Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Utbildning rökdykarledning 2.1 Benämningar vid rökdykning 2.1 Benämningar vid rökdykning 1 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Syfte 2.1 Benämningar vid rökdykning 2 Syftet med detta avsnitt är kortfattat beskriva de benämningar som används på Räddningsverkets skolor vid rökdykning. Det är viktigt att samtliga använder samma benämningar vid rökdykning. Benämningarna är därför i huvudsak hämtade från Räddningsverkets utbildningsmaterial i rökdykning. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Normal riskmiljö 2.1 Benämningar vid rökdykning 3 Den för räddningstjänstpersonal normala riskmiljön Några faktorer Mer om detta i senare kapitel Definition av begreppet ”Normal Riskmiljö” Med ”Normal Riskmiljö” avses den för räddningstjänstpersonal normala riskmiljön. Varför vi betraktar riskmiljön som normal beror bl.a. på följande faktorer: - hög larmfrekvens (stor erfarenhet) - personalresurs ej kritisk - materielresurs ej kritisk - forsknings-, utbildnings- och övningsmässigt långt framme - lång erfarenhet och tradition att attackera skadan - begränsat utrymme - begränsad brandbelastning - låg skaderisk för egen personal Exempel på ”Normal riskmiljö” är: - brand i lägenhet - brand i villa - brand i soprum - brand i mindre kontorsutrymme - brand i mindre industri- och verkstadsutrymme 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Ansvarigt befäl 2.1 Benämningar vid rökdykning 4 Exempel: Räddningsledare Insatsledare Styrkeledare Skadeplatschef Sektorchef 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Rökdykarledare 2.1 Benämningar vid rökdykning 5 Rökdykarledaren leder, ansvarar och underlättar rökdykarinsatsen. Han arbetar med ”mask på”. Under vissa förutsättningar kan rökdykarledaren ansvara för 2 rökdykarpar som är insatta från samma baspunkt. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Rökdykargrupp 2.1 Benämningar vid rökdykning 6 Består av rökdykarledare samt två rökdykare. OBS ! Det är vanligt att ett rökdykarpar (2 rökdykare) felaktigt kallas ”rökdykargrupp”, vilket kan leda till begreppsförvirring. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Pumpskötare 2.1 Benämningar vid rökdykning 7 Svarar för att insatt personal har säker tillgång på vatten samt kontinuerlig vattenförsörjning. Kan efter påbörjad insats även svara för annan pumpskötares slangsystem (i omedelbar närhet). 2.1 Benämningar vid rökdykning

Säker tillgång på släckvatten Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Säker tillgång på släckvatten 2.1 Benämningar vid rökdykning 8 Pumpskötaren svarar för vattenförsörjningen under insatsen. Slangsystemet skall vara anpassat så att rätt tryck och volymström uppfylls för det dimstrålrör som används. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Baspunkt 2.1 Benämningar vid rökdykning 9 Plats där rökdykarinsatsen påbörjas och avslutas, tillika uppehållsplats för rökdykarledaren. Kan flyttas under pågående insats. Baspunkt 2.1 Benämningar vid rökdykning

