REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR Karin Olsson, RFHL-Oberoende Göteborg
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Samordningsprojekt att utveckla en strukturerad samverkan mellan socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Mål: Utveckla en effektivare och mer.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Redovisning av uppdrag ang
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Barnens behov i centrum
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Frånvarorutin i förskolan
Familjehemsenheten Angered
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:
Samverkansavtal mellan primärvård och psykiatri i Landstinget Blekinge Anders Rehnholm Chefläkare
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Skolutveckling via digitala medier
Samordnad Individuell Plan
Överenskommelse om samordning kring barn
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
BARNET I FOKUS Storforsmodellen.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Spridning och användande Liv & hälsa ung Enkätundersökning rektorer och gymnasiechefer 2010 Svarsfrekvens 71%.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Västbusmöten Alingsås sept-dec 2013 Antal möten KönÅlderKallandeDeltagandeOrsakBeslut 44 P6,11,14,?2 soc 1 grskola 1 särskola BUP, skola, förskola, soc,
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
1 Laholms kommun Skolundersökning 2015 Vårdnadshavare/Föräldrar Katthults förskola 17 respondenter - svarsfrekvens 61% April 2015.
1 Genevadsskolan Antal svar elever: 45 - svarsfrekvens 96% Antal svar vårdnadshavare: 5 - svarsfrekvens 11% April 2015 Laholms kommun Skolundersökning.
Västbus Samverkan barn och unga Västbus
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Förberedelse av pilot ”Fråga alla” Alla elever får vid elevhälsodamtalet frågor om psykosociala risker i i hemmiljön – pilot hösten 2016 i Enköping och.
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
SIP - ett makalöst samverkansverktyg!. Vad är en SIP ? Varför behövs en SIP ? Vem kan ta initiativ till en SIP ? Hur går SIP-arbetet till?
Barn- och ungasatsningen
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Västbus Samverkan barn och unga Västbus
Ny Remissrutin till BUP
SSPF Socialtjänst – Skola – Polis – Fritid
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
BoU-överenskommelsen i sitt sammanhang
Välfärdsberedningen
SAMS – Samverkan socialtjänst skola Obruten skolgång för placerade barn Eva Agåker Eva hälsar välkommen.
Dialogmöte förskoleklass
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
Presentationens avskrift:

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA

Viktiga utmaningar och målsättningar Tidig information från socialtjänsten Tydlig pedagogisk överlämning mellan förskolor/skolor Tillgång till hälsojournaler och barn- och skolhälsovård för alla familjehemsplacerade barn Gemensam uppföljning vid samtliga placeringar Tidig upptäckt vid oro för brister i familjehemmet

Samverkans-process Gemensamt informations-möte … samt vägledning Pedagogisk bedömning och hälsobedömning Gemensam uppföljning … samt vägledning vid oro för brister i familjehemmet Samverkans-process

Rutinen består av; …ett huvuddokument som beskriver form och innehåll i samarbetet samt socialsekreterares, rektorers/förskolechefers och skolsköterskors/BVC-sjuksköterskors respektive ansvar. Flödesschema. … stöddokument som används i samarbetet: Socialtjänstens information till förskolan/skolan Pedagogiskt överlämningsunderlag Samtycke till överföring av kopia på barnhälsovårdsjournal/elevhälsovårdsjournal Samtycke till hälso- och sjukvård (BBIC placeringsinformation) Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort BBIC konsultationsdokument förskola/skola Mer specifikt består rutinen av ett huvuddokument… och fem stöddokument…

Gemensamt informationsmöte Socialsekreterare sammankallar avlämnande och mottagande skola/förskola och BVC, familjehemmet och när det är lämpligt barn och vårdnadshavare Om barnet är under 1 år eller inte aktuellt för förskola kallas enbart BVC Vid mötet används aktuella stöddokument enligt rutinen

Socialtjänstens information Restriktioner vad gäller umgänge, vem som får hämta/lämna barnet Samarbetet med vårdnadshavaren och familjehemmet Information om barnets hälsa och utveckling som är av betydelse för vistelsen i förskolan/skolgången, ex utagerande beteende, traumatisering

Pedagogisk överlämning Översikt av befintliga dokument som överlämnas till mottagande förskola/skola, ex särskild handlingsplan, måluppfyllelse, åtgärdsprogram osv Beskrivning av barnets/elevens aktuella situation och tidigare behov hos den avlämnande förskolan/skolan Samtycke från vårdnadshavaren eller information med stöd av generalklausulen

Samtycke till överföring av kopia på barnhälsovårdsjournal/elevhälsovårdsjournal Socialsekreteraren ansvarar för att ta in samtycket och överlämnar till BVC-sjuksköterska/skolsköterska Förhoppning att svårigheterna kring hälsoundersökningar och vaccinationer ska minska betydligt

Handlingsplan för barn med skyddad identitet eller hemlig vistelseort Underlag från Skolverket Socialsekreteraren initierar och planen utvecklas tillsammans med förskolan/skolan, familjehemmet och barnet/eleven

Pedagogisk bedömning i förskolan Vid samtliga familjehemsplaceringar gör den mottagande förskolan en pedagogisk bedömning utifrån BBIC-konsultationsdokument för förskolan. Dokumentet skickas ut av socialsekreterare i samband med kallelse till uppföljningsmöte. Den pedagogiska bedömningen ska inkludera alla delar i barnets vistelse i förskolan och görs oavsett om barnet byter förskola eller inte.

