IT ger bättre vård i kommunerna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Vision Nationella IT-strategin
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
Patientens väg genom vården
Socialstyrelsens tillsyn
Konferens om den Nationella IT-strategin för vård och omsorg
1 Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Är gräset grönare hos grann- kommunen?
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Informationsstruktur Förutsättning för vad?
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Informationsväg Försäkringskassan – Vården
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
Kammarkollegiets upphandlingsstöd Birgitta Nelson ,
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tillväxtverket 1 Ny myndighet – nya möjligheter.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Projekt Region 2015 November 2012 till juni 2013.
Välkomna till en dag om eArkiv
Länsgemensam ledning i samverkan
E-hälsa och strategisk IT
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Systematisk uppföljning UIV
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gemensam Folktandvård i Norrland?
Implementering av Nationell strategi för eHälsa och eSamhället
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Kommuner i samverkan – Anna projektet
Stöd för kommuner i hantering av strandskyddsregelverket Strandskydd i Norrbotten.
Kartläggning av inköpsprocessen
Dels för ett effektivt förebyggande arbete
Uppföljning av beslut om begränsad subvention för ARB Thord Redman Avdelningschef.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING GÄVLEBORGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING VÄSTERBOTTENS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING KRONOBERGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING JÖNKÖPINGS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING JÄMTLANDS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING DALARNAS LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR September 2015.
Högspecialiserad självskadevård Vägen framåt Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa Svenska Psykiatrikongressen
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Antal olyckor januari-juni *2014 jämfört med medelvärde år **2015 jämfört med medelvärde år ***2016 jämfört med medelvärde år LänMedelv.
Verksamhetsidé Förena arbetsliv och utbildning i ett gemensamt åtagande och ansvar att trygga personal- och kompetensförsörjningen inom vård och omsorg.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Reglab Styrelsemöte 13 mars.
Antal olyckor januari-november
Nätverket för styrning och ledning av psykiatrin
Material för socialtjänsten
Antal olyckor januari-december
...mellan arbetsliv och utbildning!
Barn och föräldraperspektiv vid missbruk och beroende
Vård- och omsorgscollege är certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som tillsammans skapar attraktiva och moderna.
Månadsstatistik till och med april 2017
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vård- och omsorgscollege är certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som tillsammans skapar attraktiva och moderna.
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation

Vård- och omsorgscollege är certifierad samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningar som tillsammans skapar attraktiva och moderna.
Presentationens avskrift:

IT ger bättre vård i kommunerna Om den nationella IT-strategin för vård och omsorg

Samordnad IT-användning i vård och omsorg Ett bättre IT-utnyttjande nyckeln till ökad effektivitet och produktivitet i kommun/landsting Enhetlig informationsstruktur Utbyggd teknisk infrastruktur Informationen ska följa patienterna/brukaren, vara tillgänglig för alla berörda vårdgivare Användas för effektivare styrning, uppföljning Kommunikation mellan brukaren/patienten/kunden och vården

Vision Nationella IT-strategin Med hjälp av ändamålsenliga IT-stöd får alla patienter en god och säker vård och bra service Vårdpersonalen kan ägna mer tid åt patienterna och anpassa vården till varje patients behov IT-används som ett strategiskt verktyg i alla delar av vården och de samlade vård resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt

Syftet med uppdraget Förankring av den nationella IT-strategin Framtagning av en handlingsplan 2009 ska hälften av kommunerna tillämpa den nationella IT-strategin

Nyttan för den enskilde 24-timmars service Enhetlig och gemensam informationsstruktur finns tillgänglig för medborgaren på nätet. - Förstärker den enskildes ställning och inflytande - Tillgängliga riktlinjer minskar känslan av godtycklighet i biståndsbedömningar - Enkel och effektiv kommunikation mellan myndighet, den enskilde och utförare ökar kvalitet i vårdkedjan.

