Välkomna! Erika Nilsson, Skogen i Skolans nationella kansli Lena Åbom, Skogsstyrelsen, sammankallande för SiS i regionen Thorbjörn Alsing, Gärdesskolan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Positive Footprint Housing Ett föredöme inom hållbart boende
Advertisements

Välkomna till Förskolan Lodet
Välkommen till Forskarhjälpen 2012! Medicinjakten Guldjakten ?
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Välkomna till Blåa Skor!
Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan
Gymnasiearbetet p..
Att kläcka och vaska idéer
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Välkommen till Forskarhjälpen 2014!
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Källbystugans kvalitetsarbete
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
FMCK Konferens Varför är du medlem i FMCK?
Tema: Uppfinning Av Thomas Mesumbe.
PROJEKTARBETE Nationell kursplan 100 gymnasiepoäng
Dokumentera och utvärdera IKT-resurser Céline Rocher-Hahlin.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Pedagogisk dokumentation
Välkomna!. Vård- och omsorgscollege 17 Regionala college 70 Lokala college 145 Kommuner 19 regionala college representerade idag.
Intervju inför ViV-projektet.
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
HS-utmaningen Kickoff
E-Smart våren 2008 Välkomna!. PROGRAM e-utvecklarna inleder Jan Hylén –om lärresurser och trender Paus Samling i seminariegrupp.
Kvalitetsarbete Lindängehus förskola.
FRAMTIDSBARN IV Detta är... En fortbildning av pedagoger mot ett forskande arbetssätt med IT-stöd.
Problembaserat inlärande eller Problembaserat lärande
LUPP – lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP är myndigheten Ungdomsstyrelsens verktyg för lokal uppföljning av ungdomspolitiken – en kvalitetsmätning.
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Workshop vägledning Välkomna. Dagens upplägg 9:00-9:30 Kaffe 9:30:-10:15 Introduktion 10:15-10:55 Ramverkets delar 10:55-11:15 E-delegationens vägledning.
Förbättringsresan Hur kan vi använda det vi vet för att skapa ett lite bättre liv för de äldre?
Att gå från magkänsla till faktabaserad utveckling Stöd för förskolor och skolor som vill ordna analysgrupp Metoden har utvecklats och prövats i Eu-projektet.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Att sälja Lions Quest-kurser till skolor /14.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Att tillsammans påverka!
OnlineSkolan Tillbaka till Lärandet 2008 Bergsjön - Gunnared, Göteborgs Stad.
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Elisabeth Ingesson, Kalmar Läns Landstingsavdelning 097
Ortsutveckling Bettna Stormöte den 9 oktober 2013 Välkommen!
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Det vi gör idag ska vara bra för alla oss som lever nu
Projektarbete (PA1201) 100 poäng.
Områdesmöte Vårterminen Agenda Del 1: Status upphandling och tidsplan Områdesmöte Grundidé Diskussion Del 2: Arbete i resp. grupp.
Läroplansnätverk förskolan
Välkomna till klass 3!.
Samhällsvetenskapligt arbetssätt
Snilleblixtar 2010 Ånge kommun Välkommen till en spännande resa mot ny teknik och tekniska innovationer som kan rädda vår planet!
Lektion 1 Vt-15 Vad vi gör idag?
Rörelse och konstruktion
Hållbar utveckling och miljömål Hållbar utveckling och miljömål Naturvetenskapliga fakulteten.
EN DEL AV VÅRT SAMHÄLLSENGAGEMANG
KID DH2655 Björn Thuresson VIC-Sthlm / MDI Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH PEL DH2460 Åke Walldius MDI Skolan för datavetenskap.
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen
Utvärderingsmöte för personalen
Systematisk problemlösning enligt EPA-modellen -MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR.
Kompetensutveckling MILJÖ Miljöenheten vid GU erbjuder kompetensutveckling för anställda vid universitetet. ”Sommarbuffén” är en sådan utbildning.
Presentation av projektet Halland har tidigare varit en stark förebild för övriga Sverige när det gäller utvecklandet av kvinnors företagande I dagsläget.
Hållbar utveckling Vad ska ni kunna?
Upplägg En nätverksdriven samverkanslösning för smartare etablering på arbetsmarknaden Skellefteå, 31 oktober
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Miljömålen består av tre slags mål
Miljömålen består av tre slags mål
Dialogmaterial om Arbetstider och arbetsbelastning
Upplevelser och växande kunskap med Skogen i Skolan
Presentationens avskrift:

Välkomna! Erika Nilsson, Skogen i Skolans nationella kansli Lena Åbom, Skogsstyrelsen, sammankallande för SiS i regionen Thorbjörn Alsing, Gärdesskolan Raine Olander, Gärdesskolan Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation (som är ett meddelande) ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.

CASE FOREST-PEDAGOGIK Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Många aktuella frågor, ex. föroreningar, klimatförändring och bruket av biobränslen. Skogar och skötseln av skogar har en viktig roll för samhällsutvecklingen. Syfte med det här projektet: är att skapa en metod som ska underlätta lärandet om skogens betydelse för utvecklingen av ett hållbart samhälle.

Att lära i informella och formella miljöer Utmaning: Att finna nya vägar till utbildning! Lärandet utanför skolan viktigt! Svaret: Att finna nya miljöer för lärande!

Att jobba tillsammans med frågeställningar av gemensamt intresse

Hållbar utveckling Det vi gör idag ska vara bra för alla oss som lever nu … och för nästa generation…

Skogen ska skötas så att den är till nytta nu och i framtiden.

