Risk och sårbarhet I samhället Presenterat på: Extremt väder och klimatförändring-med Göteborgsperspektiv Professor Ragnar Löfstedt King's Centre for Risk Management King's College London 25th November 2005

Introduktion Vi lever i ett säkrare och mer hälsosamt samhälle än någonsin. Medellivslängden har ökat dramatiskt de senaste 100 åren; Miljön är renare (ex. Smog/dimma över London är borta) I västvärlden kan vi dricka vattnet Trots detta: Allmänhetens rädsla för risker ökar

Vad är det som händer Många skandaler Allmänhetens misstroende mot kontrollorgan/politiska insatser ökar Många skandaler BSE Blodsmitta Belgiskt kycklingfoder Media förstorar risker Risker är ofta förknippat med osäkerhet Svårt att kommunicera Kontrollorgan och vetenskapsmän är svaga/dåliga kommunikatörer

Några huvudsakliga drivkrafter som påverkar allmänhetens uppfattning av risker? Avsiktlig-oavsiktlig Naturlig-teknologisk Under kontroll eller ej Hög sannolikhet och små konsekvenser vis-à-vis låg sannolikhet och risk för stora konsekvenser (fruktan)

Drivkrafter forts. Känd-okänd Inga barn-barn Man-kvinna Rättvis-orättvis Tillit/förtroende-ingen tillit

Relation till klimatförändring? Svårt att förutse Kvasi-teknologiskt Både frivilligt/medvetet och ofrivilligt/utan avsikt Kan få/har stora konsekvenser Är känt Kommer att påverka både barn och kvinnor och är både rättvist och orättvist

Gör saken än värre! Meterologerna bytte diskussion: från global nedkylning till global uppvärmning. Frågan om trovärdighet.. Nästan för mycket medial uppmärksamhet Mer än 25 år (“vargen kommer”) och det är fortfarande ett scope Mer av “rädsla” än balanserad kommunikation om riskerna

Klimatskeptiker har tidigare fått samma uppmärksamhet som IPCC Klimatförändringarna har hittills skett gradvis Vi lär oss acceptera förändringar Vi vill inte förändra livsstil Vi vill hellre ha teknologiskt baserade lösningar än lägre bekvämlighet

Mina antaganden/hypoteser: Allmänheten är medveten om klimatförändringar inser att vi påverkas av ändrat klimat håller på att lära oss acceptera konsekvenser är mindre bekymrade/oroade av detta än under tidigt 90-tal

Möjliga konsekvenser av detta? Göteborgarna blir kanske egenkära och tänker på sitt Kan börja ifrågasätta myndigheternas budskap Inte ta kommunikation/budskap på allvar Ändå: Myndigheter intar ståndpunkten att allmänheten kommer att lyssna

Lärdomar från andra länder – se på Storbritannien (DEFRA) Rapporten; “Möjliga strategier för anpassning i Storbritannien till ändrat klimat ". Slutsatser: Förbättra identifiering av översvämningsrisker, ökad medvetenhet/varning (mer robusta modeller); Påskynda investeringar i pågående program för skydd mot högvatten vid kust- och floder; Undvik ny bebyggelse I områden med trolig risk för översvämning; Förbättrad energieffektivitet Förbättra allmänhetens medvetenhet om möjliga översvämningar;

Forts DEFRA rekommendationer Utveckla planeringsprocesser som strategiskt integrerar klimatrisker och engagera försäkringsbranschen; Utveckla riskbedömningar av klimatförändringarnas hot och möjligheter I nyckelsektorer och regioner; Säkra att klimatflexibilitet och hållbar utveckling är helt integrerat i policies, planprogram och projekt..

Ett konkret exempel: Barriären I Themsen: den ultimata tekniklösningen Cnetrala London översvämmades 1928-14 personer drunknade 1953 översvämmades East Coast and Thames Estuary-307 personer dog Londons känslighet för översvämningar ökar Högre medelvattenstånd Kraftigare stormar Brittiska öarnas förändringar I landhöjd (de “tiltar”) London vilar på en bädd av lera (tidvattennivåerna ökar ca 60 cm per århundrade)

Lösningen Thames Barrier Byggd på ett avsnitt där floden är 523 meter bred Påbörjades 1974 och färdig 1982 Officiellt invigd 8th May 1984 Investeringskostnad -2001 £1.3 billion pounds Konstruerad för att klara havsnivåhöjningar till 2030-2050 Sedan 1982 har barriären rests 90 gånger

Vad ska vi göra nu? Granska allmänhetens syn på klimatförändringen Har den förändrats de senaste 25 åren? Granska allmänhetens syn på ansvariga organ? Kommer allmänheten att tro på vad organen säger? Göteborgs stad bör lägga fram en poaktiv kommunikationsstrategi (media, ansvariga organ/styrande, intressentgrupper); Utveckla genomtänkta anpassningsstrategier

Slutsatser: Vi lever I en säkrare värld än tidigare men oroar oss mer än tidigare för risker Det finns ett antal faktorer som bidrar till förklaringen av hur allmänheten uppfattar risker; Klimatförändring är ett komplext ämne och överensstämmer inte med alla;

Forts Slutsatser: Det finns en möjlighet att allmänheten ser till sig själv med avseende på klimatförändringarna; Vi behöver lära mer om allmänhetens uppfattning om klimatförändringar och på basis av detta utveckla kommunikationen med allmänheten; Det finns inget recept eller en formel för risk-kommunikation