Negativ slangdragning Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Negativ slangdragning 2.1 Benämningar vid rökdykning 10 Slangdragning från baspunkt mot pump. Kallas av en del brandförsvar för ”omvänd slangdragning” 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Återtågsluft 2.1 Benämningar vid rökdykning 11 Luftmängd avsett att användas under avlösning och återtåg. Ej att betrakta som reservluft. Normalt återtåg vid ca 100 bar men är beroende på miljön, vid långa inträngningsvägar kan återtåg behöva börjas tidigare 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Reservluft 2.1 Benämningar vid rökdykning 12 Luftmängd som endast skall användas vid nödläge. Ej att betrakta som återtågsluft. Reservluftsventilen stryper luftflödet till masken när det finns ca 40-60 bar kvar i luftpaket Det är viktigt att öppna denna omgående då annars bildas undertryck i masken vilket kan innebära att giftiga brandgaser dras in i masken. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Räddningsmask 2.1 Benämningar vid rökdykning 13 Revitox Rätta benämningen är räddningsmask då Revitox är ett varumärke, det är bättre att benämna utrustning efter funktion. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Sökmetodik 1 2.1 Benämningar vid rökdykning 14 Höger hand i höger vägg 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Sökmetodik 2 2.1 Benämningar vid rökdykning 15 Vänster hand i vänster vägg 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Förstärkt baspunkt 2.1 Benämningar vid rökdykning 16 Utifrån resurser kan två rökdykare, finnas tillgängliga för rökdykarledaren på en plats nära baspunkten och kan sättas in omedelbart i insatsen. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 ”Hög riskmiljö” 2.1 Benämningar vid rökdykning 17 Den för räddningstjänstpersonal icke normala riskmiljön Mer om detta i senare kapitel Definition av begreppet ”Hög Riskmiljö” Med ”Hög Riskmiljö” avses den för räddningstjänstpersonal icke normala riskmiljön. Varför vi betraktar riskmiljön som hög beror bl.a. på följande faktorer: - låg larmfrekvens (begränsad erfarenhet) - personalresurs kritisk - materielresurs kritisk - otillräcklig forsknings-, utbildnings- och övningsmässig erfarenhet - på grund av bristande erfarenhet och tradition finns risk för ett felaktigt mänskligt agerande på skadeplats - obegränsat utrymme - obegränsad brandbelastning - mycket hög skaderisk för egen personal Exempel på ”Hög riskmiljö” är: - långa inträngningsvägar - större nivåskillnad i förhållande till baspunkt - stor brandbelastning - stora brandgasvolymer - dolda utrymmen, undertak och andra utrymmen där större brandgasvolymer kan samlas - risk för att rökdykarnas reträttväg kan spärras - stora svårigheter att orientera sig - då fler än 2 rökdykarpar (varav 1 är skyddsgrupp) är insatta - då räddningsledaren i övrigt bedömer objektet som ”Hög riskmiljö” 2.1 Benämningar vid rökdykning

Rökdykarledare 1 (vid hög riskmiljö) Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Rökdykarledare 1 (vid hög riskmiljö) 2.1 Benämningar vid rökdykning 18 Leder och ansvarar och underlättar Rd-insats. Arbetar med ”mask på”. (inledningsvis vid hög riskmiljö) Därefter assisterar, protokollför och lämnar information till ansvarigt befäl. Sköter sambandet under hela insatsen 2.1 Benämningar vid rökdykning

Rökdykarledare 2 (vid hög riskmiljö) Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Rökdykarledare 2 (vid hög riskmiljö) 2.1 Benämningar vid rökdykning 19 Övertar det aktiva arbetet från rökdykarledare 1 och underlättar Rd insats, arbetar med ”mask på’”. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Skyddsgrupp 2.1 Benämningar vid rökdykning 20 Består av två rökdykare som svarar för att reträttvägen säkras mellan rökdykarparet och baspunkten samt underlättar rökdykarparets arbete med t.ex. slangdragning. Skyddsgruppen kan ledas av rökdykargruppens rökdykarledare, eller av egen rökdykarledare. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Nödlägesgrupp 2.1 Benämningar vid rökdykning 21 Består av rökdykarledare och två rökdykare. Nödlägesgruppen skall vara tillgänglig för en snabb undsättning av rökdykare vid ett nödläge. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Avlösningsgrupp 2.1 Benämningar vid rökdykning 22 Består av två rökdykare för avlösning 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Rökdykarkontrollant 2.1 Benämningar vid rökdykning 23 Aktuell vid ”större” insatser. Assisterar rökdykarledare med protokollföring och avlösning. Skall ha en sammanställning över insatta grupper. Övertar ej rökdykarledarens arbetsuppgifter. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Depå 2.1 Benämningar vid rökdykning 24 Plats utsedd av räddningsledaren, där material och overksam personal samlas. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Avlösningsslang 2.1 Benämningar vid rökdykning 25 Slang att medföra vid avlösning av grupper vid rökdykning. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Back-up strålrör/Förstärkningsstrålrör Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 Back-up strålrör/Förstärkningsstrålrör 2.1 Benämningar vid rökdykning 26 Dimstrålrör med en kapacitet av minst 1000 l/min. Skall finnas tillgängligt vid exempelvis stora brandgasvolymer och hög brandbelastning. 2.1 Benämningar vid rökdykning

Utbildning rökdykarledning 2002-12-05 2.1 Benämningar vid rökdykning 27 SLUT 2.1 Benämningar vid rökdykning