Översikt av psykiska sjukdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målvakter Detta talar för Tre Kronor Detta talar för Tre Kronor Detta talar emot Tre Kronor Detta talar emot Tre Kronor Performance-analyserIndividuella.
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
PTS Bredbandskartläggning

Unga vuxna med självskadebeteende; effekter av Dialektisk beteendeterapi vid SU/Mölndal och SÄS/Borås psykiatri.
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Innehåll, huvudpresentation 4. Rangordning av ordningsstörningar (fråga 1) 5. Problem med nedskräpning (fråga 1a) 6. Problem med skadegörelse (fråga 1b)
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. Kontaktformulär  På varje seriös webbplats bör det finnas ett kontaktformulär.  Använd ej maillänkar, risk för spam!
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Leg psykolog/leg psykoterapeut
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
Psykisk ohälsa och diagnoser
Konstföreningen Dragning På sista sidan finns konstnärerna för respektive tavla.
BENÄMNA lätta ord SPRÅKTRÄNING VID AFASIKg VIII
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Granbergs Buss AB Trafikslag: Buss Sträcka: Skellefteå - Bodö.
Kundundersökning mars 2010
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Projektföljeforskning
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
| Trycksår Kommun/Områdes-skillnader (inklusive könsdimensionen) Dennis Nordvall Statistiker/Datamanager,
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Sammanställning genomförd av: Susanne Malmquist, Codeq AB.
SWEPOS Kundnöjdhetsundersökning Undersökningen Webenkät under 3 veckor i september 2012 Bruttourval ca huvudutskick och 2 påminnelser Triss-lott.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Vara brottsoffer eller vittne
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Finländarnas uppfattningar om äldrevården Kirsi Markkanen Utvecklingschef Tehy rf.
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
Hantera en kronisk sjukdom
Vad vet ni om Freud?.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Konsumenter om Svanen och EU Ecolabel Om undersökningen Utförd av: Response Analys, Oslo i dec 2010 Cirka personer från respektive land Totalt.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
1 Individ Kompetens 60%66%67% Motivation 59%64%60% Ansvar & Initiativ 77%74%68% Befogenheter 82%69%61% Organisation Samarbete 52%66%68% Organisatorisk.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Varumärket Luleå kommun
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Smittspårarutbildning
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Mental hälsa.
Översikt av psykiska sjukdomar
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Psykiatri 1 Kriser - försvar Översikt av psykiska sjukdomar Personlighetsstörningar.
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
”Sockerdricka trädet”
Depression hos barn och ungdomar
Presentationens avskrift:

Översikt av psykiska sjukdomar Psykiatri Kriser - försvar Översikt av psykiska sjukdomar Personlighetsstörningar Kommentar: Ansvarig för avsnitt ”Psykiatri” har varit Göran Blennow , leg. läkare, försäkringsöverläkare vid Skåne läns allmänna Försäkringskassa och försäkringsöverläkare vid Riksförsäkringsverket (fr.o.m. 2002 08 01) Psykiater med särskild inriktning på missbruk och beroende, men även allmän psykiatri. Teknisk utformning har skett i samarbete med Mikael Olsson, projektkoordinator inom SASSAM-projektet För redaktionell bearbetning svarar Monika Tärneberg, Artur Tenenbaum och Sven-Olof Krafft Handledaren för detta avsnitt bör vara läkare – helst försäkringsläkare med specialitet allmän psykiatri eller allmänmedicin Referenslitteratur I huvudsak diagnostiska kriterier enligt DSM-IV American Psychiatric Association. En mer detaljerad referenslitteraturlista återfinns under sista bilden

Mål - ha kännedom om... Kännedom om DSM IV Kriser Olika försvarsmekanismer Vanliga psykiska sjukdomar Personlighetsstörningar Kommentar 1: Kriser och personlighet tillhör psykiatri då dessa går oklart över från normala tillstånd till sjukdom eller sjukdomsliknande tillstånd. Kommentar 2: Var går gränserna för psykiatri? Rättsmedicin, kriminalitet, missbruk, neuropsykiatri, bokstavsbarnen etc - Hör de hit? Kommentar 3: Skattningsskalor kommer alltid att finnas och förändras. Man ska ha en viss kännedom om de vanligaste, vad de kan antyda och vad som är deras begränsningar. Kommentar 4: Försvarsmekanismer är det normalt och friskt att ha, frågan är hur de används och till vilket pris. Hur de fungerar för en individ avgör vad som händer om man råkar eller tvingas bryta igenom dem.

DSM IV Multiaxial bedömning Axel I Axel II Axel V Axel III Axel IV Personlighetsstörningar Kliniska syndrom DSM IV Somatisk samsjuklighet Skattning av funktionsförmåga Kommentar: DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 1994) har en mer undervisningsinriktad och pedagogisk bakgrund. Ges ut av Amerikanska Psykiatriska Föreningen. Sjukdomarnas symptom förs samman i syndrom. De definieras fenomenologiskt - utan hänsyn till antagna orsaker. Det multiaxiala bedömningssättet påminner om ”SASSAM-kartan”. Vi försöker beskriva verkligheten utifrån flera av diamantens fasetter. Principen att bedöma olika axlar separat kan tyckas artificiell, men har visat sig vara till stor nytta i en strukturering av den kliniska informationen. Den utgör en i huvudsak konfliktfri bas som kan underlätta diskussion mellan medarbetare med olika teoretisk grundsyn. Många psykiatriker använder systemet parallellt med ICD-10. referens Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995 Förord, Jörgen Herlofsson. Psykosociala livsomständigheter

Viktiga begrepp att skilja på Normala livsprocesser Kris Cullbergs fyra faser Holmes Rahe´s krisskala Psykiska sjukdom enligt DSM Personlighetsstörningar tre huvudgrupper Kommentar: Till vardags kan vi ofta höra att man använder begrepp från dessa fyra områden ganska ostrukturerat och förvirrande. Det gör det inte lättare för de personer, som är psykiskt sjuka. Mellan normalt och sjukt finns en kontinuerlig glidande skala. Vi använder som vardagsspråk ganska likartade ord för ytterområdena av kontinuitet - men kliniskt betyder dessa ord helt skilda saker. Exempel på gränsövergångar i vardagsspråket: resultatinriktad-hänsynslös, initiativrik-risktagare, drivande-egotrippad, personlig-intrigant, uthållig-envis Därför försöker man i kriteriebaserade diagnossystem, t ex DSM och ICD, enas om var gränserna ska gå.

Krisens förlopp och symptom Caplan Cullberg Vanlig problemlösnings kapacitet 1. Chock 2. Reaktion Ineffektivitet 3. Bearbetning Kommentar 1: Caplan (1964) har graderat krisskalan i 4 steg. Vid den lägsta graden av störning kan man komma vidare med sin vanliga problemlösningskapacitet. Om det emellertid inte räcker, drabbas individen av ineffektivitet. Är krisen mera krävande än så måste alla inre och yttre resurser mobiliseras för att personligheten ska kunna ha en viss grad av funktion. Vid de starkaste formerna av psykiska kriser ser man sammanbrott med personlighet-sjukdom-desorganisation. Kommentar 2: Cullberg har av praktiska och pedagogiska skäl delat in krisens förlopp i fyra naturliga faser, högra kolumnen här - och nästa bild. 4. Nyorientering Resursmobilisering Psykiskt sammanbrott

Cullbergs faser i en kris Chock och reaktionsfas Akut fas 4-6 veckor Bearbetningsfas Upp till ett år symptomutveckling Nyorienteringsfas Efter högst ett år Kommentar: Turordningen är oftast denna - men inte alltid. Man kan också vara i flera faser samtidigt och även skifta snabbt mellan faser. Vid påfrestningar eller när man blir obehagligt påmind kan man falla tillbaka i en tidigare fas, ibland för ett ögonblick, ibland för längre tid. Namnen på respektive fas ger direkt information om vilken process som övervägande upptar individen. Ref: Cullberg J. Kris och utveckling. Natur och kultur 1975, första upplagan, 130-1.

Chockfas Handlingsförlamade Tar bara in det vi orkar Missförstår Inte direkt mottagliga för vare sig förklaringar eller känslor Kommentar: Denna del av den akuta fasen pågår från ögonblick till dygn. Man ser ibland en skenbar behärskning - men denna behöver inte alls betyda något inre lugn. Tips: Vänta ut fasen innan vi talar för mycket! Det är viktigt att finnas till hands istället; håll i kroppen, ge ett glas vatten. Bemöt regressionen med empati. Ref: Cullberg J. Kris och utveckling. Natur och kultur 1975, första upplagan, 130-1.

Reaktionsfas Vi avreagerar oss Lär oss successivt att acceptera de svåra känslorna Försvarsmekanismer Sömnstörningar Kommentar: Denna del av den akuta fasen pågår 4-6 veckor. Nu tvingas man öppna ögonen för det inträffade. För att uthärda behöver man ta till försvarsmekanismer, t ex strafftänkande: ”Varför just jag…”. Nu tillstöter också psykosomatiska belastningssymptom, sömnstörning m.m. Ge försäkran att ni inte tänker överge den drabbade. Självdestruktiva genombrott är ibland en risk. Suicidrisk kan hos den predisponerade uppträda i denna fas (tidigare inte orkat). Gör man bedömningen, att så är fallet, bör de aldrig lämnas ensamma! Tips: Tillåtande attityd är bra - alla känslor är rätt - värdera dem inte! Trösta inte gråt - beskäftigt! Visa istället att Du orkar ta emot den! Ref: Cullberg J. Kris och utveckling. Natur och kultur 1975, första upplagan, 130-1.

Bearbetningsfas Reparationsfas I förra fasen var det mycket känslor nu börjar det bli plats för förnuft och fakta Genomarbetar händelseförloppet Får insikt och mer klarhet i situationens nuvarande och kommande konsekvenser Kommentar: I normala fall pågår denna fas max 1 år. Man börjar se verkligheten som den är, men fortfarande förekommer skönmålningar och låsningar. Ett patologiskt sorgearbete kan permanentas och skapa depressioner. Överdeterminerade krisreaktion kan byggas på tidigare traumata och därmed försvåra och förlänga bearbetningen. Ref: Cullberg J. Kris och utveckling. Natur och kultur 1975, första upplagan, 130-1.

