SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr, BUP-kliniken, Linköping

Problematisk skolfrånvaro Giltig och ogiltig frånvaro…, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. …som kan leda till problem för individen Använd helst inte termer som: Hemmasittande eller Skolvägran

Förhållningssätt Betrakta återkommande ogiltig frånvaro som ett akut problem med risk för allvarliga konsekvenser! Det går inte att vänta med att agera och inte vänta på att andra ska agera först.

Huvudpunkter för att arbeta med skolfrånvaro 1. Främja närvaro 2. Uppmärksamma och rapportera frånvaro omedelbart 3. Utreda frånvaro 4. Åtgärda frånvaro utifrån kartläggning i det enskilda ärendet! 5. Samverka 6. Följa upp Systematiskt kvalitetsarbete – huvudmannens ansvar Skolverket (2012). Skolverkets allmänna råd. Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Utreda – elevhälsan delta i tidigt sked. Sammansättning av elevhälsan. Uppföljning både av kunskap och närvaro Huvudmännen behöver förbättra uppföljningen av elever med hög frånvaro så att eleverna ges det stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sig utbildningen Skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete behöver omfatta arbetet med att främja närvaro och åtgärda frånvaro.

Riskfaktorer

Riskfaktorer i samverkan Inte en förklaring utan FLERA olika faktorer som ömsesidigt påverkar varann Vilka faktorer och hur de samverkar varierar från person till person Ofta finns en utlösande faktor och sedan vidmakthålls frånvaron av andra faktorer Implikation: 1. bred men systematisk bedömning av utlösande och vidmakthållande faktorer i det enskilda fallet 2. finns inte EN metod för all skolfrånvaro

Samverkande faktorer Sårbarhet Höga krav på sig själv Sårbarhet för inåtvända symtom t.ex. separationsångest Frånvaro p.g.a. sjukdom Utlösande faktor Fortsätter va hemma av rädsla för att ha kommit efter i skolan. Tryggt att va hemma hos mamma Vidmakthållande faktorer verkar tillsammans med sårbarhetsfaktorer Pinsamt komma tillbaka efter frånvaro Föräldrar går med i barnets rädsla Skolan tycker föräldrarna gör fel Skolkontakt blir negativ för föräldrarna

Riskområden Skola Individ Sociala faktorer – familj och kompisar Riskfaktorer överensstämmande i nationella och internationella studier Problemet är att forskare från varje område är mest intresserat av sitt eget.

Exempel på riskfaktorer Socialt: svagt stöd för skolgången från föräldrarna sociala och/eller psykiska problem hos förälder ensamstående förälder kompistryck kränkande behandling Individ: depression ångest neuropsykiatriska problem somatisk sjukdom Skola: bristande uppmärksamhet på närvaro och frånvaro bristande anpassning till funktionsnedsättning

Bedömning

Bedömning Bedömning med kärnfrågor från alla riskområden. Använd flera verktyg (formulär, intervju, observation) och inhämta information från olika källor (barnet, föräldrar, skola) Socialt - familj Skola Socialt – kompisar Individ

Bedömning Intervju med barnet och föräldrar var för sig om skola, barnet, kompisar, familj Hypotespröva – involvera barnet och familjen – känna sig lyssnad på. Skaffa omedelbart samtycke att samla dokumentation och kunskap bakåt i tiden

Åtgärder

Prevention AGERA PÅ STRÖFRÅNVARO God schemaläggning, t.ex. få håltimmar Agera på tidiga tecken på psykisk ohälsa Rätt anpassning till funktionsnedsättning AKTIVT arbete mot mobbning Skapa en hållbar arbetsmiljö för personal och elever - ett gott skolklimat

Elevhälsan Vara proaktiv och kunskapsstark för att förebygga mobbning, missbruk, livsstils- relaterad ohälsa som sömnproblem Sprida kunskap om tidiga tecken på psykisk ohälsa Tillsammans med skolledning bygga struktur för samverkan och inte bara rycka ut akut

Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer

Skolinsatser - individnivå Sänka hindren för närvaro – t.ex. anpassa undervisning vid funktionsnedsättning Samverka med Socialtjänst och/eller BUP Viktigt att inte à priori bestämma sig för en lösning utan att ha övervägt olika orsaker Hålla tät kontakt med föräldrar Överlämning av information vid skolövergång

Föräldrars uppgifter Identifiera och minska egna beteenden som vidmakthåller skolfrånvaron Vara tydlig mot barnet avseende skolgång, morgon- och kvällsrutiner Stärka barnets självförtroende Ta hjälp för egna problem Samarbeta med skolan

Barn- och ungdomspsykiatrin Samverka med skolan, socialtjänst, polis Bistå med psykiatriska kunskaper Erbjuda behandling för psykisk ohälsa Bidra till att stärka förälderns självförtroende och stärka föräldern som resurs för barnets närvaro i skolan.

Behandling Heterogen grupp! Olika interventioner och format. Utgå från systematiska kartläggning. Hantera oro, ångest (KBT) Depressionsbehandling Behandling för sömnproblem, smärta Behandling för annan psykisk ohälsa Gradvis återinförande i skolmiljön

Rehabilitering Jämför långvarig skolfrånvaro med långvarig sjukfrånvaro hos vuxen som ska tillbaka till arbetslivet – tänk rehabilitering! Förbered återgång till skola. Ha kvar stödsystem efter intensiv behandlings- insats. Beredskap för återfall t.ex. vid lov och stadieövergång.

Socialtjänsten Ingå i samverkan Ha aktuell kunskap om tidiga tecken på problematisk skolfrånvaro Stöd föräldrar att ta emot hjälp Stärk upp ensamstående föräldrar Behandlingsarbete med hemstöd?

Gemensamt jobb Stärk samarbete föräldrar–skolpersonal-behandlare I komplicerade fall Samordnad Individuell Plan (SIP) Kraftfull problematik ställs mot försvagad föräldraresurs – stärk föräldrarna! Visa föräldrar att deras deltagande har betydelse för att lösa barnets frånvaro Lös föräldrar från bekymmer om barnets skol- frånvaro Ev remittera (och motivera) föräldrar till hjälp för egna problem

Framgångsfaktorer

Samverkan Bidra till strukturer för samverkan Delar BUP, skola, BUH, socialtjänst och kommun övergripande visioner? Finns kännedom om varandras verksamheter? Löser vi gemensamma problem? Ser vi varandras verksamheter som tillgängliga och handlingskraftiga? Använder vi effektiva former för samverkan kring skolfrånvaro? Närvaroteam? Samordnartjänst?

Psykosociala faktorer Se eleven Konsekvenser både på närvaro och på frånvaro Positiv uppmärksamhet på skolnärvaro Skapa goda relationer Stärk självförtroende – att få vara bra på något och att få lyckas Kunskapsfokus Fritidsintressen Få visa sina resurser (hämtat från bl.a. SKL & Norrköpings kommun)