Agneta Törnquist Äldreforskardagen den 21 mars 2012

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Advertisements

Pedagogisk verksamhetsidé
Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Metodstöd.
Våldtäktskriscentralen Tukinainens krisarbete för att hjälpa offer för sexuellt våld Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet Våldtäktskriscentralen.
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Rose-Marie Gudmundsson 48 ÅR
Goda exempel.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Familjehem och föräldraskap
Idrottslärare om astma
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Med hänsyn till de sju funktionernas dysfunktion
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
"Inter- och intraprofessionell utveckling
Svenska palliativregistret Anita Ottosson.
Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall
”Äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande”
Patientsäkerhetsronder
Bättre liv för våra äldre
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Koh-I-Noor Berg av ljus
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Kognitivt Arbetssätt.
Askersunds kommun
Uppsökande och förebyggande arbete
Leda känslomässigt krävande arbete i äldreomsorgen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
CASE Hultsfred Ledarutveckling över gränserna
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Personal i omsorg och vård för äldre undersköterskor och vårdbiträden Utgör 85 procent av personalen i omsorg och vård för äldre 4,4 procent av.
Vårdares inställning och upplevelse till familjers betydelse i omvårdnaden inom rättspsykiatrin Bukurije Kunushevci Helena Otteborn.
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Projektledare Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna
Koh-I-Noor Berg av ljus
UPPDRAG för vård och omsorg
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Resultat av internundersökning om information på LTH Genomförd våren 2007.
Erfarenheter från Lerums kommun Johan Nyström / Stefan Vikberg.
Vid en svår olycka måste vi ha hjälp av samhällets resurser
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Palliativ vård och samordning
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Utvärderingsmöte för personalen
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Bilaga 2 Äldreomsorgens värdegrund Trygghet Engagemang Hushållning.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
LAH 53 år En tillbakablick Gunnar Carlgren LAH Linköping.
Att förebygga trakasserier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen Om den psykosociala arbetsmiljön i Nässjö kommun Ett Case inom ramen för ”Ledarskap.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Resultat från brukarundersökning – Hemtjänst Mölndal
Vad tycker äldre om äldreomsorgen
Resultat från brukarundersökning – Äldreboende Mölndal
Trygg i Åre – Arbetsgivare mot droger
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR VÄRVNING.
Förutsättningar Vinster.
FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR VÄRVNING.
Presentationens avskrift:

Agneta Törnquist Äldreforskardagen den 21 mars 2012 Stödjande ledarskap – chefers och sjuksköterskors syn på stöd till personal Agneta Törnquist Äldreforskardagen den 21 mars 2012

Vård i livets slut på särskilda boenden De flesta äldre som bor på ett äldreboende bor där de tills de dör Vården och omsorgen om den äldre utförs till stor del av undersköterskor och vårdbiträden 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Chefens och sjuksköterskans ansvar är att Att ge omsorgspersonalen förutsättningar för att kunna utföra ett arbete så att den äldre får ett bra liv och död på äldreboendet 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Frågeställning Vilken form av stöd beskriver sektionschefer och sjuksköterskor att de ger omsorgspersonalen i deras arbete med svårt sjuka och döende äldre? 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Metod - fokusgruppsintervjuer Chefer och sjuksköterskor från tre kommuner intervjuades i fokusgrupper Fyra fokusgrupper med sammanlagt 13 chefer - 10 kvinnor och 3 män Fyra fokusgrupper med sammanlagt 20 sjuksköterskor – 17 kvinnor och 3 män 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat Chefer Sjuksköterskor Organiserar Informerar Personligt och kollektivt stöd Externt stöd Förebild Sjuksköterskor Pedagogiskt ledarskap Personligt stöd Leder 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat –stöd från chefer Organiserar Extra personal i form av vak Regelbunden utbildning i form av kurs i palliativ vård (för fast anställda) Temaveckor på enheten om vård i livets slut (t ex att tänka tillbaka på de som har dött under året) 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat – stöd från chefer Muntlig information Vid arbetsplatsträffar Introduktion av nyanställda där chefen tar upp döden och informerar sig om den nyanställdes erfarenhet av död Skriftlig information Informationsmaterial i form av en palliativ pärm där enhetens rutiner vid palliativ vård är inskrivna Information på intranätet 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat – stöd från chefer Personligt stöd på enheten – att finnas till Stöd i att våga se en död Samtal för att bearbeta tankar och känslor Finnas på arbetsplatsen Personalen kan alltid vända sig till chefen när de vill prata om något svårt, t ex döden Kollektivt stöd på enheten Samlas och prata igenom det som hänt (om det är något dramatiskt som har hänt) 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat – stöd från chefer Extern stöd Handledning Kontakt med en präst Företagshälsovården Jourhavande samtalspart (för fast anställda) När något extra har hänt som ett dramatiskt dödsfall 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat – stöd från chefer Att vara en förebild Om chefen är trygg i/med döden blir också personalen trygg 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat – stöd från sjuksköterskan Pedagogiskt ledarskap Informerar ovan personal om döden och vilka arbetsuppgifter som finns i samband med döden Berättar om vikten av smärtlindring så personalen ska vara uppmärksamma på patienten och informera sjuksköterskan om att det är dags att ge medicin Ge feedback 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat – stöd från sjuksköterskan Personligt stöd på enheten - att finnas till Att vara där med personalen Stöd i att våga se en död – följa med in på rummet Att få personalen att känna sig trygga Ta sig tid med personalen Samtala, lyssna och förklara Skapa lugn genom att prata om döden både före och efter ett dödsfall – en informell form av handledning 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Resultat – stöd från sjuksköterskan Att leda Om osäkerhet eller rädsla uppstår gäller det att vara tydlig i sitt ledarskap ”nu gör du så här” Träffa personalen varje morgon Se till att personalen tar del av dokumentationen 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Vem får stöd och när? Det är främst ny personal som får ett organiserat stöd av chefer och sjuksköterskor Först när personalen frågare efter stöd eller om något dramatiskt har hänt sätts ett mer genomtänkt stöd in Varken chef eller sjuksköterska leder det dagliga arbetet – m a o förutsätts det att omsorgspersonalen arbetar självständigt Chefen kan betraktas som organisatör och sjuksköterskan som ledare 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Självständighetens högborg ”Om personalen behöver hjälp är det bara att fråga” (chefer och sjuksköterskor på äldreboenden) Detta är en studie i projektet ”Palliativ vård och omsorg stöd till personalen”. Studien har varit här i Skåne närmare bestämt i Malmö. Vi har studerat sammanlagt 9 äldreboende ur olika perspektiv. Mitt perspektiv är ledarskap och det är detta som jag ska prata om. Detta citat beskriver den kultur som råder på svenska äldreboenden, ett påstående som jag vågar att uttala efter att ha varit i kontakt med drygt 80 äldreboenden i olika forskningssammanhang. 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete

Vad är konsekvensen? Omsorgspersonalen måste ha kunskap om att de inte vet, eller att de gör rätt Vad är då konsekvenserna. Jo att omsorgspersonalen måste ha kunskap om att de inte vet, eller att de gör rätt för att konsultera chefer och sjuksköterskor. Detta med bakgrund i att det finns arbetsplatser där en majoritet av omsorgspersonalen inte har en formell utbildning. 2011-03-16 /PhD Agneta Törnquist Institutionen för socialt arbete