Nyorienteringsfas Vi kommer ut på andra sidan och accepterar såväl situationen, känslorna, fakta som konsekvenserna Vi kan inte välja allt men vi kan välja om vi vill vara öppna för nya idéer eller låsta i flyktläge med omplåstringsbehov Kommentar: Denna fas inträder senast från och med att ett år har gått. Man börjar leva i nuet - och för framtiden… Men med ärr - med antingen återupprättad självkänsla - eller med sammanbrott och då behövs professionell hjälp Sorgen är inte kontinuerlig - den sköljer över i vågor men dessa blir ofta kortvarigare och med längre mellanrum men när de kommer kan de kännas lika plågsamma som tidigare.

Sammanfattning kris Fråga: ”Hur ska jag förhålla mig som handläggare när jag stöter på en försäkrad i en djup kris?” Fråga: ”Var inte kurator….. Stöd den försäkrade genom att hitta rätt vårdnivå.” Svar: Kommentar: Grunden för bemötande av en person i kris är den terapeutiska hållningens princip. Denna innebär tre viktiga inslag: 1. Kunskap 2. Empati 3. Självkännedom Kunskap - orienterad om förhållanden vid kris (SASSAM-utbildad). Empati - innebär engagerat, aktivt lyssnande, men utan att förlora den professionella distansen. Självkännedom - försök att inte blanda in egna känslor, eller åtminstone vara medveten om vad som hänger ihop med egna erfarenheter Remittera vidare. Det är en sak att vara engagerad, men det är inte försäkringskassans sak att bedriva terapi! Länkkarta

Livshändelser Samband med psykisk sjukdom svagt 18 av 25 studier visade ökad incident av livshändelse före depression Schizofreni -mycket svagt samband- Neurotiska störningar -inte särskilt väl studerat- OBS! Gruppnivå -ej individnivå- Kommentar: Även om livshändelser har visat sig ha viss betydelse för utvecklingen av sjukdomar som depressioner, schizofreni och neuroser så är det samband forskningen har visat på mera komplicerat och svagare än man skulle tro. Av 25 studier beträffande betydelsen för debuten av depression, jämfört med olika kontrollgrupper eller andra patientgrupper, visade 18 en ökad incident av livshändelser av vilket slag som helst före insjuknandet, i de undersökningar som refererats 1988 av Paykel och Dowlatsshahi. Många försök, att förklara debut av schizofreni med livshändelser har gjorts - med mycket dåliga resultat. Man har inte funnit samband. Sambandet med neurotiska störningar och livshändelser är dåligt studerat. OBS! Eventuella samband gäller på gruppnivå, ej på individnivå. Det betyder, att om man har en person med depression, finns inget som säger, att den personen råkat ut för någon livshändelse, vare sig privat eller i arbetet. Ref: Struwe G. Psykisk arbetssjukdom - skadlig inverkan av psykosociala faktorer och samband med arbete. Arbetslivsinstitutet, Arbete och hälsa 1996:14; 31-33.

Livshändelser, Holmes-Rahe Kommentar: Holmes-Rahe´s schema för aktuella livshändelser, rankade från 1-43 i tabellen. Varje typ av händelse har fått ett värde LCU, vilket betyder ”Life Change Units”. Tabellen publicerades för amerikanska förhållanden 1967, och i översättningen har vissa anpassningar till Sverige 1996 genomförts. Holmes-Rahe ´s schema finns som wordfil i Mappen psykiatri mapp fördjupning

Livshändelser, Holmes-Rahe Kommentar: Vanligt förekommande livshändelser och inte sjukdomar som t.ex. graviditet medför också relativt höga poäng enligt skalan. Ref Struwe G. Psykisk arbetssjukdom - skadlig inverkan av psykosociala faktorer och samband med arbete. Arbetslivsinstitutet, Arbete och hälsa 1996:14; 31-33.

Livshändelser, Holmes-Rahe Kommentar: 1 Även positiva händelser som stor personlig framgång eller julhelg bidrar med poäng enligt skalan. Kommentar 2: Påfrestningarna ökar för den som har: flera belastningar i bagaget flera belastningar samtidigt haft svårt att lösa de tidigare (”dolda rester”) nedsatt kroppslig hälsa nedsatt motion och sömn nedsatt motivation Kommentar 3: Råd till en person i kris: försök ta en sak i taget, eller i vart fall gör ett schema ”där var sak har sin tid så att inte alla saker kör runt samtidigt i huvudet”

Sammanfattning livshändelser Stanna upp och diskutera: Vad betyder livshändelser för våra försäkrade? Hur påverkar livshändelser våra försäkrades sjukskrivningsmönster På vilket sätt påverkas arbetet med rehabilitering av de försäkrades livshändelser ? Kommentar: Texten på bilden. Tips. Holmes -Rahe´s schema finns i fördjupningsmappen Länkkarta

Försvarsmekanismer Är normala och kan påverka vårt sätt att möta människor Kan vara mogna eller mindre mogna Är till för att skydda självkänsla eller hålla påfrestningar utanför medvetandet Kan försvagas av upprepade eller nya påfrestningar Kommentar: Försvarsmekanismer är automatiska psykologiska processer som skyddar individen från (alltför mycket) ångest. De fungerar mestadels på ett omedvetet plan. Man kan tala om mogna och mindre mogna försvar. Men mer noggrant kan de indelas i försvarsnivåer som belyses ytterligare i ett fördjupningsavsnitt.

Försvar Försvarsmekanismer är automatiska psykologiska processer som skyddar individen från alltför mycket ångest. De fungerar mestadels på ett omedvetet plan. ”Det är inte bara hur man har det utan också hur man tar det… ” Kommentar: Vi har alla olika strategier att hantera ångestskapande situationer. Vi är också olika sårbara för psykisk press. Det beror dels på hur man är från början, vilken läggning man har, hur man utvecklas tidigt i livet och dels vad man tidigare gått igenom och hur man hanterat det. Vi kan alltså tala om en stress – sårbarhetsmodell. ”Det är inte bara hur man har det utan också hur man tar det… ”

- Intellektualisering Försvarsmekanismer - Förnekande - Projektion - Rationalisering - Projektiv identifikation - Utagerande Omogna - Altruism - Humor - Självreflektion - Intellektualisering - Bortträngning - Reaktionsbildning Mogna Kommentar: De mer mogna försvaren ser vi till vänster på bilden: Altruism, humor och självreflektion är optimala försvar. Intellektualisering - individen hanterar påfrestningen genom abstrakt tänkande eller generaliseringar i syfte att minimera plågsamma känslor. Bortträngning - individen hanterar påfrestningen genom att avlägsna störande önskningar, tankar och erfarenheter från medvetandet. Reaktionsbildning - individen hanterar påfrestningen genom att uppvisa beteenden som är diametralt motsatta egna oacceptabla tankar och känslor. De mindre mogna försvaren ser vi till höger på bilden: Förnekande - Yttre realiteter accepteras ej - hotande för individen. Termen psykotiskt förnekande används vid gravt bristande verklighetsprövning. Projektion - genom att felaktigt tillskriva någon annan sina egna förbjudna känslor, impulser och tankar. Rationalisering - individen döljer de sanna och presenterar andra motiv. Projektiv identifikation - som projektion, men utan att helt förkasta det projicerade. Vanligt att individen framkallar just de känslor hos den andre, som tillskrivits denne. Utagerande - hanterar via handlingar snarare än genom eftertanke och självreflektion.

Fördjupning försvarsnivåer Innehåll Hög adaptiv nivå Hämningsnivå Lätt verklighetsförvrängning Förnekandenivå Uttalad verklighetsförvrängning Agerandenivå eller inte agera alls Psykotisk nivå Kommentar: Hög adaptiv nivå - innebär optimala adaptiv förmåga att hantera påfrestningar. Dessa försvar leder i hög grad till tillfredsställelse och befrämjar optimal balans mellan motstridiga önskningar. Hämningsnivå - här hålls potentiellt hotande tankar, känslor, minnen, önskningar och rädslor utanför medvetandet. Lätt verklighetsförvrängning -förvrängningar av självrepresentationer, objektrepresentationer och kroppsuppfattning används för att skydda självkänslan. Förnekandenivå - oacceptabla impulser, tankar m.m. hålls utanför medvetandet med eller utan felattributering av dessa faktorer till yttre orsaker. Uttalad verklighetsförvrängning - uttalad förvrängning eller felattributering av själv- eller objektsrepresentationer. Agerandenivå - inre och yttre påfrestningar hanteras genom att agera eller underlåta att agera. Psykotisk nivå - Försvarssystemen klarar inte av att hantera individens reaktioner på påfrestningar vilket leder till att denne i hög grad mister kontakten med den yttre verkligheten.

Från normala tillstånd till sjukdom Neurotisk konflikt Sorgereaktion Glädjerus Orolig ängslan Rationell rädsla Stressreaktion Normalt Sjukt Psykos Depression Mani Panikångest Irrationell fobi Autonom dysfunktion Kommentar: Neuros Psykos bara delar av personen berörs hela personen, känslor, vilja sjukdomsinsikt ev sjukdomskänsla Sorgereaktion Depression går igenom krisens faser hämning m.m. - se DSM Glädjerus/Oro, Ängslan/Rädsla Mani/ Panikångest/Fobi rationell, adekvat irrationell, inadekvat Stressreaktion Autonom dysfunktion förbereda kamp eller flykt (Selye) nedreglering cortisol m.m. Hans Selye, ungersk fysiolog beskrev på 1940-talet, kamp eller flykt-programmet eller spela död- programmet. ==> kronisk trötthet, fibromyalgi, hjärnstress Se avsnitt psykosomatik, bild 23 – 29. OBS! Inget säkert samband mellan t ex sorgereaktion och depression. Vissa depressioner kommer utan utlösande orsak! Psykoser utgår inte alltid från normala tillstånd!