Skogen har många värden Ekologiska värden Ekonomiska värden Sociala värden

Ekologi= läran om samspelet mellan organismer och mellan organismer och miljön som de lever i. Meteorologi Naturgeografi Geologi Kemi Fysik Limnologi Skogsbruk Mikrobiologi Botanik Zoologi Medicin Sociologi

Skogens ekologiska värden

Skogens ekonomiska värden

Träden används till mycket Förnyelsebar råvara

Många jobbar i skogen …och många jobbar i företag med anknytning till skogen…

…biologer, kemister, pedagoger, marknadsförare, informatörer, journalister, systemvetare, webbutvecklare, möbelsnickare, CNC-operatörer, maskinsnickare, IT- tekniker, personalhandläggare, forskare, ekonomer, sågverksarbetare, pappersindustriarbetare, chaufförer, logistiker, statistiker, ingenjörer, elektriker….m.fl

Skogens sociala värden Naturupplevelser Kulturell förankring Rekreation Estetik Folkhälsa Bär, svamp, fiske, jakt Arbetstillfällen Infrastruktur

Estetik och kulturellförankring

Arbetstillfällen och infrastruktur

Skogens bidrag till ett hållbart samhälle

Alltså! Oftast har inte en person lösningen men om man jobbar tillsammans kan man lösa problemet! Hinder: Passiva elever Serverade kunskap på detaljnivå Försvinner efter provet Samarbete Nya idéerSkapa kreativa lösningar Diskussion och utbyte av kunskaper

Lära genom att skapa Att lära genom föremål i ett museum eller en skog Att göra objekten i skogen eller museet begripliga

1 DESIGNA PROBLEMSTÄLLNING Vilka frågor är relevanta att ställa för att hitta svaret? Problem att lösa Fråga

2. ATT DESIGNA LEARNING OBJECTS Bekanta sig med skogen, museet eller det område man valt

Att göra en plan för det fortsatta arbetet Planen ska innehålla: Vilket perspektiv man utgår från. Vilka objekt man valt som kan ge svar på forsknings problem, vilken fråga kan ett speciellt objekt ge svar på? Hur man tänker samla in data om sina objekt? (forsknings rapporter, egna observationer, mätningar, intervjuer, diagram, modeller…) Vilka verktyg man kommer att använda för sin forskning? (fysiska verktyg som t.ex. hammare eller kognitiva verktyg som t.ex. en trädstruktur, schematisk bild, tidslinje…) Hur forskningen ska gå till? Vem gör vad? (fördelning av arbetsuppgifter och ansvar i gruppen) Hur resultatet ska presenteras. (så de vet vilka bilder, intervjuer, inspelningar m.m. som de måste samla in under studiebesöket)

3 SAMLA DATA OM LEARNING OBJEKT Nu är det dags att gå ut till Skogen eller museet för att samla de material man behöver för sina learning objects. 4 REDOVISNING/PRESENTATION När alla uppgifter om learning objects är insamlade börjar eleverna att organisera det material som de fått in. Kan göras på t.ex. plattformen Wiki, hemsida eller PowerPoint. Eleverna kontrollerar också om de har missat något och behöver komplettera med mer material. Sedan sammanställer de materialet enligt arbetsplanen de gjort upp tidigare.

1.Öppna ert USB-minne – titta på bilderna och inspireras 2.Välj tema/område Skogsbruk Skogshistoria Skogens kretslopp Skogens sociala värden 3.Formulera en problemställning 4.Välj perspektiv utifrån vilket problemet ska lösas Socialt, ekonomiskt, ekologiskt 5.Formulera relevanta ”driving questions” för att lösa problemet 6.Försök konkretisera vad som kommer att behöva dokumenteras och granskas 7.Insamling data!

Dag 1Torsdagen den 24 september, Bollnäs 8:00Kort introduktion – Case Forest-pedagogiken, hållbar utveckling (inne) 9:00Transport med bil till skogen. Vi bekantar oss med skogsområdet Lunch på Lilla k 14:00 Gruppövningar där vi tillsammans jobbar med drivande frågor, utformar och konstruerar lärobjekt. Vi samlar också in en del fakta. Exempel på redan gjorda presentationer visas. Vi håller till inomhus på Gärdesskolan. 16:30Summering och presentation av hemarbete. Hemarbete: Fortsatt insamling av data, förbered slutpresentationen så mycket som möjligt.

Dag 2Torsdagen den 29 oktober, Bollnäs/Alfta. Ev. byte dag! 08:00Samling vid Gärdesskolan och avresa till Alfta (samåkning). 08:30Studiebesök på Alfta Skogstekniska, Trätekniska m m och möjlighet att samla in mer data till presentationen. Exempel på övningar att ta med hem Avresa till lunch (Lilla k) Gärdesskolan - datasalen Slutförande av grupparbetet och presentation. 17:00Summering av kursen samt utvärdering. Hemuppgift: Testa i egen klass – återkom med utvärdering av metoden till oss!

Summering av kursen samt utvärdering -Skriftlig utvärdering - Sammanfattande, kort muntlig sammanfattning - Vad tycker ni om metodens upplägg? - Idéer kring hu ni kan arbeta med detta i egna klasser? - Tyngd i det utomhuspedagogiska! -Inför utvärderingsmöte av hemuppgift: - Syfte med mötet - Datum, plats - Vi skulle vilja att ni ”redovisar” - Hur ni lagt upp momentet, med fokus på Hållbar utveckling och utomhuspedagogik - Hur det fungerade i klassen: bra och mindre bra - Ta med något som eleverna producerat - Erbjudande: Elev- eller personaldag på respektive skola under våren. Kontakta Lena Åbom.