Nyttan för verksamheten Informationen finns samlad på ett ställe Informationen följer den enskilde och är tillgänglig för alla berörda vårdgivare Standardiserad dokumentation minskar administrationen Utmana traditionellt tänkande inom vård och omsorg Mer tid till den vårdbehövande

Nyttan för ledning och styrning Standardiserad dokumentation möjliggör individbaserad uppföljning av kvalitet o kostnader Ökar jämförbarheten Ökar effektiviteten Sänkta kostnader per insats

Tidplan Förankring/ information Verksamhet IT Juridik Styrning Projekt- organisation Förankring/ information Verksamhet Juridik IT April Maj Juni Juli/Aug Sept Okt Nov Dec Styrning Handlingsplan - realisera nyttan Styrning av det fortsatta arbetet Matcha Landstingets projekt mot kommunernas Identifiera gemensamma utvecklingsområden Identifiera Juridiska hinder och möjligheter Kartlägg kommunala projekt enligt Nationella IT-strategin Få med kommunerna Kommunikations- plan Informations- material Påvisa nyttan Identifiera nationella projekt som påvisar nyttan Del av Handlings- planen

Kommunernas kommunikationsbehov Kunder Landstinget Kommunen X FK Skola och Barnomsorg Vård och omsorg AF Kultur Gata Länsstyrelsen Privata vårdgivare Sektoriell lösning eller en helhetslösning?

Styrgruppsdeltagare och projektledare Catharina Mann Sveriges Kommuner och Landsting Bengt Lundberg Sveriges Kommuner och Landsting Christer Haglund Sveriges Kommuner och Landsting Joakim Danielsson Täby kommun Annika Wennerblom Trollhättans kommun Gert Åberg Vellinge kommun Madeleine Sjöstrand Haninge kommun Tommy Winberg Uppsala kommun Henry Magnusson Bodens kommun Karin Norman Sollefteå kommun Projektledare

Deltagare i workshopgrupp Verksamhet Birgitta Mogård-Beckman Uppsala Helen Holmgren Kristinehamn Karin Bengtsson Nacka Kirsten Hallman Pettersson Gällivare Ingrid Bäfman Habo Ida-Lena Svensson Västra Götaland Rita Jedlert Lst – Region Skåne Katarina Rasmusson Skåne Bo Alm SKL IT Christer Haglund SKL Leif Eriksson Täby Roger Eriksson Norrköping Magnus Petzäll Göteborg Göran Jarebrant Malmö Leif Eriksson Uppsala Sven-Erik Johansson Skåne Eva Hansson Trollhättan Juridik Lotta Svärd Boden Pär Ödman SKL Förankring/information Mats Andersson Kristinehamn Marie Vestin SKL

Utvecklingsområden 2. Standarder – Termer och Begrepp 1. Säker Verksamhet 1. Säker Behörighetsinloggning/ Elektronisk identifiering och Informationssäkerhet Juridik IT 4. Informationsstruktur Verksamhet IT 5. Informationsutbyte Verksamhet Juridik IT 6. Klassificera och bedöma Informationens säkerhetsnivåer Verksamhet Juridik 3. Processbank avseende kartlagda processer samt fortsatt utveckling, bedömningsinstrument och beslutsstöd ingår Verksamhet

Säker behörighetsinloggning Standardiserade, återanvändbara och organisationsoberoende IT-lösningar vård skola omsorg teknik Sjukvård Psykiatri Familjeläkare Landsting Kommuner Privata utförare Medborgare 13

Säker behörighetsinloggning Generell inriktning Standardisering Centralt organ som definierar standards Återanvändbara lösningar Behörighetssystemen skall inte bara vara i ”vård-stupröret” utan måste kunna användas generellt Organisationsoberoende lösningar Inte binda fast oss hos leverantörer Frikoppling av teknik som är mest snabbrörlig Stimulansmedel 14

Nationell Informationsstruktur Presentation av mig och Rolf, våra roller 15

Vilka ingår i NI-projektet ? Ansvarig chef Gunilla Hulth-Backlund, Socialstyrelsen   Styrgrupp Gunilla Hulth-Backlund, Socialstyrelsen, ordförande Petra Otterblad-Olausson, Socialstyrelsen, EpC Ann Hedberg-Balkå, Sveriges Kommuner och Landsting Gösta Malmer, Landstingens beställarkansli Åke Strandberg, Vårdföretagarna Projektledningsgrupp Lotta Holm Sjögren, projektledare Sixten Björklund, koordinator Birgitta Eriksson, informatör Sophia Björk, projektassistent Catharina Johansson, delprojektledare verksamhetskrav/tester Lars-Åke Johansson, delprojektledare utveckling Manólis Nymark, delprojektledare informationssäkerhet Rolf E Nikula, delprojektledare granskning Projektstöd Karin Kajbjer, Sentensia Q AB Gruppdeltagare: idag 66 personer 16