Sammanfattning Försvarsmekanismer I grunden något positivt som förbättrar vår förmåga att hantera svåra situationer men som i vissa fall kan övergå i eller vara orsak till mental ohälsa. Försvarsmekanismer delas in i mogna och omogna Kommentar: Vi har alla olika strategier att hantera ångestskapande situationer. Vi är också olika sårbara för psykisk press. Det beror dels på hur man är från början, vilken läggning man har, hur man utvecklas tidigt i livet och dels vad man tidigare gått igenom och hur man hanterat det. Vi kan alltså tala om en stress – sårbarhetsmodell. Länkkarta

Vanligt med psykisk sjukdom Depression 25% av alla kvinnor 15% av alla män Ångest Minst var 5:e kvinna och var 10:e man, drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom Kommentar: Livstidsprevalensen - att någon gång i livet råka ut för en - behandlingskrävande depression är 25 % för kvinnor och 15 % för män. Den samlade livstidsprevalensen - att någon gång i livet råka ut för en - behandlingskrävande ångestsjukdom - är 20 % för kvinnor och 15 % för män.

Psykiska sjukdomar Under de senaste åren har de psykiatriska diagnoserna tredubblats Förekommer som primärt tillstånd hos minst 20% av alla patienter i primärvården Flertalet patienter med psykisk sjukdom behandlas i primärvården Kommentar: . Under de senaste åren har de psykiatriska diagnoserna tredubblats. De förekommer som primärt tillstånd hos minst 20% av alla patienter i primärvården. Flertalet patienter med psykisk sjukdom behandlas i primärvården. Vilket innebär att medicinska underlag och läkarutlåtande hos försäkrade med psykiatriska problem kommer från allmänläkare och inte psykiatriker. Hälften av de vanligaste psykiatriska sjukdomarna förblir odiagnosticerade. I de fall där arbetsoförmågan är långvarigt nedsatt på grund av diffus diagnos och/eller symptomdiagnos är en psykiatrisk bedömning värdefull. Ref till bildtexten: Läkartidningen, Volym 94, Nr 49, 1997

Överblick psykiska sjukdomar Störningar som upptäcks hos barn och ungdomar Konfusioner, demens m.m. Substansrelaterade Schizofreni och andra psykotiska syndrom Förstämningssyndrom Ångestsyndrom Somatoforma syndrom Ätstörningar Maladaptiva stressreaktioner Kommentar: Inte alla, men de viktigaste grupperna ses här.T.ex. finns på bilden inte med sexuella störningar, vissa impulskontrollstörningar m.m. Störningar som vanligen diagnosticeras hos barn o ungdom – t.ex. mental retardation (axel II), inlärningsstörning, uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (DAMP/ADHD enligt ICD-10) – får ju betydelse även när barn blir vuxna! Konfusioner, demens m.m. - innebär inte så stora problem för försäkringskassan - när de är klarlagda. Vi går igenom de olika varianterna. Substansrelaterade delas in i beroende/missbruk och störningar betingade av substansen. Schizofreni och andra psykossjukdomar - mycket allvarliga tillstånd. Förstämningssyndrom - depression, kronisk depression (dysthymi) och bipolärt syndrom. Ångest syndrom - de olika syndromen beskrivs längre fram. Somatoforma syndrom – kroppsliga symptom. Ätstörningar – Vi går igenom dessa översiktligt. Maladaptiva stressreaktioner – Ordet är bra! Indikerar en individ-sårbarhetssyn. I dagligt tal kallas många av dessa som ”Utbrända”.

Sammanfattning Psykiska sjukdomar: Vanligaste är depressioner och olika ångest- syndrom. Vi bör vara observanta på alla typer av substansintag Bra att veta: Sjukskrivningsmönster vid depressioner ångestillstånd och alkoholmissbruk Kommentar: En av fem som söker hjälp inom primärvården bedöms ha psykiatriska tillstånd, som i många fall leder till arbetsoförmåga. Depressionstillstånd är vanliga och många gånger underdiagnosticerade. Många försäkrade handläggs inom primärvården. Vid långvariga sjukskrivningar med diffusa tillstånd är det viktigt att penetrera substansintag, som alkohol. Psykiatrisk bedömning vid långvariga och oklara tillstånd kan vara av värde. Länkkarta

Personlighet Skilj på Personlighetsdrag Personlighetsstörningar Våra egna reaktioner och det vi egentligen möter Vissa personlighetsjukdomar provocerar oss mer Kommentar: Gemensamt för personlighetsstörningar är (A, B, C och D ska föreligga): A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt förväntas i personens sociokulturella miljö. Kommer till uttryck inom minst två av följande områden: 1. Kognitioner (sätt att uppfatta sig själv, andra och situationer) 2. Affektivitet (intensitet och rimlighet i känslor) 3. Mellanmänskligt samspel 4. Impulskontroll B. Mönstret är oflexibelt. C. Mönstret leder till lidande. D. Mönstret är stabilt och varaktigt. Kan spåras till tonår eller tidig vuxen ålder.

Positiva eller negativa drag? Resultatinriktad - hänsynslös Initiativrik - risktagare Drivande - egotrippad Serviceinriktad - gränslös Personlig - intrigant Pålitlig - ofelbar Noggrann - kontrollant Uthållig - envis Kommentar: Det är vanligt att vi har drag av vissa personlighetsstörningar - utan att uppfylla diagnosens krav. Man kan t.ex. vara pedant utan att ha en tvångsmässig personlighetsstörning! Vi har kanske särskilt svårt för drag hos andra - kanske de vi känner som egna svaga sidor? Därför viktigt med självkännedom inför bemötandet. Den försäkrades drag kan beskrivas som positiva (vänster kolumn) eller negativa (höger kolumn) allt utifrån de ord vi väljer att beskriva honom/henne med. Diskussion: Pröva bildens ord genom att beskriva en manlig och kvinnlig arbetsledare.

Personlighetsstörningar, indelning MAD BAD SAD A - De udda, excentriska, tillbakadragna paranoid, schizoid och schizotyp B - Känslomässiga, dramatiska, färgstarka antisocial, borderline, histrionisk, narcissistisk C - Inåtvända, ängsliga och räddhågsna fobisk, osjälvständig och tvångsmässig Kommentar: Prevalens för personlighetsstörning är 10 % av vuxna befolkningen! 26 % av de i primärvården för depression behandlade uppvisar personlighetsstörning. Personlighetsstörning kan försämra utfallet av behandlingar vid såväl psykiska som somatiska tillstånd. Vissa personlighetsstörningar bör nästan alltid jämställas med sjukdom i AFL:s mening - kluster A + borderline, medan Antisocial PST nästan aldrig ensamt är tillräckligt för att ses som sjukdom. Övriga beror på symptom. Länkkarta

Personlighetsstörningar A. Paranoid misstänksamhet Schizoid tillbakadragenhet Schizotyp excentricitet B. Antisocial respektlöshet Borderline impulsivitet -instabilitet Histrionisk emotionell Narcissistisk grandios självbild Kommentar: Här ses en mycket kortfattad karaktäristik av personlighetsstörningarna: Kluster A (MAD) Paranoid - genomgående misstänksamhet Schizoid - tillbakadragenhet från sociala situationer - begränsade känslouttryck Schizotyp - excentriskt beteende - kognitiva och perceptuella förvrängningar Kluster B (BAD) Antisocial - bristande respekt för kränkningar av andras rättigheter, efter 15 års ålder Borderline - impulsivitet, instabilitet avseende relationer, självbild och affekter Histrionisk - överdriven emotionalitet och strävan efter uppmärksamhet Narcissistisk - grandiositet, behov bli beundrad och bristande empati Kluster C (SAD) Fobisk - social hämning, känslor av otillräcklighet, överkänslig mot negativa omdömen Osjälvständig - starkt behov bli omhändertagen - rädsla för separation Tvångsmässig - ordning, perfektionism, kontrollbehov, oflexibel, ineffektiv Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 215-22. C. Fobiskt känslosamhet Osjälvständig omhändertagandebehov Tvångsmässig oflexibel perfektionism

Vardagens personligheter Försagde Tjockhudingen Snacksalige Avvisande Upphöjde Stridslystne Allvetaren Sluge Positive Kommentar: Vi känner nog alla igen vissa av bildens personligheter (om vi inte själva är med, så är ju kollegorna det, eller hur?) En annan genomgång av personligheter: Förhalaren, den explosiva, ångvälten, kejsaren, Bror Duktig, exhibitionisten, helgonet, pratkvarnen, falskspelaren, glädjedödaren, kontrollanten, sabotören, offret, bedragaren, konspiratören, hjälparen, diplomaten, lovprisaren, anklagaren, den lidande, skvallerbyttan, undvikaren, den överlastade, pappersvändaren, ordningsmannen, pessimisten, baksätesföraren, experten, byfånen, primadonnan, predikanten, den vise, den kritiske föräldern, stridsvagnen, tönten, trampminan, tjurskallen, den obegriplige, manipulatorn, den late, delegeraren, diktatorn, gnällspiken, klipparen, lögnhalsen, ironikern, brushuvudet, den krävande…… Ref: Seminar Centers kurs. Så handskas du med besvärliga människor.

Sammanfattning Diskutera personlighetsstörningar: Vissa drag kan vara positiva i yrkessammanhang - Vardagens ”störande personer” Goda råd… Olika personer provoceras olika. Försök undvik att bli provocerad! Tänk och bemöt! Kommentar: Även personlighetsstörning är vanliga hos den vuxna befolkningen. Var fjärde försäkrad behandlad för depression i primärvården uppvisar personlighetsstörning. Personlighetsstörningar ställer stora krav på såväl sjukvården som behandlar som på försäkringskassan som möter patienten/den försäkrade.Undvik att provocera den försäkrade (man rullar utan motstånd, se avsnitt Livsstrategier bild 44 – 47). Försök undvik att bli provocerad! Se även fördjupningsavsnitt Personlighetsstörning. Länkkarta

Länkkarta psykiatri Återvänd till Fördjupning Kriser Psykiska sjukdomar Livshändelser Försvarsmekanismer Psykiska försvar Ångest Psykiska sjukdomar Kommentar: Länkkartan är till för att du snabbt ska kunna orientera dig i materialet Länkarn fungerar bara i ”Bildspelsläget”. När du håller pekaren över länken förändras den och bildar en pekande hand. Efter varje avsnitt på dess sista bild finns möjlighet till återhopp till Länkkartan. Se symbol nedan Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Funktionsskattnings- skalor Länkkarta

Psykiska sjukdomar Fördjupning Kommentar: Ansvarig för SASSAM, Psykiska sjukdomar, har varit: Göran Blennow , försäkringsöverläkare Psykiater med särskild inriktning på missbruk och beroende, men även allmän psykiatri. Teknisk utformning har skett i samarbete med Mikael Olsson. Redigering Monika Tärneberg och Artur Tenenbaum Referenslitteratur I huvudsak diagnostiska kriterier enligt DSM-IV American Psychiatric Association. En mer detaljerad referenslitteraturlista återfinns under sista bilden i bildspelet.

