1 Närsjukvårdsutredningen Förutsättningar och framtidsbilder som underlag för analysarbete Norrbottens läns landsting

2 Från landstingsstyrelsens direktiv April 2009 Översynens uppdrag är att utforma lösningar som är hållbara i ett perspektiv till åtminstone år 2020 Högt prioriterade vårdbehov hos äldre och multisjuka patienter ska tillgodoses, liksom behoven hos patienter med cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, stroke, diabetes eller demens Ofta förekommande sjukdomstillstånd ska kunna tas om hand inom närsjukvården medan sådana sjukvårdsinsatser som är sällan förekommande kan komma att koncentreras ytterligare

3 Från landstingsstyrelsens direktiv April 2009 Det ska även fortsättningsvis finnas fem sjukhus i länet. Däremot kan innehållet inom och mellan sjukhusen komma att förändras. Verksamheten ska i allt högre grad utföras i öppen vård och med hjälp av distansöverbryggande teknik, t ex videokonferens i vård- och behandlingsarbetet. Primärvården ska ges ett ökat ansvar för det samlade sjukvårdssystemet. Antalet patienter som hänvisas till den specialiserade vården ska minimeras

BILD 4 Närsjukvårdsutredningen januari 2011 Från landstingsstyrelsens direktiv Mars 2011 Det är nödvändigt att beskriva en tydlig bild av framtidens hälso- och sjukvård Med de betydande utmaningar som landstinget står inför är det angeläget att med utgångspunkt i den bilden identifiera vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas för att framtidsbilden ska kunna realiseras Det fortsatta utredningsarbetet förutsätts utmynna i flera tänkbara alternativ.

5 Fem grundläggande slutsatser Närsjukvårdsutredningens Rapport januari Medicinska och medicinsk-tekniska framsteg medför att allt fler sjukdomar kan behandlas framgångsrikt till en allt högre kostnad. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre (särskilt 80+) bidrar till att förstärka denna utveckling, som blir mycket påtaglig i början av nästa decennium. 2.Specialiseringen inom sjukvården och nationella riktlinjer för patientsäkerhet och medicinsk kvalitet ställer inom vissa verksamheter krav på ett allt större patientunderlag. Behovet av centralisering kan då komma i konflikt med önskemålet om geografisk närhet. För ett så stort län som Norrbotten utgör detta ett ofrånkomligt och återkommande dilemma.

6 Fem grundläggande slutsatser Närsjukvårdsutredningens Rapport januari Stora pensionsavgångar och en därmed hårdnande konkurrens om välutbildad arbetskraft gör att personal- och kompetensförsörjningen blir än mer gränssättande i framtiden. Det blir allt svårare att rekrytera såväl specialistkompetenta läkare som vissa andra yrkesgrupper. 4. En fortsatt utflyttning från länet av framför allt personer i arbetsför ålder ger minskade skatteintäkter. Samtidigt genomförs för närvarande på nationell nivå en översyn av skatteutjämningssystemet som kan väntas leda till försämringar för Norrbotten. Sammantaget innebär detta att gapet mellan landstingets intäkter respektive kostnader för att på ett rimligt sätt tillgodose norrbottningarnas behov av hälso- och sjukvård successivt växer.

7 Fem grundläggande slutsatser Närsjukvårdsutredningens Rapport januari Hälso- och sjukvården i Norrbotten är med sin nuvarande utformning inte långsiktigt hållbar när det gäller – ambitionen att trygga en god vård till en allt äldre befolkning med växande och mer sammansatta vårdbehov (mest sjuka äldre) eller – sannolikheten att landstingets intäkter ska stiga i takt med kostnadsökningarna, eller – möjligheterna att klara kompetensförsörjningen till en verksamhet som dels ska upprätthålla nuvarande organisation, dels möta framtidens krav på specialisering och medicinsk kvalitet.

