Ersättningsrättsliga tendenser Håller svensk skadeståndsrätt på att amerikaniseras? Örebro 25 maj 2005 Mårten Schultz

En ”amerikaniserad” skadeståndsrätt? Trendig akademisk frågeställning Varför är frågan intressant? Expansiv skadeståndsrätt – hot mot den svenska modellen (Dock: Många amerikanska rättsordningar. (Kalifornien jmf. Delaware))

En amerikansk skadeståndsrätt? Associationer. Ally McBeal och Lagens änglar. Bilder från media och underhållningsindustrin 20 miljoner för att spilla kaffe i knät! Iakttagelser från undervisning på juristlinjen Skadeståndsrätten bland de mest framträdande berättelserna från amerikansk rätt ö h t

En amerikansk skadeståndsrätt? Associationer. Uppmärksammade processer: McDonalds- målen (Stella-målet, fetma-målet etc.), silikonfallen, tobaksfallen. Advokatkulturen hos ”The Plaintiff’s Bar”: Ambulance Chasers Jury-förfarandet Class Action-institutet Malpractice

Amerikaniseringen konkretiserad Hannu Honkas punkter: Grunden för skadeståndsansvaret skärps Orsakssambandsbedömningen får nya drag (i praktiken: luckras upp) De ersättningsgilla skadetyperna utvidgas Ersättningsnivåerna stiger Skadeståndet (delvis) får karaktär av ekonomiskt straff

Kan dessa faktorer skönjas i svensk skadeståndsrätt?

Skärps grunderna för skadeståndsansvaret i Sverige? Personskaderättens område – vissa tendenser. Närståendeskador: Inte längre krav på uppsåtligt dödande. Utanför personskadornas område uppluckringen kanske tydligare. Rent strikt ansvar i frånvaron av lagstöd? (VA-fallen). Stränga culpabedömningar vid vissa slags sakskada? Golf-fallet (kanske)?

Kausalitetskravet Oklart kausalitetsbegrepp möjliggör stora variationer. Frånvaron av kausalitetsteorier gör orsaksargumentationen svårfångad. Exempel: Ryggskador – degenerativa förändringar eller orsakade av ex. en arbetsolycka. Hur ställer vi frågorna? Adekvanslärans luddighet Kausalitet och bevisning – vem måste bevisa vad?

Nya kausalitetstankar? Kausalitetskriteriet under attack från akademiskt håll (rättsekonomer, feminister etc). Inte så tydligt i den svenska diskussionen som i den amerikanska. Tydlig utveckling i svensk rätt: Kausalitet och bevisning. Sänkt beviskrav. Ex: Patientskador. I övrigt ”behövs” kanske ingen uppluckring p.g.a. kausalitetsbegreppets och adekvansbegreppets luddighet.

Nya skadetyper? Anhörigskadorna. (Psykisk skada som personskada) Kränkning Skador i gränslandet mellan ekonomisk och ideell skada (ekologisk skada, skada på allmänna intressen etc) Kränkning av rättigheter? (Äldre exempel: uteblivet samtycke vid medicinsk behandling. Nyare exempel: Europakonventionen) Andra kränkningar. (Bespottade poliser)

Stigande ersättningsnivåer? Utvecklingen förhållandevis tydlig i a f vid ideella skador: Anhörigersättningen Kränkningsersättning vid bl.a. sexualbrott i brottsoffermyndighetens praxis. Kontinuerlig uppskrivning. Nivåer vid ”vanliga” skador?

Skadestånd som ekonomiskt straff Funktionsargument i svensk skadeståndsrätt: Reparation, prevention. Strafftanken (Punitive Damages) Tendenser: Pornografifallet. (Axbergers analys). Ärekränkning.

Ytterligare faktorer Processrättsliga faktorer: Grupptalan Rättskulturella faktorer – ny advokatkultur? Samhällsfaktorer: Slutet för den svenska modellen? Skadeståndsrätten som spelfält för juridisk aktivism

Processrättsliga faktorer Några av de viktigaste utvecklingslinjerna mot en expanderad skadeståndsrätt är processrättsliga: Grupptalan Användningen av RB 35:5 Beviskraven för kausalitet (jmf. grupptalan)

Rättskulturella faktorer En ny svensk advokatkultur? Ny svensk (amerikaniserad) processkultur? Ökade krav? Fler krav? Fler krav mot tidigare ”skyddade” yrkesgrupper? (Advokater, revisorer) Krav inom sfärer som tidigare inte använde skadeståndsmöjligheten (storföretag etc)?

Samhällsfaktorer Den svenska modellen på nedgång? Skadeståndsrätten expanderar på vissa sätt – hur förhåller sig detta till den svenska modellen? Ett hot mot den svenska modellen – eller en säkerhetsventil när modellen blir mer ihålig?

Juridisk aktivism Skadeståndsrätten som spelfält för juridisk aktivism Juridisk aktivism: Att använda sig av juridiska, exempelvis privaträttsliga, verktyg för att påverka samhället (policy). Några exempel: Centrum för rättvisa Samspelet juridik-media-politik – skadeståndsrätten som pr-verktyg

Sammanfattande kommentarer Tendens mot en viss amerikanisering. Är det hotfullt? Beror på perspektivet: Ser man till en enskild situation är utvecklingen ofta positiv. Ex. ersättning för kränkning. Ur den skadades perspektiv en gynnsam utveckling. Ur en övergripande kostnadssynvinkel kan utvecklingen framstå som mer hotfull.