Fördjupning Psykiska sjukdomar Störningar som upptäcks hos barn och ungdomar Konfusioner, demens m.m. Substansrelaterade Schizofreni och andra psykotiska syndrom Förstämningssyndrom Ångestsyndrom Somatoforma syndrom Ätstörningar Maladaptiva stressreaktioner Kommentar: Inte alla, men de viktigaste grupperna ses här.T.ex. finns på bilden inte med sexuella störningar, vissa impulskontrollstörningar m.m. Störningar som vanligen diagnostiseras hos barn o ungdom – t.ex. mental retardation (axel II), inlärningsstörning, uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (DAMP/ADHD enligt ICD-10) – får ju betydelse även när barn blir vuxna! Konfusioner, demens m.m. - innebär inte så stora problem för försäkringskassan - när de är klarlagda. Vi går igenom de olika varianterna. Substansrelaterade delas in i beroende/missbruk och störningar betingade av substansen. Schizofreni och andra psykossjukdomar - mycket allvarliga tillstånd. Förstämningssyndrom - depression, kronisk depression (dysthymi) och bipolärt syndrom. Ångest syndrom - de olika syndromen beskrivs längre fram. Somatoforma syndrom – kroppsliga symptom. Ätstörningar – Vi går igenom dessa översiktligt. Maladaptiva stressreaktioner – Ordet är bra! Indikerar en individ-sårbarhetssyn. I dagligt tal kallas många av dessa som ”Utbrända”.

Störningar, barn och ungdomar Fördjupning Psykiska sjukdomar Störningar, barn och ungdomar Mental retardation Inlärningsstörningar Motorisk störning Kommunikations- störningar Kommentarer: Mental retardation (ingår tillsammans med personlighetsstörningarna i axel II) - För diagnos krävs såväl A som B: A. Intellektuell funktionsnivå klart under genomsnittet, dvs. IK < 70 B. Samtidigt nedsatt adaptationsförmåga i minst två av: kommunikation, anpassning till dagligt liv (ADL), boende, socialt, nyttjande av offentliga resurser, målinriktning, studier, arbete, fritid, hälsa och personlig säkerhet. Inlärningsstörningar - Dessa indelas i lässvårigheter, räknesvårigheter, skrivsvårigheter. Motorisk störning - Innebär störd utveckling av koordinationsförmågan (begränsad till just detta). Kommunikationsstörningar - Störd språklig uttrycksförmåga. Dessa innebär begränsat ordförråd, felaktig tempusanvändning, svårighet att minnas ord m.m. Störd språkförståelse kombinerat med störd språklig uttrycksförmåga. Detta innebär därutöver svårighet att förstå ord, meningar eller speciella typer av ord, t.ex. spatiala termer.

Störningar, barn och ungdomar Fördjupning Psykiska sjukdomar Störningar, barn och ungdomar Autistiskt syndrom Aspergers syndrom Kommentarer: Av de genomgripande störningarna i utvecklingen går vi igenom två allt vanligare: Autistiskt syndrom o Aspergers syndrom (finns två till) Lärartips: Gå igenom Autism först. Lyft sen fram skillnaderna mot Aspergers syndrom (dvs. D och E under Aspergers syndrom) Autistiskt syndrom: För diagnos krävs sammanlagt minst sex kriterier, varav (1) minst två av (social interaktion): a) svårt med ögonkontakt, ansiktsuttryck, b) oförmåga etablera kamratrelationer, c) brist på spontan vilja dela glädje, intressen, aktiviteter med andra, d) brist på social eller emotionell ömsesidighet. Samt (2) minst ett av (nedsatt kommunikation): a) försenad talutveckling, b) eller nedsatt förmåga samtala, c) stereotypt tal med många upprepningar, d) brist på spontan, varierad låtsaslek adekvat för utvecklingsnivån. Samt (3) minst ett av (stereotypa mönster): a) fixering vid ett eller flera intressen, abnorm intensitet, b) oflexibel fixering vid rutiner och ritualer, c) stereotypa motoriska manér (t ex vifta o vrida med händer). Aspergers syndrom: För diagnos krävs A-F (samtliga versaler): A. Nedsatt förmåga till social interaktion, minst två av: 1) svårt ögonkontakt, ansiktsuttryck, 2) oförmåga etablera kamratrelationer, 3) brist på spontan vilja dela glädje, intressen, aktiviteter med andra, 4) brist på social eller emotionell ömsesidighet. B. stereotypa mönster, minst ett av: 1) fixering vid ett eller flera intressen, abnorm intensitet, 2) oflexibel fixering vid rutiner och ritualer, 3) stereotypa motoriska manér (t ex vifta o vrida med händer), 4) enträgen fascination inför delar av saker. C. Nedsatt funktionsförmåga. D. Ingen försening av språkutveckling. E. Ingen försening av kognitiv utveckling (utöver social interaktion). F. Ej Autism eller Schizofreni.

Störningar, barn och ungdomar Fördjupning Psykiska sjukdomar Störningar, barn och ungdomar Uppmärksamhetsstörning hyperaktivitet DAMP - ADHD Tics - Tourettes syndrom Kommentar: Störningar som domineras av bristande uppmärksamhet och utagerande stört beteende: Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (finns någon till i gruppen). Kallas i ICD 10 för Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, men där anges detta vara = ADHD och DAMP. För diagnos krävs A, B och C: A. Antingen 1) eller 2): 1) Minst sex av följande tecken på ouppmärksamhet: a) ouppmärksam på detaljer, slarvfel i skola o arbete, b) svårt bibehålla uppmärksamhet i uppgifter o lek, c) verkar inte lyssna, d) följer inte instruktioner (ej trots), e) svårt organisera uppgifter, f) undviker uppgifter som kräver mental uthållighet. 2) Minst sex av följande tecken på hyperaktivitet-impulsivitet: hyperaktivitet a) svårt vara still, b) lämnar sin plats i klassrummet utan orsak c) springer omkring, klänger o klättrar, d) svårt leka lugnt o stilla, e) ”på språng” eller högvarv, f) pratar överdrivet mycket. Impulsivitet g) kastar ofta ur sig svar innan frågan färdig, h) svårt vänta på sin tur, i) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar). B. Vissa symptom debuterar före sju års ålder. C. Funktionsnedsättning inom minst två områden (skola/arbete + hemmet t.ex.) Tourettes syndrom - För diagnos krävs: Flera motoriska samt minst ett vokalt tics (= plötsliga snabba, återkommande, stereotypa motoriska rörelser eller röstuttryck. Rekommenderad litteratur: Oliver Sachs. Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt. En antropolog på Mars.

Konfusion Konfusion = förvirring Orsakad av somatisk sjukdom Fördjupning Psykiska sjukdomar Konfusion Konfusion = förvirring Orsakad av somatisk sjukdom Under substansintoxikation eller -abstinens Kommentar: Konfusion orsakad av somatisk sjukdom För diagnos krävs A, B, C, och D: A Medvetandestörning B Kognitiva förändringar (störd tankeprocess, minne) C Störningen utvecklas under kort tid D Hållpunkter för somatisk genes. Konfusion orsakad av substansintoxikation A, B och C som tidigare D symtomen utvecklas under pågående substansinverkan och orsakas av substansens inverkan. Symtomen är dock kraftigare än vad som fysiologiskt vanligtvis skulle förväntas av den aktuella dosen. Konfusion under substansabstinens D utvecklas under eller kort efter ett abstinenssyndrom och symtomen är allvarligare än vad som vanligtvis skulle förväntas av abstinensen. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 61-64.

Demenser Alzheimertyp Vaskulär demens Demens orsakad av somatisk skada Fördjupning Psykiska sjukdomar Demenser Alzheimertyp Vaskulär demens Demens orsakad av somatisk skada orsakad av HIV skalltrauma orsakad av Parkinsons sjukdom orsakad av Huntingtons sjukdom Creuzfeldt-Jacobs sjukdom Kommentar: Demens av Alzheimertyp För diagnos krävs: A. kognitivt bortfall av minne, och B. minst en av följande: afasi (språkstörning), apraxi (nedsatt motorik trots frisk motorik) agnosi (känner inte igen föremål trots intakt känsel och syn dvs. sensoriska funktioner utan anmärkning) eller exekutiva nedsättningar av förmågan att planera, organisera, ordna och/eller abstrahera. Vaskulär demens som demens av Alzheimertyp men börjar snabbt och med samtidiga tecken på kärlsjukdom i hjärnan med t.ex. förlamningar, gångrubbning Somatisk orsak som demens av Alzheimertyp men hållpunkter för att störningen orsakas av uppräknade tillstånd Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 64-70.

Substansrelaterade Alkoholberoende -missbruk Fördjupning Psykiska sjukdomar Substansrelaterade Alkoholberoende -missbruk Alkoholbetingade störningar Motsvarande för amfetamin, cannabis, koffein, kokain lösningsmedel, nikotin, opiater, sedativa -hypnotika Kommentar: De substansrelaterade störningarna är i DSM-IV indelade i två grupper: beroende/-missbruk störningar (intoxikation, abstinens, substansbetingad demens, substansbetingad sömnstörning m.m.). Substansberoende/-missbruk. Se avsnitt Substanser. Som exempel på DSM:s konstruktion nämns här kriterier för: alkoholberoende, minst tre av följande under 12 månader: 1) tolerans (ökad mängd alkohol annars minskad effekt) 2) abstinens (typiska symptom och återställarbehov) 3) alkoholen används i större mängd eller längre period än avsett (kontrollförlust) 4) varaktig önskan eller misslyckanden att kontrollera alkoholen 5) mycket tid ägnas för att få tag på alkohol 6) viktiga sociala- eller yrkesaktiviteter överges eller minskas på grund av alkohol 7) fortsätter trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som orsakas eller förvärras av alkoholen. Lärartips: Fördjupning Substanser nås via länkkarta i slutet av bildspelet. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 85-110.