8 Demografisk utveckling i Norrbotten Faktisk utveckling; färre norrbottningar mellan 1994 och 2010 – Från år 1994 till år 2010 (- 7,1 %) Prognos i rapporten ”Norra Sverige Två framtidsbilder” ( WSP november 2009) – Basscenariot invånare år 2030 Fortsatt svag befolkningsutveckling men positivt utrikes flyttnetto, arbetskraftsbrist, inflyttning till Luleå som regionalt centrum – Alternativscenariot invånare år 2030 Utflyttningen dämpas, positiva effekter av gruvnäringens expansion, ”De kalkyler och analyser som nyligen genomförts ger dock inget stöd för uppfattningen att de nya gruvorna skulle medföra att befolkningsminskningen i regionen vänds till en befolkningsökning till år 2030”

Demografisk utveckling i Norrbotten Prognoser i ”Norra Sverige Två framtidsbilder” – utveckling av antalet invånare 80 år och äldre i förhållande till år 2008 – Antal 80-w år 31 december 2008; – Basscenariot + 26 % till 2020 (16 500) + 66 % procent till 2030 (21 700) – Alternativscenariot + 30% till 2020 (16 900) + 75 % till 2030 (22 900)

Demografisk utveckling i Norrbotten Hur många fler vårdplatser skulle behövas 2020 respektive 2030 jämfört med 2008 baserat på befolkningsprognosen och ”allt annat lika” (0- framskrivning)? + 21 till 25% till år till 33 % till år

Begreppet Närsjukvård Närsjukvård enligt landstingsstyrelsens definition (mars 2011): ”Verksamhet som bedrivs av eller på uppdrag av Norrbottens läns landsting för att tillgodose eller förebygga sådana hälso- och sjukvårdsbehov som är vanlig förekommande i befolkningen ofta återkommande för individen ekonomiskt rimligt och kompetensmässigt möjligt att bedriva lokalt.”

Begreppet Närsjukvård Närsjukvård är i huvudsak den verksamhet som bedrivs Inom primärvården samt Inom den allmänna internmedicinen på länets samtliga sjukhus Även sådana verksamheter som bedrivs på flera håll i länet i form av konsultmottagningar eller öppenvårdsteam inom andra specialiteter kan ses som en del av närsjukvården.

Fem prioriterade utvecklingsområden, tre framtidsbilder Prioriterade utvecklingsområden – Insatser som behövs oavsett hur framtiden blir Närsjukvården år 2020 – Gemensam grund för framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten Framtidsbilder av sjukhusvården år 2020 – Två alternativa scenarier

Prioriterade utvecklingsområden Distansöverbryggande lösningar i kombination med decentraliserad mottagnings- och konsultverksamhet tillämpas systematiskt för att stärka närsjukvården och begränsa behovet av längre eller frekventa sjukresor Metoder och rutiner för kunskapsutveckling och –styrning fortsätter att utvecklas och får successivt allt större genomslag inom alla delar av hälso- och sjukvården Nya former för samverkan såväl internt som med kommunerna måste utvecklas, ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter kan komma att förändras Ett förbättrat multiprofessionellt arbetssätt och en mer flexibel användning av personalens kompetens Ökat behov av akuta och planerade sjuktransporter

Framtidsbilder och remissvaren Remissvaren på närsjukvårdsutredningens rapport ”Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten” (januari 2011) har beaktats vid utformningen av framtidsbilderna Tydligt stöd för att stärka primärvårdens ställning och utveckla närsjukvården Påtagligt varierande åsikter om sjukhusvårdens utveckling – Slå vakt om de mindre sjukhusen; alltför mycket av verksamheten har koncentrerats till Sunderbyn – Fortsatt koncentration av verksamheten till sjukhusen i Gällivare och Sunderbyn är nödvändigt

Framtidsbild Närsjukvård år 2020 Medicinsk och teknisk utveckling har möjliggjort en fortsatt omfördelning av patienter, verksamheter och resurser från sjukhusvård till primärvård såväl i glesbygd som på sjukhusorter Primärvården har ansvar dygnet runt för ett tryggt och säkert akut omhändertagande Primärvården har tillgång till vårdplatser i alla kommuner i egen regi eller i samverkan med andra aktörer. Närsjukvården har en nyckelroll i vården av mest sjuka äldre, för hälsofrämjande insatser samt åtgärder för att förebygga och behandla psykisk ohälsa

Framtidsbild Närsjukvård år 2020 Närsjukvården svarar för eftervård, rehabilitering och palliativ vård som inte ställer krav på mer specialiserade resurser Vid länets fem sjukhus bedrivs närsjukvården med allmänmedicinsk och internmedicinsk kompetens samt med konsultstöd från andra specialiteter och med hjälp av distansöverbryggande teknik

