg per kg mjölk God djurförsörjning

Kontroll av foderstater, övrig nöt, 41B Genomgång av gårdens foderproduktion och utfodringsstrategier kopplat till djurens tillväxt och klimatpåverkan. Finns ett stort behov! Vi har en genomsnittlig inkalvningsålder på 28,1 mån SLB och 29,9 mån SRB. Det finns potential! Fokus på Tillväxttakt Gruppindelning av djur Inkalvningsålder Rekryteringsprocent Slaktdata

Endags utfodringskontroll, nöt, 41C Mängd, näringsinnehåll och pris på allt utfodrat foder registreras och vägs mot utfallet i form av mjölk och näringsinnehållet och priset på denna. Uppföljning av mål Hjälp att hitta störningar i produktionen Ger oss nyckeltal att arbeta med för att förbättra fodereffektivitet och i klimatarbetet Nyckeltal Energibalans % AAT-balans % Kväveutnyttjande % Fosforutnyttjande % Mjölk-foder kr / ko och dag

Betesstrategi, 42A Kor och ungdjur skall ut på bete Lagkrav Förbättrad djurhälsa Ekonomiskt fördelaktigt spec vid höga foderpriser Landskapsvård med konsumentperspektiv Planerad betesdrift med anpassad beläggningsgrad gynnar betesupptaget och produktion samt miljön Minskad kraftfodergiva till korna Ökad tillväxt hos ungdjur, potential upp till1000 g per dag Bete – prisvärt foder. Oftast 40-50 % av motsvarande grovfoderpris Miljövinster genom ökad kolinlagring samt minskat behov av skördat foder

Utfodring, gris Optimerar kväve och fosforutnyttjandet Effektiviteten beräknas före och efter åtgärder Foderval Hälsoåtgärder Stallmiljö värme och ventilation