Schizofreni och psykotiska syndrom Fördjupning Psykiska sjukdomar Schizofreni och psykotiska syndrom Schizofreni Schizoaffektivt syndrom Vanföreställningssyndrom Kommentarer: Lärartips: Gå igenom kriterierna för schizofreni. Visa sen, att schizoaffektivt syndrom är ungefär som schizofreni plus (!) förstämningssyndrom (nästa bild) och att vanföreställningssyndrom liknar schizofreni, men mer inriktat på förföljelsemani. Schizofreni För diagnos krävs A, B, och C A. Karaktäristiska symptom: Minst två av följande: 1. Vanföreställningar 2. Hallucinationer 3. Desorganiserat tal (t.ex. uppluckrade associationer) 4. Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende 5. Negativa symptom, dvs. affektiv avflackning, utarmat tankeliv, eller viljelöshet B. Social eller yrkesmässig dysfunktion. C. Varaktighet: kontinuerliga sjukdomstecken under minst sex månader. Schizoaffektiv sjukdom Sammanhängande sjukdomstid med egentlig depression, manisk episod och/eller blandtillstånd mani/depression då patienten samtidigt uppfyller kriterierna för schizofreni enligt ovan. Vanföreställningssyndrom (=paranoid psykos) Ickebisarra vanföreställningar (dvs. situationer som kan inträffa i verkligheten, t.ex. vara förföljd, förgiftad, beundrad på avstånd) under minst en månad. Ej schizofreni enligt ovan. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 111-122.

Förstämningssyndrom Egentlig depression Dystymi = kronisk depression Fördjupning Psykiska sjukdomar Förstämningssyndrom Egentlig depression Dystymi = kronisk depression Bipolärt syndrom = mano-depressiv sjukdom Kommentar: Egentlig depression För diagnos krävs minst fem av följande varav minst ett av de två första symtomen ska ingå: Nedstämdhet Minskat intresse eller glädje inför aktiviteter Viktnedgång utan bantningsavsikt Sömnstörning Psykomotorisk hämning/agitation Svaghetskänsla, energibristupplevelse Känslor av skuld eller värdelöshet Nedsatt tankeförmåga/koncentration, obeslutsamhet Återkommande tankar på döden Mer än två månader ska ha passerat efter en förlust av närstående. Behandling - läkemedel - i första hand de nyare SSRI (t.ex. Seroxat, Cipramil, Fontex) eller ännu nyare preparaten (Efexor eller Remeron), ECT(till handledaren:avdramatisera gärna!), ljusbehandling vid säsongsbunden depression (SAD=seasonal affective disorder), kognitiv beteendeterapi Dysthymi - innebär färre spt, men mer kroniskt förlopp (minst två år) Bipolär - maniska (eller hypomana) episoder + depressiva episoder eller blandade maniska/depressiva episoder. Ref: Rosenthal NE. Winter Blues: Seasonal Affective Disorder: What it is and how to overcome it. Guilford; 1998. Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 123-152.

Depression Vår vanligaste psykiska sjukdom Fördjupning Psykiska sjukdomar Depression Vår vanligaste psykiska sjukdom Var 5:e svensk drabbas någon gång under livet av depression Vad betyder detta? Kommentar: Eventuell diskussion/grupparbete: Diskutera vad som är bra att tänka på vid möten med försäkrade som har diagnosen depression.

Ångestsyndrom Paniksyndrom Specifik fobi = t ex. flyg- eller ormfobi Fördjupning Psykiska sjukdomar Ångestsyndrom Paniksyndrom Agorafobi = torgskräck Klaustrofobi = cellskräck Specifik fobi = t ex. flyg- eller ormfobi Social fobi Tvångssyndrom Posttraumatiskt stressyndrom = PTSD Generaliserat ångestsyndrom Kommentar: Denna bild visar en översikt över de olika ångestsyndromen. Här ges en kortfattad beskrivning. För mer omfattande genomgång, se Fördjupning. Paniksyndrom: För diagnos krävs A och B: Återkommande, oväntade panikattacker, dvs. minst fyra av: hjärtklappning, svettning, darrning, andnöd, kvävningskänsla, obehag i bröstet, illamående, svindel, overklighetskänslor, rädsla bli tokig, rädsla dö, stickningar händer o fötter, frossa eller värmevallningar. Under minst en månad ihållande oro efter någon av attackerna, att få ny attack eller konsekvens av dessa eller betydande beteendeförändring. Agorafobi: Rädsla att befinna sig på platser eller i situationer där det kan vara svårt eller genant att avvika ifrån. Specifik fobi: Den irrationella rädslan avser specifika föremål, eller djur eller situationer: flyg, höjder, djur, sprutor, blod. Social fobi: Uttalad rädsla för en eller flera sociala situationer - risk för exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning. Den drabbade har insikt i det irrationella. Tvångssyndrom: Tvångstankar (återkommande påträngande tankar - insikt) eller tvångshandlingar (tvätta händer, kontrollera) Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD): Trauma där (1) patienten upplevde en händelse som innebar död, allvarlig skada (eller hot om), eller hot mot egen eller andras fysiska integritet och (2) patienten reagerade med intensiv rädsla eller skräck. Återupplevanden. Undvikande av det som väcker minnen. Överspändhet (sömnstörning, irritabel, koncentrationsstörning, lättskrämd) Generaliserat ångestsyndrom: Överdriven rädsla eller oro (förväntansångest) de flesta dagar minst sex månader. Minst tre av följande symptom : (1) rastlöshet, (2) uttröttbar, (3) koncentrationsstörning, (4) irritabel, (5) muskelspänning, (6) sömnstörning Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 153-168

Fördjupning Psykiska sjukdomar Ångest Var femte kvinna och var tionde man drabbas någon gång av svår ångest. Vanligast är olika typer av fobier. Goda råd vid bemötande av en ångestdrabbad person: Ta på allvar Lyssna Kommentar: Eventuell diskussion/grupparbete: Diskutera vad som är bra att tänka på vid möten med försäkrade som har ångest.

Somatoforma syndrom Somatiseringssyndrom Fördjupning Psykiska sjukdomar Somatoforma syndrom Somatiseringssyndrom Odifferentierat somatoformt syndrom Konversionssyndrom Somatoformt smärtsyndrom Hypokondri Dysmorfofobi Kommentar: De somatoforma syndromen indelas i: Somatiseringssyndrom: För diagnos krävs A, B och C. A. Ett flertal somatiska besvär under flera år, debut före 30 års ålder, som lett till efterfrågad behandling eller till klart försämrad funktion, och B. Vart och ett av följande: 1. Fyra smärtsymptom (ex huvud, buk, rygg, leder, bröst, ändtarm) 2. Två mag- tarm symptom (illamående, kräkningar, diarré) 3. Ett sexuellt symptom (likgiltighet, erektion, ejakulation, mensbesvär) 4. Ett pseudoneurologiskt symptom (konversionssymptom som försämrad koordination, förlamning eller svaghet, svårt att svälja, tappat rösten, dubbelseende, blindhet, dövhet, minnesförlust), och C. Utredning kan ej förklara symptomen. Odifferentierat: Minst ett somatiskt besvär som ej kan förklaras i övrigt som ovan). Konversionssyndrom (förr hysteri): För diagnos krävs A, B och C. A. Minst ett symptom som rör viljestyrda motoriska eller sensoriska funktioner, och B. Symptomen bedöms ha samband med psykologiska faktorer, och C. Är inte medvetet framkallade eller simulerade Somatoformt smärtsyndrom: Smärta dominerar och orsakar lidande. Psykologiska faktorer bedöms ha en viktig roll. De är inte medvetet framkallade eller simulerade. Hypokondri: Den drabbade är fixerad av rädsla att drabbas av allvarlig sjukdom - trots lugnande besked efter utredningar. Dysmorfofobi: Fixerad vid inbillad defekt i utseendet, t.ex. stor näsa. OBS! Plastikoperation är av intet värde - nästan alltid flyttar fixeringen då bara till ny kroppsdel, t.ex. hakan. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 169-174.

Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Fördjupning Psykiska sjukdomar Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Kommentar: Anorexia nervosa - För diagnos krävs A, B, C och D. A. Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd. B. Intensiv rädsla att gå upp i vikt eller bli tjock, trots undervikt. C. Störd kroppsupplevelse. D. Amenorré, dvs. minst tre på varandra följande menstruationer uteblir. Bulimia nervosa - För diagnos krävs A, B, C och D. A. Återkommande episoder av hetsätning, 1) och 2): 1) äter under en avgränsad tid (två timmar) avsevärt mer än andra 2) tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden B. Olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt, t.ex. kräkningar, lavemang, diuretika, fasta, överdriven motion. C. Både A. o B. Minst två ggr/vecka under tre månader. D. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt. Ätstörning UNS - Ätstörning där inte alla kriterier uppfylls, t.ex. vid anorexi, där menstruationen inte är störd.

Maladaptiva stressreaktioner Fördjupning Psykiska sjukdomar Maladaptiva stressreaktioner Med nedstämdhet Med ångestkänslor Med både ångest och nedstämdhet Med stört beteende Kommentar: Detta utgör en beskrivande diagnos, som har fördelen, att man bygger på en stress-sårbarhetsmodell. För diagnos krävs: Främst psykiska symptom som orsakats av en eller flera identifierbara stressfaktorer. Besvären utvecklas inom tre månader efter påfrestningens debut. Tillståndet innebär lidande. Okomplicerad sorg räknas inte hit. Syndromen kallas ibland felaktigt PTSD, men här krävs mycket allvarligt trauma (se ovan). Syndromen kallas ibland felaktigt ”Utbränd”. Men detta är ju inte någon psykiatrisk diagnos, utan snarast en idé eller antagande om en möjlig uppkomstmekanism! Se psykosomatik-avsnittet! Länkkarta

Fördjupning - psykiatri Försvarsmekanismer Fördjupning - psykiatri Kommentar: Ansvarig för avsnitt ”Fördjupning – försvarsmekanismer” har varit Göran Blennow , leg. läkare, försäkringsöverläkare vid Skåne läns allmänna Försäkringskassa och försäkringsöverläkare vid Riksförsäkringsverket (fr.o.m. 2002 08 01) Psykiater med särskild inriktning på missbruk och beroende, men även allmän psykiatri.

