Sociala nätverk och hälsa Del II 2010-05-04 Carin Staland Nyman Enheten för socialmedicin

Sociala nätverk – Livsförloppsperspektiv Sociala nätverk – sociala relationer

U Bronfenbrenner 1979

Sociala nätverk ”(Informella) sociala relationer mellan människor som ’samhandlar’ med varandra mer eller mindre regelbundet” (Finset 1981)

Sociala nätverk – Socialisation Social miljö källa till information och påverkan Genom positiva och negativa reaktioner från andra får individen kunskap om sin sociala omgivning

Socialisation (Sociologi) Syftet är att förse individen med de redskap som ger möjlighet att tillfredsställa vissa behov och nå vissa mål En process där individer införlivar omgivningens normer/kultur - för att stärka gruppens möjlighet till samlevnad Föreställningar om den sociala verkligheten överförs till individen som tar in och internaliserar de ’koder’ som gäller för socialt samspel

Socialisation (Sociologi) Socialisation – sociala relationer/roller bidrar då vi formar vår uppfattning om oss själva ’Betydelsefulla’ relationer ofta viktigare i denna process Socialisation – ett livslångt projekt

Socialisation (Sociologi) Primär socialisation Tillgodose emotionella, kognitiva sociala Föräldrar, familj, nära relationer

Socialisation (Sociologi) Sekundär socialisation Tillägnande av speciella färdigheter, ’bli fungerande’ i enlighet med allmänna normer Utbildningsväsendet

Socialisation (Sociologi) Tertiär socialisation Specifika värderingar - Systematisk påverkan Media, reklam, intressegrupper

Sociala nätverk - Socialisation ”Det kollektiva medvetandet” - Sådant som vi vet att andra vet att vi vet

Genussocialisation Genussocialisation - Ann Oakely Manipulering Kanalisering Verbala benämningar Olika aktiviteter

Sociala nätverk – kvinnor och män Män rapporterar ofta fler personer – kvantitativt större nätverk Kvinnor rapporterar ofta fler nära personer i sitt primära nätverk Fuhrer et al. 1999

Kvinnor har tillgång till fler källor av emotionellt stöd Bland de närmaste fyra relationerna återfinns hos både kvinnor och män lika stor andel kvinnor Kvinnor mindre benägna att rapportera sin partner som den person som står dem närmast Kvinnor har tillgång till fler källor av emotionellt stöd Fuhrer & Stansfeld (2002)

Skillnader i livsvillkor - betydelse för sociala nätverk Finns skillnader i hur kontakter/kontaktytor kan skapas? Om så, hur påverkar detta preventionsarbete? Struktur – skillnader finns Funktion – skillnader mindre

Vikten av att fråga ’rätt’ Struktur – funktion Kontextberoende

Sociala nätverk – betydelse för hälsa? Psykisk hälsa Fysisk hälsa Dödlighet

Självskattad hälsa SF-36 –fysiska/psykiska dimensioner av hälsa Syfte: Att studera betydelsen av sociala nätverk för stress från betalt – obetalt arbete 49 000 yrkesverksamma kvinnor SF-36 –fysiska/psykiska dimensioner av hälsa Mental hälsa, vitalitet, emotionell rollfunktion Socialt nätverk – civilstånd, släktingar, vänner, föreningsliv Stress i arbetet – Krav-Kontroll Stress i hemmet - Antal timmar för omsorg Achat H et al (1998)

Hög-stress grupp Låg-stress grupp Höga krav - låg kontroll – lite stöd i arbetet Många timmar i obetalt arbete Låg-stress grupp Låga krav- hög kontroll – mycket stöd i arbetet Få/inga timmar i obetalt arbete

Resultat Mental hälsa Reduktion β -6.45 (-7.02 -5.88) för självskattad mental hälsa (jämförelse mycket gott nätverk - socialt isolerade) Samband bestod vid kontroll för co-variater

Resultat Vitalitet Emotionell rollfuktion Reduktion β -7.42 (-8.13 -6.72) Mycket gott nätverk - socialt isolerade Dos-respons samband Samband bestod vid kontroll för co-variater Emotionell rollfuktion - OR 1.60 (1.46-1.75) Mycket gott nätverk - socialt isolerade. Samband bestod vid kontroll för co-variater Achat et al. 1998

Resultat ’Högstressgrupp’ + social isolering mental hälsa (β -18,6) vitalitet (β -14,6) emotionell rollfunktion (OR 4.03) (Ref-grupp – ’medelstress’ + socialt integrerad) Konklusion: Sociala nätverk gynnsamt för hälsan och av särskild betydelse i situationer av hög stress Achat et al. 1998

Depression Sociala nätverk – Social isolering Depression Incidens Behandling

Dödlighet Social isolering – riskfaktor för död Ex. Män födda 1913, 1923 (Göteborg) ULF-undersökningar

Hjärtsjukdom Överlevnad HI, upprepad HI, allvarlig hjärtsjukdom Nära sociala relationer och känslomässigt socialt stöd ’problematiska’ sociala relationer

Incidens hjärtsjukdom – brist på socialt stöd 736 50 år män följdes under 6 år Stöd från nära relationer + stöd från mer avlägsna Båda faktorerna samband med incidens av hjärtsjukdom Ort-Gomér, K et al (1997)

Progression – hjärtsjukdom 102 kvinnor, 1991-94, 30-65 år, STHLM Vårdats för hjärtsjukdom Data kring socialt nätverk och stöd Co-variater: ålder, CHD-historik, utbildning, rökning, alkoholkonsumtion, BMI, motion Wang et. Al 2005

Viktigt ur ett behandlingsperspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv Brist på socialt stöd – social isolering en riskfaktor för ökad progression av hjärtsjukdom Viktigt ur ett behandlingsperspektiv och ur ett folkhälsoperspektiv Wang et. Al 2005

Komplexitet – Positivt/negativt innehåll i relationer ”Social ties and cardiovascular function: an examination of relationship positivity and negativity during stress” Birmingham, W et al (2009) High Aversive Network tie Ambivalent Network tie Negativity Indifferent Network tie Supportive Network tie Low Low High Positivity Birmingham, W et al (2009)

Heritage, Z et al. (2008)

’Kungsholmsprojektet’ Befolkningsstudie, Kungsholmen - STHLM 1987, ~2000 ≥ 75 år, olika boenden Intervjustudie, 3 uppföljningar Många faktorer undersökts bl.a. civilstånd och sociala kontakter

Holmén, K., Furukawa, H (2002)

Sociala nätverk - demens Ogifta som lever ensamma löper större risk att utveckla demens än gifta som lever tillsammans Ju starkare socialt nätverk den äldre hade desto bättre skydd mot att utveckla demens Civilstånd, kontakt med egna barn, kontakt med vänner Hypoteser; Hui-Xin Wang , (2001) The impact of lifesstyles on the occurrence of dementia”.

Ensamhet och isolering hos anhörigvårdare

Socialt nätverk – multipla roller Två teorier/hypoteser Rollstress Rollutveckling

Fler roller – bättre hälsa? + Tvärsnittstudier Generell självskattad hälsa Psykiskt välbefinnande Generell fysisk hälsa Longitudinella studier

Rollkombination och hälsa Nyman et al. (2008)

Socialt nätverk och hälsa Direktmodellen Sociala relationer ger oss känsla av stabilitet och förutsägbarhet Buffertmodellen Sociala relationer utgör en buffert/skydd vid påfrestningar

Sociala nätverk – på nätet Viktigt ur ett folkhälsoperspektiv? Vilka positiva/negativa effekter skulle virtuella nätverk kunna ha på hälsa?