Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ 2017-04-07 Havs- och vattenmyndigheten- ett perspektiv på alternativ  Presentation av dig själv, HaV och ditt ämne. Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Havs- och Vattenmyndigheten 2017-04-07 Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2017-04-07 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Extra viktig. Presentation av dig själv, HaV och ditt ämne. Havs- och Vattenmyndigheten

Instruktion från regeringen 2017-04-07 Instruktion från regeringen Förkortas HaV 1 § Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. 2 § Myndigheten ska inom sitt ansvarsområde vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken och verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Extra viktig Tillhör miljödepartementet Startade 1 juli 2011 Har regeringens uppdrag att genomföra en sammanhållen svensk politik för sjöar, hav och vattendrag Bereder fiskefrågor åt landsbygdsdepartementet Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Vägen dit Vattenförvaltning Havsförvaltning Fiskeriförvaltning 2017-04-07 Vägen dit Vattenförvaltning Havsförvaltning Fiskeriförvaltning Fysisk planering till havs Extra viktig För att nå de miljömål vi har ansvar för arbetar vi med: Vattenförvaltning, havsförvaltning, fiskeriförvaltning och fysisk planering till havs. Fysisk planering till havs är ett helt nytt uppdrag, på land har det funnits länge. Fysisk planering till havs handlar om att planera våra hav så att alla intressen kan mötas – till exempel vindkraft, fiske, sjöfart och rekreation – utan att vi riskerar ekosystemens funktion. Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Grattis Sverige! Havsplanering en ny fysisk planeringsform! Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet Ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av områdena Området 1 nautisk mil (1852 m) från baslinjen inkl. ekonomisk zon Miljöbalken 4 kap §10 Jan Schmidtbauer Crona

Ny lagstiftning i miljöbalken 1 september 2014 2017-04-07 Ny lagstiftning i miljöbalken 1 september 2014 Syftet med havsplanerna är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling Beslutas av regeringen Regeringen får meddela föreskrifter om förbud eller begränsningar som behövs för att uppnå syftet med planen. Detaljer för genomförande i havsplaneringsförordning (bereds) Prop: Tillväxt och god miljö Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

2017-04-07 Tvärsektoriell Inte miljö, ellerr renergiplanering utan havsplanering med ett helhetsperspektiv. För att hitta den mest lämpade användingen utifrån förutsättningar och behov. Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Ju fler kockar desto sämre… Jan Schmidtbauer Crona

2017-04-07 Delaktighet Horisontella perspektivet men också det vertikala Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Överlappande förvaltning och planering 2017-04-07 Överlappande förvaltning och planering Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

De olika stegen i planeringen 2017-04-07 De olika stegen i planeringen Plan Förutsättningar Analys Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Tidplan och arbetsprocess framöver SLUTLIG NOV 2014 Jan Schmidtbauer Crona

EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) 2017-04-07 EU:s havsplaneringsdirektiv (2014/89 EU) Ramlagstiftning Stödja blå tillväxt och hållbar utveckling Stödja sektorpolitik och åtgärder för bevarande och skydd Ekosystemansatsen ska tillämpas Minimikrav för havsplanering (sektorer, gränsöverskridande, land/hav, deltagande, data, översyn) Havsplaner senast 2021 Sektorer: Energi, sjötransport, fiske, vattenbruk Minimikrav: Ex samspel mellan land och hav, allmänhetens deltagande, samstämmighet med andra processer i havsförvaltningen Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Regeringens arbete med en maritim strategi Koppling till EU:s integrerade havspolitik Syftar till att bygga en bättre samordning mellan olika sektorsområden för att nå gemensamma mål Blå tillväxt – fler jobb, ökad välfärd och livskvalitet utifrån en hållbar användning av våra kust- och havsområden ”Havsplanering för jobb och utveckling” Dialog under våren 2014, beslut under 4e kvartalet 2014 Jan Schmidtbauer Crona

Nulägesbeskrivningen Ger en överskådlig bild av förutsättningar för att nyttja havets resurser (hav – kust – land) Intressen och anspråk idag Förväntad utveckling Avstamp för nästa planeringsfas

Ekosystemansatsen – The Ecosystem Approach En strategi för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser. Har sitt ursprung i FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD). Bygger på 12 principer (Malawiprinciperna, 1995, CBD 2000) Jan Schmidtbauer Crona

Varför? Stort politiskt genomslag globalt, inom EU och nationellt 2017-04-07 Varför? Stort politiskt genomslag globalt, inom EU och nationellt Fiskepolitiken, havsmiljödirektivet och havsplaneringen Behov Möjligheter Potential Jan Schmidtbauer Crona Havs- och Vattenmyndigheten

Ekosystemansatsrecept Gemensamma mål och delaktighet Naturens förmåga att producera varor och tjänster är överordnad; försiktighetsprincipen ska tillämpas All slags kunskap ska beaktas Värdera ekosystemen samhällsekonomiskt Avgränsningar i tid och rum Flexibel och anpassningsbar Smaktillsats: engagemang, glädje, lyhördhet, nyfikenhet Jan Schmidtbauer Crona