Pedagogisk bedömning i skolan Vid samtliga familjehemsplaceringar gör den mottagande skolan en pedagogisk bedömning inom tre månader från det att barnet placerats. Den pedagogiska bedömningen bygger på information från avlämnande skolan, hur barnets skolgång fungerat den första tiden i den mottagande skolan samt hur det går för barnet i respektive ämne. Den pedagogiska bedömningen görs oavsett om barnet byter skola eller inte. Om barnet inte har nått målen i den avlämnande skolan eller om det saknas betydande information om barnet, ska den mottagande skolan göra en pedagogisk utredning enligt skol- och elevutredningen. Om barnet har haft åtgärdsprogram i den tidigare skolan, används detta som en del i utredningen.

Hälsobedömning inom ca tre månader (BVC-sjuksköterska/skolsköterska) Hälsosamtal hos skolsköterskan med alla barn som placeras oavsett årskurs OBS! BVC gör hembesök hos familjehemmet Extra uppmärksamhet kring barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning och hur eventuell medicinering fungerar och hur kontakterna med hälso- och sjukvården fungerar

Gemensam uppföljning Alltid efter tre månader: Fokus på eventuella förändringar kring barnet, resultatet av den pedagogiska bedömningen, avstämning om journalöverföring och hälsobedömning gjorts. Därefter minst en gång per läsår: Inför uppföljningarna används BBIC-konsultationsdokument förskola/skola

Vid oro för barnets hälsa och skolgång eller vid oro för brister i familjehemmet Kontakt med socialsekreteraren tas om: Barnet har oroväckande frånvaro eller om skolgången på annat sätt inte fungerar Barnet/den unge visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende Familjehemmet inte visar intresse för barnets vistelse i förskolan/skolgång eller hälsa Det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet Det finns oro för hur barnets umgänge med vårdnadshavare/föräldrar fungerar och påverkar barnet Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet gäller anmälningsskyldigheten till den kommun som ansvarar för placeringen. En kopia av anmälan bör för kännedom skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen.

Utvärdering av rutin för socialtjänst och skola inklusive elevhälsa jan. 2013

Genomförande Enkätundersökning 15 jan – 1 feb. 2013 till socialsekreterare, skolsköterskor och rektorer. (151 svarande, samtliga professioner och kommuner representerade) Telefonintervjuer med 15 personer, (5 socialsekreterare, 5 skolsköterskor, 5 rektorer)

Fungerar rutinen? Enkätresultat 90 % känner till rutinen 85 % vet var man hittar dokumenten Av de som känner till rutinen ger 98 % innehållet högsta betyg

Intervjuresultat socialsekreterare ”Rutinen var verkligen en jättebra hjälp, barnet hade skyddad identitet och det kändes skönt att ha stöddokumenten. Vi har haft ett fortsatt väldigt bra samarbete med skolan.” ”Det var svårt att hålla tidsramen för första mötet, men när vi träffades blev det ett jättebra forum och det har underlättat väldigt mycket i det fortsatta arbetet, väldigt tryggt helt enkelt och inget mer gissande kring vad var och en ska göra.” ”…jag kände att jag hade kontroll, jag visste vad jag skulle göra och jag kunde samordna, väldigt positivt”

Intervjuresultat rektorer ”Jag har tagit emot två barn under hösten, för ett barn visste inte socialsekreteraren att rutinen fanns och vi fick inte till det, det blev inte alls bra, eller det blev som tidigare kan man säga, att vi inte fick någon information. För det andra barnet från en annan kommun så funkade allt perfekt, vi träffades och vi har haft uppföljning och det blir ju nåt helt annat då att ta emot ett barn och hjälpa det att komma in i det nya…” ”Jag kände inte till rutinen, det blev lite rörigt för jag visste inte vad jag skulle göra, och jag hann inte med den pedagogiska delen, men vi träffades i alla fall. Alla måste ha koll på sin del, annars blir det svårt ”

Intervjuresultat skolsköterskor ”Stor stor skillnad mot förut! Oerhört värdefullt med mötet, innan fungerade aldrig journalöverföringen men nu har jag redan fått den och jag har träffat flickan och då var det en sak som skolläkaren behöver titta på, så det väntar vi på nu.” ”Jag gick inte på mötet för jag hade annat, och det ångrar jag för rektorn tog inte min del som vi hade pratat om, och det blev ju fel såklart, men nu vet jag att jag måste prioritera annars blir det merjobb för mig” ”Socialsekreteraren hade med samtycket, det blev så smidigt alltihop, jag kände mig trygg i hela situationen.”

Fortsatt utvecklingsarbete Ny information och uppmuntran till alla inblandade professioner Fortsatt spridning utanför Värmland Ny uppföljning vt 2014 Anpassning av rutinen till HVB (Arbetet påbörjas hösten 2013) Rutin och överenskommelse kring läkarundersökningar inför placering (arbete pågår)

Utvecklingsledare Barn- och Unga satsningen Birgitta.svensson@regionvarmland.se Utvecklingsledare Barn- och Unga satsningen Tfn: 054-701 1135