Nationell Informationsstruktur Förväntat resultat: Den första versionen av den nationella informationsstrukturen beräknas vara klar i slutet av år 2009. Baserat på det underlag projektet tar fram kommer Socialstyrelsen att ge ut: Föreskrifter för informationsstrukturen, med bindande regler om vårddokumentationens innehåll, struktur och hantering, kompletterade med en vägledning. En beskrivning av informationsstrukturen med en vägledning för IT-marknaden. Tydliggöra behovet av att samarbeta trots att föreskrifterna gäller H o S 17

Önskade effekter på lång sikt Samverkan över organisationsgränserna Information som följer vård- och omsorgstagaren Rätt information vid rätt tidpunkt till rätt person Effektivt resursutnyttjande Uppföljning och öppna jämförelser Systematiskt kvalitetsarbete 18

Information och material i harmoni med den Nationella IT-strategin Struktur SKL (www) Projektet Erfarenhets bank Processer Informationsstruktur Informationsspecar Metoder . Information och material i harmoni med den Nationella IT-strategin KRITERIER Mötesplats 19

Följande kommuner/län har ett intensivt IT-arbete Östragötaland Region Skåne Västragötaland Norrbotten Västerbotten Stockholm Gotland Sörmland Västmanland Kalmar

Sammanställning av två projekt Landstingsdrivet projekt Kommundrivet projekt Barnhälsodataprojekt Äldreomsorg, Handikappomsorg samt Socialtjänst Lösning Nytta Hinder Nyttoeffekter för Den enskilde Verksamheten Ledning och styrning Gemensamma Utvecklings- områden

Hur används arbetstiden – 4 kommuner 7% 4% 29% 43% 17% 17%

Erfarenheter av kundval Valmöjlighet används Ökad administration Förändrade krav på Informationsmaterial Tillgänglighet Innehåll Uppföljning Kvalitet Ekonomi

Det fortsatta arbetet Påbörja en process där landets samtliga kommundirektörer utser representanter till en styrgrupp som har mandat att driva den fortsatta kommunala vård- och omsorgsutvecklingen med stöd av IT. En struktur som stödjer den regionala utvecklingen av vård och omsorg mellan Landsting, kommuner och privata vårdgivare En förutsättning för implementering av Nationella IT-strategin är en samlad kommunal organisation 24 24

Organisation för Nationella IT-strategins genomförande Nationell IT strategisk grupp kommun och landsting Landstingets Beställar-funktion Samlad kommunal funktion Kommuner och Landsting regionalt Nationellt Riktlinjer/styrning Regionalt/lokalt Genomförande 25 25

Frågor Har den Nationella IT-strategin för vård och omsorg tagits i respektive kommuns kommunstyrelse eller socialnämnd? Vilka pågående/genomförda projekt med anknytning till nationella IT-strategin pågår mellan ert landsting och kommunen/kommunerna? Finns några utvecklingsplaner tillsammans med Landstinget med bäring på Nationella IT-strategin? Finns det någon organisation för det fortsatta utvecklingsarbetet , IT-råd, IT-forum eller liknande där representanter från landstinget och företrädare från kommunerna träffas? Vilket verksamhetsstöd finns idag inom vård och omsorg? 2007-10-23 26 26

Resultat – Pågående/planerade projekt i regionerna (svar på fråga 2) Norrbotten Jämtland Västerbotten Osv Skåne IT-samordnad vårdplanering HSA-katalog SITS-certifikat Projekt VIT –titta in regionens journaler Tandvårdsintyg – information mellan Landsting och kommuner Kan finnas lokala projekt 2007-10-23 27 27

Regionala konferenser Norrbotten/Västerbotten Västra Götaland Värmland/Dalarna/Örebro Västmanland/Sörmland/Uppland/ Stockholm/Gotland – Mälarregionen Västernorrland/Jämtland/Gästrikland Östergötland/Jönköpings län Skåne Blekinge/Halland/Småland 28 28

Syfte Visa nyttan med Nationella IT-strategin Inspiration för att verkställa IT-strategin Praktiska goda exempel Nationella handlingsplanen Bilda nätverk Insikt i ledarskapet att samverka och inte skapa parallella processer 29 29

Målgrupp Politiker kommunförbund och landstingsråd Kommun- och landstingsdirektörer Förvaltningschefer IT-chefer/strateger 30 30