Högt adaptivt försvar kan vara Försvarsmekanismer fördjupning Högt adaptivt försvar kan vara Antecipation Anknytning Altruism Humor Rättframhet Självreflexion Sublimering Undertryckande Kommentar: Antecipation - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att individen i förväg har känslomässig kontakt med och tankemässigt föreställer sig (anteciperar) konsekvenserna av tänkbara framtida händelser. Anknytning - …genom att vända sig till andra för att få hjälp eller stöd. Altruism - …genom att hänge sig åt att tillgodose andras behov. Handlandet belönas antingen indirekt eller via andras gensvar. Humor - …genom att betona det komiska eller ironiska sidor av konflikten eller påfrestningen. Rättframhet - …genom att ge direkt uttryck åt sina känslor och tankar på ett sätt som inte är påstridigt eller manipulativt. Självreflektion - …genom att reflektera kring egna tankar, känslor, motiv och beteenden för att därefter kunna agera ändamålsenligt. Sublimering - …genom att kanalisera potentiellt maladaptiva känslor eller impulser till ett socialt accepterat beteende (t ex kontaktidrotter för att kanalisera aggressiva impulser). Undertryckande - …genom att avsiktligt undvika att tänka på besvärande problem, önskningar, känslor eller erfarenheter. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 265-71.

Försvar, hämning och kompromiss Försvarsmekanismer fördjupning Försvar, hämning och kompromiss Förskjutning Dissociation Intellektualisering Affektisolering Reaktionsbildning Bortträngning Annullering Kommentar: Förskjutning - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att överflytta känslor kring eller reaktioner på ett objekt till ett (vanligtvis mindre hotande) objekt. Dissociation - ... genom ett sammanbrott av sådana vanligtvis integrerade funktioner som medvetande, minne, perception av själv eller omgivning. Intellektualisering - ... genom att hänge sig åt abstrakt tänkande eller generaliseringar i syfte att begränsa eller minimera plågsamma känslor. Affektisolering - ... genom att skilja på det kognitiva innehållet i tankarna från deras affektiva innehåll. På så sätt förlorar man kontakten med den känslomässiga aspekten av tankar och händelser (t ex känslorna vid en olycka) medan de kognitiva aspekterna förblir fullt medvetna (t ex beskrivande detaljer). Reaktionsbildning - ... genom att uppvisa beteenden, tankar eller känslor som är diametralt motsatta egna oacceptabla. Bortträngning - ... genom att avlägsna störande önskningar, tankar eller erfarenheter från medvetandet. Anullering - ... genom formuleringar eller beteenden som syftar till att upphäva eller symboliskt korrigera oacceptabla tankar, känslor eller handlingar.

Lätt verklighetsförvrängning Försvarsmekanismer fördjupning Lätt verklighetsförvrängning Exempel på försvarsmekanismer: Nedvärdering Idealisering Omnipotens Kommentar: Nedvärdering - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att tillskriva sig själv eller andra överdrivet negativa egenskaper. Idealisering - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att tillskriva sig själv eller andra överdrivet positiva egenskaper. Omnipotens - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att handla eller känna sig som om han eller hon begåvats med speciella talanger eller färdigheter och är en person som är överlägsen andra människor. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 265-71.

Förnekandenivå Exempel på försvarsmekanismer: Förnekande Projektion Försvarsmekanismer fördjupning Förnekandenivå Exempel på försvarsmekanismer: Förnekande Projektion Rationalisering Förnekande - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att vara oförmögen att erkänna någon plågsam aspekt av den yttre eller inre subjektiva verkligheten som är uppenbar för omgivningen. Projektion - ... genom att felaktigt tillskriva någon annan sina egna förbjudna känslor, impulser och tankar. Rationalisering - ... genom att individen döljer de sanna motiven till de egna tankarna. I stället presenteras lugnande och självrättfärdigande förklaringar som inte desto mindre är felaktiga. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 265-71.

Uttalad verklighetsförvrängning Försvarsmekanismer fördjupning Uttalad verklighetsförvrängning Exempel på försvarsmekanismer: Autistiska fantasier Projektiv identifikation Splitting Autistiska fantasier - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att ägna sig åt överdrivet dagdrömmande som en ersättning för mänskliga relationer. Projektiv identifikation - som projektion, men utan att helt förkasta det projicerade. I stället förblir individen medveten om sina egna affekter och impulser men felattributerar dem som berättigade reaktioner inför den andre personen. Vanligt att individen framkallar just de känslor hos den andre, som tillskrivits denne, vilket gör det svårt att klargöra vem som först gjorde vad och mot vem. Splitting - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras genom att separera motstridiga affekter från varandra. Samtidigt misslyckas han eller hon med att integrera positiva och negativa egenskaper hos sig själv eller andra. Man ser sig själv eller andra i svart eller vitt: enbart kärleksfulla, mäktiga, hedervärda - eller enbart dåliga, hatiska, destruktiva eller värdelösa. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 265-71.

Agerandenivå Exempel på försvarsmekanismer: Utagerande Försvarsmekanismer fördjupning Agerandenivå Exempel på försvarsmekanismer: Utagerande Hjälpavvisande klagomål Passiv aggressivitet Utagerande - emotionella konflikter eller inre eller yttre påfrestningar hanteras via handlingar snarare än genom eftertanke och självreflektion. Hjälpavvisande klagomål - …genom att klaga eller framställa upprepade krav på hjälp, vilket tjänar till att dölja bakomliggande fientlighet eller klander riktat mot andra. Detta kommer i stället i uttryck genom att han eller hon avvisar synpunkter, råd eller hjälp som andra erbjuder. Klagomålen eller kraven kan innefatta somatiska eller psykiska symptom eller livsproblem. Passiv aggressivitet - …genom att indirekt och på ett otydligt sätt uttrycka aggressivitet mot andra. PA är ofta ett svar på krav på självständighet i handling eller en reaktion på att beroendeönskningar inte blivit tillgodosedda. PA kan dock ibland vara adaptivt för en person i underordnad position som saknar möjligheter att uttrycka sig öppet och rättframt. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 265-71.

Psykotisk nivå Exempel på försvarsmekanismer: Försvarsmekanismer fördjupning Psykotisk nivå Exempel på försvarsmekanismer: Projektioner på vanföreställningsnivå Psykotiskt förnekande Psykotisk verklighetsförvrängning Projektioner på vanföreställningsnivå - som projektion, men med gravt bristande verklighetsprövning. T ex tankepåsättning, att ens oacceptabla tankar kommer från någon annan. Psykotiskt förnekande - som förnekande men med gravt bristande verklighetsprövning. Psykotisk verklighetsförvrängning - vanföreställningar, hallucinationer etc. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 265-71. Länkkarta

Ångest Fördjupning - psykiatri Kommentar: Ansvarig för avsnitt ”Ångst – Fördjupning-psykiatri” har varit Göran Blennow , leg. läkare, försäkringsöverläkare vid Skåne läns allmänna Försäkringskassa och försäkringsöverläkare vid Riksförsäkringsverket (fr.o.m. 2002 08 01) Psykiater med särskild inriktning på missbruk och beroende, men även allmän psykiatri.

Ångest fördjupning Paniksyndrom Paniksyndrom - spontana attacker av intensiva kroppsliga symtom med upplevande av panikartad ångest, snabbt insättande attacker minuter, ibland sekunder. Ofta förenade med dödsrädsla samt rädsla att förlora självkontrollen. Kommentar: Återkommande, oväntade panikattacker, dvs 4 av: hjärtklappning, svettning, darrning, andnöd, kvävningskänsla, obehag i bröstet, illamående, svindel, overklighetskänslor, rädsla bli tokig, rädsla dö, stickningar händer o fötter, frossa eller värmevallningar. Under minst en månad ihållande oro efter någon av attackerna, att få ny attack eller konsekvens av dessa eller betydande beteendeförändring. Kallades förr ”hjärtneuros” eftersom patienterna ofta söker på medicinakuten och tror sig ha en hjärtinfarkt. Stort lidande för den drabbade. Kan kompliceras genom undvikande av situationer där det skulle vara svårt att dra sig undan om en attack kommer. Man kan utveckla exempelvis agorafobi. Se nästa bild… Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 153-155.

Agorafobi och specifik fobi Ångest fördjupning Agorafobi och specifik fobi Agorafobi - aktivt undvikande av platser som tenderar att utlösa panikattacker. Är ofta en komplikation till paniksyndrom, men kan också förekomma separat. Specifik - fobi - t.ex. en rädsla för spindlar, för att se blod m m. Kommentar: Agorafobi: Rädsla befinna sig på platser eller i situationer där det kan vara svårt eller genant att avvika ifrån. Agora betyder egentligen torgskräck - efter stora torget i Athen. Men besvären inkluderar även det som kallas cellskräck. Tillståndet kan vara en komplikation till panikångest, men förekommer även utan denna. Agorafobi uppträder vanligtvis i situationer som är typiska för störningen, som att vara utanför hemmet på egen hand, befinna sig bland många människor eller stå i kö, stå på en bro, vara på resa i buss, tåg eller bil. Specifik fobi: En uttalad och bestående rädsla som är överdriven eller orimlig och som framkallas av att personen ställs inför en specifik företeelse eller situation, t ex flyg, höjder, djur, sprutor, blod. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 156-157.

Social fobi och tvångssjukdomar Ångest fördjupning Social fobi och tvångssjukdomar Social fobi - en överdriven, förlamande rädsla för granskning från andra. Tvångssyndrom - inkluderar såväl tvångstankar och tvångshandlingar, t ex tankar av farhågetyp – t ex. ”tänk om jag körde över någon med bilen" eller t ex tvättvång. Ofta långvariga, svårt invalidiserande tillstånd. Kommentar: Social fobi:En uttalad och bestående rädsla för sociala situationer som innebär exponering för okända människor eller risk för kritisk granskning av andra. Grundar sig i en rädsla att bete sig på ett förödmjukande eller pinsamt sätt. Tvångssyndrom: Tvångstankar innebär återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier som under någon period upplevts som påträngande och meningslösa och som ger uttalad ångest eller lidande. Inte enbart överdriven oro för verkliga problem. Personen har insikt. Tvångshandlingar: Upprepade konkreta handlingar (t ex tvätta händerna, ställa i ordning, kontrollera. Personen känner sig tvingad att utföra detta. Personen har insikt. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 157-160.

