Kunskapsstyrning och transparens i sjukvårdens nätverk POLIS forskningsseminarium, Bergen, 14 juni 2007 Maria Blomgren Ph D & Caroline Waks Ph D Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet

Två aktuella förändringar (och två forskningsprojekt om dessa förändringar) Strävan efter transparens Omprövade gränser mellan offentligt och privat Två delprojekt: –Offentligt och privat i svensk ambulanssjukvård –Det privata sjukvårdsföretaget Capio

Mot ett transparent samhälle?

Transparensens tidsålder  Ideal: demokrati, upplysning, frigörelse  Teknologi: kameraövervakning, satelliter, IT, databaser, massmedier etc.  Kontroll: Regulation by revelation Transparensregimer  Problem: konfidentialitet, effektivitet, skenbar transparens

Budgetpropositionen 2007 Genom att hälso- och sjukvården i ökad utsträckning jämför sina prestationer och systematiskt drar lärdom av misstag och framgångar skapas förutsättningar för att höja kvaliteten på vården Regeringen kommer därför att göra en satsning för att utveckla öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens prestationer och kvalitet. En åtgärdsplan för mätning av kvalitet och rankning inom hälso- och sjukvården skall utformas i samarbete mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Vidare kommer en oberoende granskningsfunktion att inrättas. Regeringen kommer också att göra en satsning för att utveckla hälso- och sjukvårdens ersättningssystem och förbättra metoderna för klassifikation. Syftet är att skapa administrativa förutsättningar för patientbaserade ersättningssystem inom hälso- och sjukvården (Prop. 2006/07:1 Utgiftsområde 9, s. 40)

Strävan efter transparens i sjukvården  Rankningar, kvalitetsredovisningar, ackreditering, medicinsk revision, väntetidsdatabas, journaler på internet, etc.  ”Ekonomisk logik” + demokratiidéer  Nya aktörer  Utmaning för professionerna  Vad görs transparent för vem?

Tsoukas (1997) “The Tyranny of Light”

Transparensens teknologier Lagar (r ä ttighetslagsiftning) Standarder, riktlinjer etc. Diagnosbaserade prioriteringar Evidence Based Medicine Kerstin Sahlin-Andersson, 2006 granskning redovisning reglering Revision Utv ä rdering Ranking Hyllning ” Name and shame ” Finansiell Kvalitet Journaler Etc.

Fältet för strävan efter transparens Evidensbaserad medicin Ackreditering Nationella kvalitetsregister Transparens ur patientens synvinkel Vad kostar transparens? Transparensen och professionerna Strävan efter transparens Levay & Waks (2006)

Vad görs transparent? Transparensens främsta objekt Behandlingar; metoder Sjukvårdsenheter/ -organisationer Transparens för vem? Transparensens främsta subjekt Läkare, andra professionella Transparens av vem Främsta drivande aktörer Professionell transparens Organisatorisk transparens Offentlig transparens Transparens för vad? Transparensens främsta syfte Läkare Övergripande förbättring av behandlingar Sjukvårdsenheter/ -organisationer Organisationen Offentligheten (patienter, medborgare) Tjänstemän Medier; opinionsbildare Kontinuerlig lokal kvalitetsutveckling Patientval; medborgarrätt De nationella kvalitetsregistren som transparensverktyg (Levay, 2006)

Transparens som förutsättning för patientens fria val Hur ta fram enkla och objektiva mått på vårdens processer och resultat? Hur förmedla information till icke- experter? Vilken information vill patienten ha?

Rättvisande kvalitetsindikatorer?  Bästa kirurgkliniken får sämsta resultaten  Överlevnad efter 5 år – kvaliteten för fem år sedan  Sammanvägning av kvalitetsmått – ex: väntetid kontra behandlingsresultat  Sammanvägning för en organisation ex: sjukhus, vårdcentral

Transparens som förutsättning för patientens fria val Information om vårdkvalitet omtolkas alltid av den sjuke patienten utifrån hans eller hennes erfarenheter och speciella omständigheter Vårdval utifrån medicinsk kvalitet och personliga referenser Ny roll för sjukvårdens yrkesgrupper- översättare

Strävan efter transparens – en utmaning för professionerna Utomstående aktörer påverkar definitionen av god kvalitet och praxis Standardisering av det tidigare så fria yrkesutövandet Det professionella arbetet görs granskningsbart

Strävan efter transparens – nya möjligheter för professionen verktyg för reflektion och utveckling verktyg för professionell legitimitet

Professionernas svar på transparensens utmaningar Misstänksamhet och motstånd Frikoppling Engagemang

Slutsatser Transparens svår att förverkliga Allmän insyn kräver översättning – vem ska göra den? En bred trend – inte bara offentlig transparens Transparens kostar – prioritera! Ny syn på professionellt arbete?

Mellan offentligt och privat: demokratisk styrning i sjukvårdens nätverk Dikotomin offentligt/privat Ägande och kontroll Graden av insyn och öppenhet

Sjukvårdens styr- och demokratiproblem ”Vi styr inte sjukvården den styr oss” Sjukvården är omfattande och mångfacetterad Sjukvården är både professionellt och politiskt styrd Oklara gränser mellan offentligt och privat Många nivåer av styrning, inbäddade i varandra Transnationella styrande nätverk och nya former för samarbeten

Ett överutbud av styrning? Staten blir alltmer aktiv En europeisk sjukvårdspolitik i vardande Patientföreningar engagerar sig Näringslivsorganisationer engagerar sig Alla sjunger vetenskapens lov -en ny form av styrning, riktad direkt på kunskap -krav på transparens

 Hur formas och utförs styrningen under dessa nya förutsättningar?  Hur fördelas ansvar?  Hur ska vi förstå offentligt och privat?  Demokratifrågor  Multidisciplinär forskargrupp

MOD: några delprojekt Framväxten av idén om en evidensbaserad medicin (EBM) Erica Hult Att styra hälso- och sjukvård: den problematiska valfriheten Ulrika Winblad och Mio Fredriksson Den privata sjukvårdsförsäkringen – ett tecken på en ökad blandekonomi Lars Norén Förändrade relationer mellan landstingen och läkemedelsindustrin Kajsa Lindberg En patriarkalisk sjukvårdspolitik? Framväxt och omprövning Agneta Emanuelsson Blanck Offentligt och privat inom svensk ambulanssjukvård Caroline Waks Fallet Capio – en resa mellan offentligt och privat Maria Blomgren

Offentligt Privat New Public Management, managerialism, privatisering, beställar-utförarsystem, etc. Krav på transparens, rankningar, ackreditering, mjuk reglering, etc.