Texten som resurs i naturorienterande ämnen - en studie om textanvändning och textsamtal i ett fysiktema i skolår 5. Annika Mindedal Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete

Bakgrund NO-undervisningen är främst muntlig och undersökande Lärobokstexter i NO upplevs som svåra Nedåtgående trend i internationella undersökningar –kunskap i naturvetenskapliga ämnen –läsförståelse Texter i bruk inom NO – en kunskapslucka

Studiens syfte Det övergripande syftet är att undersöka förekomst och bruk av texter i ett fysiktema i årskurs 5, för att därigenom skapa ökad förståelse för texten som resurs i NO-undervisningen.

Problemformulering Hur används text som resurs i undervisningen? –Vilka texter använder läraren/eleverna? –Vilka texter skapar läraren/eleverna? –Vad gör läraren/eleverna med texten? –Hur samtalar man kring text? –Vilka språkliga skikt i texten samtalar man om?

Definitioner Text –skriven eller ritad på papper, skärm eller tavla (även grafisk framställning, kartor, ”magnetbokstäver”…) Resurs –ett redskap för att stötta elevernas insocialisering i ämnet

Teoretiska utgångspunkter designteoretiskt perspektiv (Selander, Kress…) –sekvensering och tempo –inramning och iscensättning språkteoretiskt perspektiv – SFL (Halliday) –interpersonellt fokus (hur) –ideationellt fokus (vad)

Urval En NO-lärare En klass i årskurs 5 Fyra elever i fokus – en grupp Ett NO-tema i fysik –fyra lektionspass om Magnetism (ca 80 min/pass)

Metod och material Fältstudie Observationer –ca 5 h video- och ljudinspelning –fältanteckningar, 24 fotografier Texter –4 elevers texter, lärarens planering, lärobokstext, taveltext Samtal och intervjuer –informella samtal med läraren –3 gruppsamtal (ca 9, 5 och 8 min) med fokuseleverna –5 intervjuer (läraren 30 min + eleverna min/elev)

Några texter

Fler textexempel Kan magnetism verka på avstånd eller måste magneten beröra för att fungera? Amanda: Svar: ja Björn: Den behöver inte vidröra. Cecilia: Det funkar på avstånd. David: Ja det går pa avstånd

Fler textexempel Kan magnetism gå igenom kroppen? Amanda: Ja vissa delar av kroppen. Björn: På vissa stälen. Cecilia: Ja, i vissa delar. Te.x håret & örat David: ja

Några textexempel till Få en lampa att lysa. Skriv hur du gör och rita bilder. A. Man sätter ihop polerna och lampan så lyser den. B. Vi la lampan på båda metallskivorna C. Vi la lampan på båda metallblecken. D. vi la lampan på baterier Samtliga har ritat en bild med batteri och glödlampa.

Analys del 1: sekvensering och tempo Aktiviteter Lärarledd repetition och introduktion Grupparbete Lärarledd uppföljning Grupparbete Lärarledd uppföljning och framåtblick

Analys del 2: aktivitet + text Repetition och introduktion Text planering, uppgifter, arbetshäfte, taveltext, i järnfilspån OH ”magnetord” och lappar på kylskåp/whiteboard, meddelanden, skrivtavlor Textens funktion Stöd för minnet, repetition, hålla tråden, förklaring, stöd för samtal och laboration

Analys del 3: språkhandlingar Lärare utspelsdrag/respons Elever utspelsdrag/responsrespons / Follow up R. Responsdrag: ifrågasättande Kan man rita på kylskåpet?  I. Utspelsdrag: påst.  Så kan man rita på kylskåpet. R. Responsdrag: svar Ja, sen är det bara att ta fingret och ta bort det med såna därna pennor.  F. Responsdrag: bekräftelse Okej, med särskilda whiteboardpennor.

Språkhandlingar i tre lärarledda sekvenser Satser Utspelsdrag Responsdrag Läraren (81 %) 27 (84 %) 10 (25 %) Eleverna (19 %) 5 (16 %) 30 (75 %) Påstående Erbjudande Fråga Uppmaning

Preliminära resultat Texter –olika typ av text förekommer (fysiskt och i samtal) –läsning och skrivning i bakgrunden –lärobok och annan sakprosa används främst av läraren Samtal kring texter –monolog + dialog, viss IRF-struktur –asymmetrisk samarbetande stil –vardagsspråk, långt ifrån naturvetenskapliga diskursen –koppling naturvetenskap – hem och vardag

Högst preliminär slutsats Lärare och elever använder olika texter, på olika sätt och i olika grad. Text används av läraren som resurs för att planera och förklara. Text används av eleverna som resurs för att göra och förstå.

Avslutningsvis … Frågor och/eller synpunkter? Hur kan jag få syn på textsamtalens vad-aspekt?