Posttraumatiskt stressyndrom Ångest fördjupning Posttraumatiskt stressyndrom Posttraumatiskt stressyndrom - kan uppkomma efter extremt svåra upplevelser katastrofer, dödsolyckor, tortyr och utmärks bl.a. av återupplevanden av traumat, sömnrubbning, mardrömmar, känslomässig avtrubbning och kronisk spänning. Kommentar: Personen har varit utsatt för traumatisk händelse där följande ingått i bilden 1. personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse, eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta) eller hot mot egen eller andras fysiska integritet 2. personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: 1. återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. 2. återkommande mardrömmar om händelsen 3. handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt. 4. intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar de traumatiska händelsen 5. fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar de traumatiska händelsen Ex: Postkassörska blir rånad 2 gånger inom loppet av två år. Kan nu inte ens passera postkontor utan att återuppleva rånet. Har mardrömmar. Har fått Förtidspensionp och ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 160-162.

Generaliserat ångestsyndrom Ångest fördjupning Generaliserat ångestsyndrom Generaliserat ångestsyndrom - kontinuerlig diffus oro och ängslan, autonom överaktivitet samt fysisk och psykisk anspänning Kommentar: Överdriven rädsla och oro (förväntansångest) inför ett antal olika händelser eller aktiviteter (t ex arbetsprestation, ekonomin) flertalet dagar under sex månader. Svårigheter att kontrollera oron. Rädslan eller oron förknippas med tre eller fler av följande: 1. Rastlös, uppskruvad eller på helspänn 2. Lätt att bli uttröttad. 3. Svårt att koncentrera sig eller ”tom i huvudet”. 4. Irritabel. 5. Muskelspänning. 6. Sömnstörning (svårt somna, täta uppvaknanden eller orolig och otillfredsställande sömn. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 163-164. Länkkarta

Personlighetsstörningar Fördjupning - psykiatri Kommentar: Ansvarig för avsnitt ”Personlighetsstörningar” har varit Göran Blennow , leg. läkare, försäkringsöverläkare vid Skåne läns allmänna Försäkringskassa och försäkringsöverläkare vid Riksförsäkringsverket (fr.o.m. 2002 08 01) Psykiater med särskild inriktning på missbruk och beroende, men även allmän psykiatri. För redaktionell bearbetning svarar Sven-Olof Krafft

Paranoid personlighetsstörning 1 % Misstänksamhet Brist på tillit Fyllda av oberättigade tvivel Känner sig utnyttjade och bedragna Gamla oförätter ältas om och om igen Arbetskonflikter tolkas bekräftande Kommentar: Paranoid - genomgående misstänksamhet och brist på tillit inför andra personer varför deras motiv uppfattas som illasinnade. Minst 4 av följande uttryck: 1) misstänker på lösa grunder att andra utnyttjar, skadar eller bedrar en 2) uppfylld av oberättigade tvivel på vänners och arbetskamraters lojalitet och pålitlighet 3) ger inte gärna andra förtroenden p g a en obefogad rädsla att informationen ska komma att användas mot honom eller henne i onda syften 4) tolkar in kränkningar eller hot i oskyldiga yttranden eller händelser 5) ältar ständigt gamla oförrätter, d v s kan inte förlåta någon som förolämpat, sårat eller på annat sätt betett sig kränkande mot honom eller henne 6) upplever angrepp mot sin egen person eller sitt anseende som inte är uppenbara för omgivningen och är snabb att reagera med ilska el. motangrepp 7) har utan rimlig grund misstankar om att partnern är otrogen Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 216.

Paranoid personlighetsstörning Goda råd: Ta den försäkrade på allvar utan att spela med - Tankarna är bisarra men inte av psykotisk valör vilket skiljer tillståndet från t ex. paranoid schizofreni och vanföreställnings- syndrom Kommentar: Samtidigt som de är rädda för att bli lurade är de paradoxalt nog också på något sätt beredda på att bli förda bakom ljuset eller t o m bli avsiktligt felbehandlade. Vad betyder begreppet ”rättshaverist”? Hur kan man tänka sig att en sån utveckling kommer till stånd? Vad ska vi göra? GÖR: Klagar, kritiserar och misstänkliggör KÄNNER: Ensamhet och utsatthet GÖR VI: Håller oss undan obehaget Försvarar oss och ifrågasätter andra KÄNNER: Irritation och uppgivenhet HÄNDER: Irritation och upprördhet BEMÖT: Se och bekräfta, ta fasta på, känslan av utsatthet och förtvivlan men observera att det inte är detsamma som att hålla med. Vari ligger skillnaden? Försök ge exempel! UNDVIK: Sakdiskussioner Försvarstal, både för egen och andras räkning! Det får de sköta själva. Annars generaliseras misstänksamheten till att alla - hela pakter och organisationer - är emot individen. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 216

Schizoid personlighetsstörning Utmärkande är tillbakadragenheten Inget utbyte av vänner eller egen familj Mer kyliga än fientliga mot omvärlden Varken beröm eller kritik berör dem Respektera deras stora behov av distans Kan arbeta bra om de får vara ifred Kommentar: Schizoid - genomgående tillbakadragenhet från sociala situationer och ett begränsat register av känslouttyck i kontakten med andra. Minst 4 av följande uttryck: 1) varken önskar eller uppskattar nära relationer, inte ens inom den egna familjen 2) väljer nästan alltid ensamaktiviteter 3) har föga, om ens något, intresse av sexuell gemenskap 4) finner sällan något nöje av tillvaron 5) saknar nära vänner eller andra personliga kontakter utöver den närmsta familjekretsen 6) verkar vara likgiltig för såväl beröm som kritik 7) uppvisar emotionell kyla, tillbakadragenhet eller flacka affekter Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 216.

Schizotyp personlighetsstörning Excentriskt beteende, bisarra tankegångar Akuta obehag vid möten med människor Får hänsyftningsidéer, magiskt tänkande misstänksamhet, illusioner och vagt tal Söker för oro, 30-50 % är då deprimerade 10 % suiciderar Respektera absurditeter men håll inte med Klarar sällan arbete på öppna marknaden Kommentar: Schizotyp - genomgående excentriskt beteende, kognitiva och perceptuella förvrängningar samt av akuta obehagskänslor nära kontakter och begränsad förmåga till nära relationer. Minst 5 av följande uttryck: 1) har hänsyftningsidéer (dock inte av vanföreställningskaraktär) 2) har underliga föreställningar eller magiskt tänkande som påverkar beteendet (ex vidskeplig, tror på klärvoajans, telepati eller ett ”sjätte sinne”) 3) har ovanliga perceptuella upplevelser 4) talar och tänker besynnerligt (vagt omständligt, metaforiskt) 5) är misstänksam eller har paranoida tankar 6) uttrycker inadekvata eller begränsade affekter 7) ter sig udda, excentrisk eller besynnerlig i uppträdande 8) saknar nära vänner eller andra personliga kontakter utöver den närmsta familjekretsen 9) känner stark social ångest Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 217.

Antisocial personlighetsstörning 3 % av män och 1 % av kvinnor Respektlösheten är det utmärkande Kränker andras rättigheter Oförmögna till normanpassning Impulsstyrda Planerar inte långsiktigt Markera och motivera gränser! Kommentar: Antisocial - genomgående bristande respekt för och kränkningar av andras rättigheter som varat sen 15 års ålder. Minst 3 av följande uttryck: 1) är oförmögen att anpassa sig till rådande normer för lagligt beteende vilket visat sig i upprepade brottsliga handlingar 2) har ett bedrägligt beteende, vilket visar sig i upprepade lögner, bruk av falska namnuppgifter eller försök att lura andra för nöjes eller personlig vinnings skull 3) är impulsiv och oförmögen att planera 4) är irritabel och aggressiv, vilket visar sig i upprepade slagsmål och misshandel 5) nonchalerar obekymrat såväl egen som andras säkerhet 6) är ständigt ansvarslös, vilket visar sig i en oförmåga att etablera ordnade arbetsförhållanden eller att uppfylla ekonomiska åligganden 7) visar brist på ångerkänslor, vilket visar sig i likgiltighet eller bortförklaringar efter att ha sårat, skadat, svikit eller bestulit någon Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 218.

Borderline personlighetsstörning Män 1 % och kvinnor 2 % Påtaglig instabilitet i Självbild Sinnesstämning Instabila relationer Kan byta snabbt, både mål och värderingar Delar in omgivningen i svart/vitt, med/mot Svårt att kontrollera ilska och aggression Söker för inre tomhet och ångest Kommentar: Borderline - genomgående påtaglig impulsivitet samt instabilitet med avseende på mellanmänskliga relationer självbild och affekter. Minst 5 av följande uttryck: 1) Stora ansträngningar att undvika verkliga eller fantiserade separationer 2) Mönster av instabila och intensiva relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering 3) Identitetsstörning, dvs varaktig och påtaglig instabilitet i självbild och identitetskänsla 4) Impulsivitet i minst två olika avseenden och som kan leda till allvarliga konsekvenser för en själv ( t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning) 5) Upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller självstympande handlingar 6) Affektivt instabil (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest, som vanligtvis varar i några timmar) 7) Kronisk tomhetskänsla 8) Inadekvat, intensiv vrede, aggressiva impulser 9) Övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 219.

Histrionisk personlighetsstörning Män 1 % och kvinnor 3 % Vill ha maximal uppmärksamhet Mår dåligt om de inte får vara i centrum Överdrivet känslomässiga, dramatiserande Påverkas lätt av andra och omständigheter Kan vara manipulerande och ha utspel Arbetar kreativt, nästan fantasifullt Kommentar: Histrionisk (grek.)= aktör, skådesplelare Histrionisk - genomgående överdriven emotionalitet och strävan efter uppmärksamhet. Minst 5 av följande uttryck: 1) Känner sig illa till mods om han eller hon inte är i centrum 2) Inadekvat sexuellt förföriskt eller provocerande beteende 3) Snabbt skiftande och ytliga uttryck för känslor 4) Använder genomgående sitt yttre för att dra uppmärksamheten till sig 5) Överdrivet impressionistisk och detaljfattig i sitt språk 6) Ter sig dramatiserande, teatralisk och överdrivet känslomässig 7) Lättpåverkad av andra eller av omständigheterna 8) Uppfattar relationer som mer intima än vad som verkligen är fallet Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 220.