18 Två framtidsbilder för sjukhusvården år 2020 Två grova scenarier av hur vissa delar av sjukhusvården kan ha förändrats till år 2020 som en följd av vissa omvärldsfaktorer som landstinget i begränsad utsträckning kan påverka men måste förhålla sig till Olika och sinsemellan delvis motstridiga antaganden om förändringar som kan nödvändiggöras i ett långsiktigt perspektiv som en följd av – medicinsk och medicinsk-teknisk utveckling, – kunskapsutveckling och specialisering – krav på större patientunderlag inom vissa verksamheter för att trygga kvalitet och medicinsk säkerhet samt – svårigheter att klara kompetensförsörjningen Beskriver tänkbara förändringar oavsett om de anses önskvärda eller ej Tydliggör att betydande förändringar är att vänta – hur framtiden än gestaltar sig

Två framtidsbilder för sjukhusvården år 2020 Fokus på hur tillgång respektive avsaknad av vissa kompetenser skapar varierande förutsättningar för närsjukvården Utgår från hälso- och sjukvården som ett sammanhängande system (länsperspektivet) Bygger inte på några antaganden om respektive framtidsbilds ekonomiska konsekvenser Är inte förslag som ska antas eller förkastas, ska däremot ligga till grund för närsjukvårdsutredningens – bedömning av sannolikheten att hälso- och sjukvården utvecklas som var och en av framtidsbilderna anger – analys av olika framtidsbilders konsekvenser för patienter, personal, ekonomi, kompetensbehov, lokaler och annan infrastruktur, transporter samt organisation

Två framtidsbilder för sjukhusvården år 2020 Med stöd av genomförda analyser och bedömningar kommer utredningen i sin rapport hösten 2011 redovisa minst två alternativa förslag samt konkreta åtgärder för hur närsjukvården ska utvecklas i förhållande till dessa

Två framtidsbilder för sjukhusvården år Bild A Akut omhändertagande som ställer krav på fysisk närvaro dygnet runt av specialistkompetenta läkare inom anestesiologi, internmedicin, respektive radiologi (alternativt dagtid vardagar samt på distans övrig tid), sker vid samtliga fem sjukhus i länet Sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare svarar för akuta operationer inom kirurgi respektive ortopedi

Två framtidsbilder för sjukhusvården år Bild A Förlossnings- och neonatalvård bedrivs enbart i Sunderbyn Övrig mer specialiserad vård bedrivs dels vid Sunderby sjukhus, dels vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). – Innebär att verksamheter och resurser har omfördelats från Sunderby sjukhus till NUS

23 Två framtidsbilder för sjukhusvården år Bild B Akut omhändertagande som ställer krav på på fysisk närvaro dygnet runt av specialistkompetenta läkare inom anestesiologi, internmedicin, kirurgi, ortopedi, psykiatri respektive radiologi sker i Sunderbyn och Gällivare – Den mer specialiserade akuta vården (akut internmedicin, akuta kirurgiska respektive akuta ortopediska operationer, akut psykiatri) samt förlossnings- och neonatalvård bedrivs i Sunderbyn och i Gällivare

Två framtidsbilder för sjukhusvården år Bild B Varierande lösningar i Kalix, Kiruna och Piteå beroende på lokala förutsättningar, till exempel Primärvården svarar för akut omhändertagande dygnet runt Planerad allmänmedicinsk och internmedicinsk verksamhet vardagar, dagtid eller Närsjukvården svarar för akut omhändertagande dygnet runt, samordnad jourverksamhet allmänmedicin och internmedicin Planerad allmänmedicinsk och internmedicinsk verksamhet vardagar, dagtid

Framtidsbilder – vad tror landstingets medarbetare om utvecklingen? Två frågor att besvara ur länsperspektivet Hur sannolik är enligt Din bedömning respektive framtidsbild år 2020 i förhållande till de grundläggande drivkrafterna, d v s – medicinsk och medicinsk-teknisk utveckling, – kunskapsutveckling och specialisering – krav på större patientunderlag inom vissa verksamheter för att trygga kvalitet och medicinsk säkerhet samt – svårigheter att klara kompetensförsörjningen? Vilka för- respektive nackdelar ser Du med framtidsbilderna ur patientperspektivet? Svar under perioden 15 maj till och med 8 augusti 2011

Medarbetarinformation Dubblerade träffar vid varje tillfälle – – Piteå 20/5 Kalix 25/5 Gällivare 7/6 Kiruna 8/6 Sunderbyn 15/6 + videoutsändning till vårdcentraler utanför sjukhusorterna