Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
Nulägesanalys genom frågor
- en positiv och realistisk självbild
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Barnanpassad utredning
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
VÄRDEGRUNDSARBETE Åmålsgården, Åmåls Kommun
Källbystugans kvalitetsarbete
Närvaro!!.
Liten introduktion till Wiki’n som KunskapsDatabas
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
SET Social Emotionell Träning
Självvärdering 13 november 2013 Henrik Svensson.
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?
Eller formativt lärande…
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Kärnvärden.
Lokal Pedagogisk Planering
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Utvärdering av BBIC på Södertörn
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Varför nio träbitar? Barnens funderingar - Jag ska tänka - Tavlan (whiteboard) Tror ni den fastnar där, undrar Annika. Annika provar och den trillar ner.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
HaschAvvänjningsProgram
Ta ställning och handla!
Fair-play? Hur vi uppträder mot varandra & mot andra.
ANKNYTNING I FÖRSKOLAN
Vad säger Gud om klimatet?
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Systematisk kvalitetsarbete med kunskapsuppföljning - Skolinspektionens bild av hur det ser ut.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Begrepp.
Argumenterande text.
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför. När man funderar över skillnader i vad som anses.
Religionskunskap A 50p.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Välkomna till Edboskolan
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Helhetens betydelse för delarna. Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur.
SAMHÄLLET & LIVET SOM ETT SPEL… Christian Munthe Filosofiska institutionen
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Religion?.
Identitet Vad formar oss till oss?.
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Temaområde 1 Ledarskap i skolan – att leda lärande.
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad
STUDENTREKRYTERING.
Livsfrågor Vad är meningen med livet? Vem är jag egentligen?
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Lära för livet!.
Presentationens avskrift:

Etik och moral, undervisningsval i Deweyansk belysning Elisabeth Hesslefors Arktoft Ämnesdidaktik vid GU Att undervisa är att välja Elevens intresse - elevens behov?

Ämnesdidaktik i inriktningarna Minst 20% av resursen reglerat genom beslut av nämnden

Historik vid GU Fack didaktik fenomenografi, läroplansteori, 1980-tal Påbyggnadsutbildningar Ämnesdidaktik från grund till forskarutb. 1999

Ämnesdidaktik på IPD Enheten ämnesdidaktik cirka 50 varav nästan hälften forskarutbildade eller doktorander SOL enheten 33 cirka 10 forskarutb.

Att undervisa är att välja-projektet Projektet vill öka kunskapen om vad studenterna lär sig under utbildningen, hur deras erfarenheter och tänkande kring val av undervisningsinnehåll, en viktig del av deras didaktiska medvetenhet,etableras och förändras under utbildningen och det första läraråret. Vad avgjorde valet i förhållande till den lektion jag nyss sett? Varför ?

AnnMari: Elevernas tankar, associatoner och intresse bör styra valet Att du får med dem, väcker dem och berör dem Att få igång tänkande och associationerna

Emma: Att uppgifterna är öppna och passar alla. Intresse och erfarenheter skall styra

Magnus: Man måste också utgå från det aktuella runt omkring förutom läroböcker och kursplaner. Att ta reda på vad de kan och vill lära sig, det vill jag sen när jag kommer ut. Att eleverna lär sig något är det viktiga

Ella: De skulle få egna upplevelser och utmanas Det beror på intresse Det beror på vad de ”behöver”

Alva: Jag väljer så alla kan vara med och att det kan vara utvecklande för var och en. Att lära sig se och upptäcka mer om världen Att det (skapandet)blir ett verktyg att förstå och upptäcka sig själv Sånt som berör barnen som de har en relation till

Skulle Dewey vara nöjd?   I alla svaren kan man utläsa att elevernas erfarenheter intresse, erfarenheter och motivation är en självklarfaktor att ta hänsyn till. ” det är ju givet man vet ju hur man fungerar själv och det har vi verkligen präntats in i på utbildningen” .

Deweys erfarenhetsbegrepp Dewey (1938) Experience and Education. Två kriterier: kontinuitet och interaktion.

Dewey Undervisningen bör fånga den naturliga nyfikenheten och åstadkomma en djupare undersökning som gör att eleven utvecklas.

Syntes Dessa båda kriterier; kontinuitet och interaktion belyser det samtida respektive det tidigare och framåtriktade. Vad man lärt sig av en erfarenhet ger oss ett sätt att förstå och hantera nästa. De olika erfarenheterna man gör i livet hänger på så sätt samman i en ständigt pågående process.

Vi - omvärlden Erfarenhetsaspekterna bildar ett komplex av relationer mellan oss själva och omvärlden och relation till tidigare erfarenheter av den omgivning som då gavs. För Dewey är det dessa relationer som är de viktiga att peka ut i utbildningssammanhanget.

Hur Dewey löser dilemmat Olika infallsvinklar på samma problemområde Inte ett "både och” Något nytt, ett nytt perspektiv som skapar nya frågor och ger att en ständig process sker. En SYNVÄNDA?

Intervjuer i yrket Samma uttryck om elevernas intresse men också behov mer konkret uttryckt Många har kopplingar till värdegrundsperspektiv

Skulle Dewey vara nöjd? lika självklart som ”luften vi andas” är att elevernas erfarenheter och intresse skall styra innehåll och uppgifts val. Vad och varför inte lika tydligt uttryckt.

Observerade lektioner Med sagans hjälp uppmärksamma empatisk förmåga - hur det känns att bli retad, Förskola Judendom –kristendom - islam, intervjuteknik - jämföra skapelseberättelser -likheterna i religionerna, år 7 Storyline, Amoritz om kärlek – relationer -moraliska dilemman, år 8 Schyssta kompisar- tema med inspiration från Charliematerialet, år 4 En saga om spöken som barnen var upptagna av- bearbeta rädsla, Förskola

Cillas lektion i år 4 ”Idag skall vi jobba med egenskaper” säger Cilla som introduktion. Jobbet består av att föreslå egenskaper man kommer på som är goda egenskaper Snäll, smart, stark, smidig, glad, duktig, uthållig Jobbet består också av att tillskriva sina klasskamrater positiva egenskaper ”Men dom jag inte känner vad gör jag med dom? ”Kan jag skriva opositiva ? ” Cilla: ”Vad tror du?”

Mina reflektioner: Det goda barnet – bara man skapar rätt erfarenheter så kommer rätt moral att utvecklas? Etik? Elevens behov eller skolans skapade behov? Resultat av individualism och förhandlingsuppfostran skapar nya krav på skolan?