Narcissistisk personlighetsstörning Mindre än 1 % av befolkningen Utmärkande är en rejäl självöverskattning Leder till ett storslaget beteende Kan utnyttja andra för egen vinning Blir lätt avundsjuka Svag empati och medkänsla Blir lätt deprimerade om de får kritik Depressionen kan dölja storslagenheten Kommentar: Narcissistisk - genomgående grandiositet, behov att bli beundrad och bristande empati. Minst 5 av följande uttryck: 1) Grandios känsla av att vara en betydande person ( t ex överdriver talanger, förväntar sig att bli behandlad som höjd över mängden) 2) Fantasier om obegränsad framgång, makt, skönhet 3) Tror sig vara en speciell person som bör söka sig till andra med hög status 4) Kräver ett övermått av beundran 5) Har en känsla av särskilt berättigande, d v s orimliga förväntningar på särbehandling 6) Utnyttjar andra för att uppnå egna mål 7) Saknar empati: är obenägen att uppmärksamma eller identifiera sig med andras känslor eller behov 8) Är ofta avundsjuk eller tror sig vara föremål för andras avund 9) Arrogant och högdragen Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 220.

Fobisk personlighetsstörning Utmärkande är ängsligheten Bär en ständig rädsla för kritik Undviker därför socialt deltagande Starka känslor av mindervärdighet Känner sig odugliga och icke attraktiva Besvären minskar ofta med åldern Tar lång tid för dem att uppleva förtroende Är rädda för att anförtro sig Kommentar: Fobisk - genomgående social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för negativa omdömen. Minst 4 av följande uttryck: 1) Undviker yrkesaktiviteter där sociala kontakter är av betydelse p g a rädsla för kritik, ogillande eller avvisande 2) Ovillig närma sig andra om ej säker på att bli omtyckt 3) Återhållsam i intima förhållanden p g a rädsla att känna sig skamsen eller förlöjligad 4) Rädsla att bli kritiserad eller avvisad i sociala situationer 5) Hämmad i nya sociala situationer p g a känslor av otillräcklighet 6) Betraktar sig själv som socialt oduglig, oattraktiv eller underlägsen andra 7) Påtagligt ovillig att ta personliga risker eller ge sig in i nya aktiviteter eftersom det skulle kunna leda till genanta situationer Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 221.

Osjälvständig personlighetsstörning 1 % män och 2 % kvinnor Stort behov av att bli omhändertagna Orimligt rädda för att bli övergivna Svårt att fatta egna beslut, vill alltid försäkra sig om att de är till lags Känner sig lätt hjälplösa Svårt att hävda sig på arbetsplatsen ta ansvar och arbeta självständigt Uppmuntra till ansvarstagande Kommentar: Osjälvständig - genomgående starkt behov att bli omhändertagen, vilket leder till ett undergivet och klängigt beteende Minst 5 av följande uttryck: 1) svårt fatta vardagliga beslut utan övermått av goda råd 2) behov av att andra ansvarar för de flesta viktiga områdena i tillvaron 3) svårt visa sig oenig med andra av rädsla att mista deras stöd och gillande 4) svårt starta projekt eller göra saker på egen hand 5) går till ytterligheter när det gäller att få stöd eller uppmuntran från andra, såsom att frivilligt åta sig att utföra sådant som är obehagligt 6) känner sig obekväm eller hjälplös på egen hand 7) söker genast etablera en ny relation som ska ge omsorg och stöd när ett nära förhållande tar slut 8) orimligt upptagen av rädsla för att bli övergiven och behöva ta hand om sig själv Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 222.

Tvångsmässig personlighetsstörning Utmärkande är de perfektionistiska dragen Har ett överdrivet kontrollbehov Leder till en nedsatt flexibilitet Fastnar ofta i detaljer Upplevs snåla, stelbenta och envisa Kan vara överdrivet engagerade i sitt arbete Arbetar bra men samarbetar sällan/ogärna Ställer höga krav på alla Kommentar: Tvångsmässig - genomgående upptagenhet av ordning, perfektionism samt mental och mellanmänsklig kontroll på bekostnad av flexibilitet, öppenhet och effektivitet. Minst 4 av följande uttryck: 1) Upptagen av detaljer, regler, listor, ordning, organisation, scheman så att själva meningen med aktiviteten går förlorad 2) Perfektionism som stör förmågan att genomföra uppgiften 3) Överdrivet engagerad i arbete på bekostnad av fritids- och sociala aktiviteter 4) Överdrivet samvetsgrann, nogräknad, oflexibel i moraliska värderingar 5) Oförmögen göra sig av med utslitna eller värdelösa saker som inte ens har något sentimentalt värde 6) Ovillig delegera uppgifter eller samarbeta med andra om de inte fullt ut underordnar sig hans eller hennes sätt att utföra arbetet 7) Snål mot både sig själv och andra, pengar måste sparas inför framtida katastrofsituationer 8) Är stelbent och envis Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 222. Länkkarta

Psykiatriska diagnosinstrument DSM IV Psykiatriska diagnosinstrument Funktionsskattningsskalor Kommentar: DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 1994) ges ut av Amerikanska Psykiatriska Föreningen. DSM innehåller axlar, diagnostiska kriterier på olika psykiatriska tillstånd och sjukdomar samt skattningsskalor. Skattningsskalor , som vi strax ska beskriva, ingår i det multiaxiala systemet Referens American Psychiatric Association: Diagnostic and Stitistical Manual of Mental Disorders, Foutrh Edition. Washington DC, American Psychiatric Association; 1994

DSM IV Multiaxial bedömning Axel I Axel II Axel V Axel III Axel IV Personlighetsstörningar Kliniska syndrom DSM IV Somatisk samsjuklighet Skattning av funktionsförmåga Kommentar: DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 1994) har en mer undervisningsinriktad och pedagogisk bakgrund. Ges ut av Amerikanska Psykiatriska Föreningen. Sjukdomarnas symptom förs samman i syndrom. De definieras fenomenologiskt - utan hänsyn till antagna orsaker. Det multiaxiala bedömningssättet påminner om ”SASSAM-kartan”. Vi försöker beskriva verkligheten utifrån flera av diamantens fasetter. Principen att bedöma olika axlar separat kan tyckas artificiell, men har visat sig vara till stor nytta i en strukturering av den kliniska informationen. Den utgör en i huvudsak konfliktfri bas som kan underlätta diskussion mellan medarbetare med olika teoretisk grundsyn. Många psykiatriker använder systemet parallellt med ICD-10. referens Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995 Förord, Jörgen Herlofsson. Psykosociala livsomständigheter

Funktionsskattningsskalor GAF Global funktionsskattningsskala Axel V Psykologisk, social och yrkesmässig förmåga SOFAS Social och yrkesmässig funktionsskattningsskala Kommentar: GAF är en av de fem axlarna Psykologisk, social och yrkesmässig förmåga beaktas längs ett hypotetiskt kontinuum - 100=frisk, 1=dödsförväntan ex: 70 Vissa lindriga symptom (t ex nedstämdhet och lindriga sömnbesvär) ex: 50 Allvarliga symptom (t ex självmordstankar, svåra tvångsritualer) SOFAS skiljer sig från GAF i det att den exklusivt fokuserar på individens sociala och yrkesmässiga funktionsförmåga ex: 70 Vissa funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola, men i stort sett tämligen välfungerande ex: 50 Allvarliga funktionssvårigheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola (t ex inga vänner alls, oförmögen att behålla ett arbete) ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, 34-36, 276-77.

GAF-skalan Global skattning av funktionsförmågan KOD: (1 - 100) några exempel 100 = Synnerligen god funktionsförmåga inom vitt skilda områden, livsproblemen förefaller aldrig bli ohanterliga. 55 = Måttliga symtom eller måttliga funktionssvårgheter med avseende på sociala kontakter, arbete eller skola. 19 = Viss risk för att individen tillfogar sig själv och andra skada. Kommentar: Axel V: Global skattning av funktionsförmåga GAF=Global Assessment of Functioning Används då man vill kartlägga personens framsteg i kliniska termer. Används främst inom psykiatrin. Men naturligtvis användbar för försäkringskassans behov. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 34-35.

SOFAS-skalan Social och yrkesmässig funktionsskattníngsskala KOD: (1 - 100) några exempel 90 = God funktionsförmåga i alla avseenden, yrkes- mässigt och socialt kapabel 40 = Uttalade funktionssvårigheter i flera avseenden såsom arbete och studier 20 = Stundtals oförmögen till elementär personlig hygien; oförmögen att klara sig själv utan hjälp Kommentar: SOFAS = Social and Occupational Functioning Assessment Scale Skiljer sig som nämnts från GAF då den fokuserar individens sociala och yrkesmässiga funktionsförmåga. Även somatiska tillstånd kan här beaktas. Ref: Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Pilgrim Press 1995, s 276-77. Länkkarta

Länkkarta psykiatri Återvänd till Fördjupning Kriser Psykiska sjukdomar Livshändelser Försvarsmekanismer Psykiska försvar Ångest Psykiska sjukdomar Kommentar: Länkkartan är till för att du snabbt ska kunna orientera dig i materialet Länkarn fungerar bara i ”Bildspelsläget”. När du håller pekaren över länken förändras den och bildar en pekande hand. Efter varje avsnitt på dess sista bild finns möjlighet till återhopp till Länkkartan. Se symbol nedan Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Funktionsskattnings- skalor Länkkarta

Referenser Psykiatri Kommentar: Referenslista för avsnittet Psykiatri, SASSAM: 1. Mini-D IV. American Psychiatric Association. Svensk övers Herlofson J, Lanqvist M. Danderyd: Pilgrim Press; 1995. 2. Cullberg J. Kris och utveckling. Natur och kultur 1975, första upplagan, 130-1. 3. Struwe G. I Westerholm P (red). Psykisk arbetssjukdom - skadlig inverkan av psykosociala faktorer och samband med arbete. Arbetslivsinstitutet, Arbete och hälsa 1996:14; 31-33. 4.Läkartidningen, Volym 94, Nr 49, 1997. 5. ICD-10. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Socialstyrelsen. (Svensk version av The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10), som utgivits av Världshälsoorganisationen, WHO.) 6. Sacks O. Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt. Brombergs Bokförlag AB, Sverige 1998. 7. Sacks O. En antropolog på Mars. Brombergs Bokförlag AB, Sverige 1995. 8. Rosenthal NE. Winter Blues: Seasonal Affective Disorder: What it is and how to overcome it. Guilford; 1998.