Ekosystem- ansatsen Du Jan Schmidtbauer Crona

SEA as a tool to implement the Ecosystem Approach 4/7/2017 SEA as a tool to implement the Ecosystem Approach SEA can provide: Scoping – focus, ecosystem based objectives Framework for a systembased holistic approach Development and aggregation of knowledge, forecasting Consultations and participation Alternative development – plan alternatives, scenarios Itegration of social economic evaluation of ecosystem services The Ecosystem Approach can provide: A fitting policy context for application of SEA Political incentive for environmental considerations (political will) Applying the ecosystem approach has implications for both how the planning process as such is carried out an in particular how the strategic environmental assessment is carried out. One can say that SEA is matches the ecosystem approach in many respects. Jan Schmidtbauer Crona Swedish Agency for Marine and Water Management

Lagkrav miljöbedömning/MKB Dokumentfokus I MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ. Miljöbalken 6 kap.11-19§§, MKB- förordningen 4-11§§ SEA-direktiv 2001/42/EG ”Om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan” Internationella samråd: Esbo- konventionen och SEA-protokollet 1.Underrättelse 2.Samråd Jan Schmidtbauer Crona

Miljöbedömning med utgångspunkt i ekosystemansatsen Dokumentfokus I MKB identifiera, beskriva och bedöma betydande miljöpåverkan inklusive rimliga alternativ. Processfokus/integration Miljötillståndet som utgångspunkt Systematisk kunskapsuppbyggnad Proaktivt förhållningssätt Miljöbedömningen genererar förslag Återkopplingar/iterativ process Ekosystemtjänster länk mot samhällsekonomisk konsekvensanalys + Processfokus/integrering Underrättelse - Samråd + avgränsningssamråd Jan Schmidtbauer Crona

Varför viktigt med alternativ? NU KOMMER ALTERNATIVDELEN! Tillföra dynamik, visa möjligheter och valsituationer – Kombinationen: Alternativ + Konsekvensbedömning = Bidra till dialog om framtiden Transparens - både i och efter processen Jan Schmidtbauer Crona

VAD för alternativ? SYFTET utgångspunkt för alternativ formulering HUR kan syftet uppnås? Med olika Mål? Med olika Strategier? Med olika Planförslag? Jan Schmidtbauer Crona

                                                  Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014–2025 Underlagsrapport – miljökonsekvensbeskrivning Syftet med alternativ är att hitta olika lösningar på brister i transportsystemet, exempelvis bristande måluppfyllelse enligt uppdraget. Det är, enligt miljöbalken: ”den betydande miljöpåverkan som planens … genomförande kan antas medföra (som ska) identifieras, beskrivas och bedömas. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas.” (förf anm).1 Begreppet ”alternativ” behöver nödvändigtvis inte uppfattas så att flera planalternativ måste utformas Jan Schmidtbauer Crona

TRV-Målstyrd planering Strategiska val Dokumentation                                                   Avgränsningssamråd för miljöbedömning av nationell transportplan 2014-2025 Jan Schmidtbauer Crona

Genomförande av havsmiljödirektivet GES 2012: Hur mår havsmiljön? 2012: Vart vill vi komma? (definition av god miljöstatus) 2012: Hur kommer vi dit? (delmål i form av miljökvalitetsnormer) 2014: Övervakningsprogram 2015: Vad ska vi göra? Åtgärdsprogram 2016: Påbörja åtgärder 2018: Ny bedömning av miljötillståndet Jan Schmidtbauer Crona

Alternativ i HMD Åtgärdsprogram Nollalternativ – BAU 2050 Programalternativet- Uppdelat i olika teman utgående från miljökvalitetsnormer. Vatten ÅP alternativdiskussion- grundläggande åtgärder resp. grundläggande + kompletterande Svårighet Åtgärdsprogram havsmiljön – första gången, indirekta åtgärder, styrmedelskaraktär Jan Schmidtbauer Crona

Olika planförslag (samma syfte?) Litauens havsplan som exempel - Olika målbilder/politiska inriktningar gav två planalternativ Jan Schmidtbauer Crona

Concept A Concept B Jan Schmidtbauer Crona

Jan Schmidtbauer Crona

Jämför arkitektur -parallellt uppdrag Syftet definierat i ett program med önskade funktioner Ca tre kontor får uppgift att ”lösa” programmet Skala upp till planering? Organisations- och storleksproblem? - en planeringsansvarig aktör -”Det blir för stort att göra två planer” Jan Schmidtbauer Crona

Scenarioanalys Vilka är de möjliga framtidsbilderna (framtidsalternativen)? som planens syfte och innehåll relateras till Ur MKB- Nationell Transportplan 2014-2025 Känslighetsanalys för klimatscenario med minus 20 procent biltrafik och oförändrad lastbilstrafik, jämfört med dagens nivå. Resultatet om klimatscenariot skulle vara utgångspunkt för planeringen skulle knappt 40 procent av de analyserade projekten vara lönsamma (Nettonuvärdeskvot, NNK, ≥0,5) Jan Schmidtbauer Crona

Krav på redovisning av framtidsalternativ? Nollalternativet- den passiva framtidsbilden Frågan om planens kraft att påverka framtiden -”Stark plan” - framtidscenarier som planen reagerar ”emot” försöker förändra ex. trafiköknings-scenarier/prognoser? -”Svag plan” - framtidscenarier som planinnehållet dimensioneras efter ex. marina klimatscenarier - Framtidsscenarier kan vara minst lika viktiga som planalternativ Jan Schmidtbauer Crona

Fortsätt jobba/experimentera med ALTERNATIV! Rimliga sådana ska redovisas och de gör NYTTA! Glöm inte DOKUMENTERA! Slutsatser Jan Schmidtbauer Crona