Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Barnanpassad utredning
Att leva med multipel skleros
GRUPPBEHANDLING AV SPELBEROENDE
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
1 BUL 1 Barn och ungdomars utveckling 2 Barn och ungdomar utvecklas lika, men olika fort!  Har du sett exempel på det?
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv
Ältande och grubbel Andréas Rousseau
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Vad innebär hälsa för dig?
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Kriser.
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Inåtvända symptom barn & unga
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Ajattelee ja tuntee? Näkee? Sanoo ja tekee? Kuulee? KipupisteetOnnistumiset Tänker och känner? Hör?Ser? Säger och gör? SvårigheterFramgångar.
Lovisa Zaunders, Tensta gymnasium, Spånga –
Vad är du för typ av person?
Ta ställning och handla!
Vara brottsoffer eller vittne
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Ungdomar & Alkohol.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
En ångestreaktion har fyra delar.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Nätmobbning/Cyberbullying
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitivt perspektiv.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Idrottspsykologi.
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Förändring – hot eller möjlighet?
Mental hälsa.
Sjukdomar och besvär.
BÖNEDAG FÖR MÄNNISKOHANDELNS OFFER. dags att ändra på att mer än 30 miljoner människor lever i slaveri.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Bemöta personer som reagerar på trauma
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Tänker och känner? Hör? Ser? Säger och gör? Svårigheter Framgångar.
Ångestsyndrom Carin Österholm
LIVSSTIL & HÄLSA Elevhälsan, Varagårdsskolan
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Barn som närstående.
Kognitivt perspektiv.
Tonåren är en väldigt speciell 
Presentationens avskrift:

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin

Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss på flera olika sätt Känslor – rädsla, oro, obehag Tankar – förväntan av fara Biologi – sympatiska nervsystemet Beteende – t.ex. undvikande

Varför drabbas vi av ångest? För höga krav som vi inte kan möta Stress – sårbarhetsmodellen Den biologiska förklaringsmodellen

Fly, fäkta eller illa fara Ångest är en reaktion på fara eller hot Evolutionär fördel att snabbt reagera på faror – bättre överlevnad Kamp/flykt-systemet Moderna faror och upplevelsen av fara Sympatiska nervsystemet aktiveras Ett antal kroppsliga funktioner slås på Vi upplever ångesten på många olika sätt, t.ex. hjärtklappning Ångesten i en panikattack kan inte accelerera till farliga nivåer Parasympatiska systemet aktiveras Kroppen återgår till normaltillstånd

Hur märker man att barn och tonåringar har ångest? Irritabilitet / aggression Överdrivet kontrollbehov Undvikande av saker/platser Sömnsvårigheter Nedstämdhet Stort behov av försäkringar från omgivningen Isolerar sig Överdriven alkoholkonsumtion Oro Rädsla Rastlöshet Klängiga beteenden Skillnad barn – tonåringar - vuxna? Ångesten påverkar vad vi klarar att göra

När ska man söka vård för ångesten? Ångest och oro är en del i normalutvecklingen och hjälper oss att förbereda oss för farliga situationer Barn har perioder med rädslor Vad är normal ångest? Flera stressorer = högre risk Inre och yttre resurser = lägre risk Bra copingstrategier = lägre risk Söka vård om: Ångesten inte går över med tiden Om ångesten ökar över tid Om ångesten börjar påverka andra delar av livet

Ångestsjukdomar i psykiatrin (DSM-IV) Diagnoser: Paniksyndrom utan agorafobi Paniksyndrom med agorafobi Agorafobi utan panikattack Specifik fobi Social fobi Tvångssyndrom, OCD Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Akut stressymtom Generaliserat ångestsyndrom, GAD Selektiv mutism Separationsångest Ångestsyndrom UNS Upplevd fara: Kroppsliga reaktioner Kroppsliga reaktioner, framförallt bland folk Att vara på öppna platser T.ex. höjder, instängda platser, ormar Sociala situationer Att frånvaron av ritualer orsakar hemska saker Den avslutade faran upplevs som pågående Som PTSD fast inträffar direkt efter händelsen Det mesta Att prata Att separeras från närstående Kan inte specificeras

Hur många drabbas av ångestsjukdomar? BUP i Örebro 2010 – 14% hade en ångestdiagnos Ca 1/3 kvinna och 1/5 män drabbas av en ångestsjukdom någon gång i livet Upp till puberteten är fördelningen lika mellan pojkar och flickor. Bland vuxna är det vanligare bland kvinnor.

Hur behandlar man ångest? Socialstyrelsen & SBU Beteendeterapi Kognitiv Beteende Terapi, KBT EMDR (vid PTSD) Medicinsk behandling SSRI Evidens för enkla tillstånd, en diagnos, inte komplexa tillstånd som vi oftast möter inom psykiatrin Allians och förväntanseffekter är viktiga

Grunderna i Kognitiv Beteende Terapi (KBT) Utbildning om ångest, kroppen, tankar och känslor Tankar och känslor är inga lagar man måste följa Negativa automatiska tankar Katastroftankar Grundantaganden Livsregler Grundlig kartläggning av ångesten och situationer som orsakar den Stegvis utsätta sig för de obehagliga situationerna Vänja sig vid situationerna Hur stå ut i den obehagliga situationen? Andning, mantra, ifrågasätta tolkningarna, kunskap

Blyga Benny Social fobi Rädd för: att göra bort sig, att bli kritiskt granskad Undviker: att räcka upp handen i klassrummet, äta med andra, ta kontakt med nya personer Varför får vi social fobi? Behandling Ångesttrappa Öva på vissa saker med behandlaren Hemuppgifter

Oroliga Olle Separationsångest Rädd för: Olle ser faror i det mesta, gå över gatan, klättra högt, vara ensam Undviker: sova i egen säng, att göra saker utan att någon vuxen är med Behandling Tankarna styr våra känslor Vara detektiv Avgöra hur realistiska tankarna är och välja om man vill tro dem eller inte Möta sina rädslor steg för steg

Noggranna Nilla Tvångssyndrom (OCD) Rädd för: att bli sjuk, att något hemskt ska hända med henne själv eller andra Undviker: att glömma bort sina ritualer, offentliga toaletter Behandling Utbildning Ångesttrappa Utsätta sig för att inte kontrollera dörren, gå på toaletten utan att tvätta händerna

Traumatiserade Therese Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Rädd för: att hon eller någon närstående ska bli nedslagen, sina egna minnesbilder Undviker: att gå ut själv, att ha det tyst omkring sig Behandling Utbildning Skapa en trygg plats Återskapa händelsen i form av en berättelse Ändra de negativa tankarna kopplade till händelsen

Vad ska man INTE göra när man har ångest? Undvika det som är jobbigt Isolera sig från vänner och familj Sluta prata om hur man mår Dricka alkohol, ta droger Kolla på film eller spela dataspel istället för att sova

Vad kan omgivningen göra för att hjälpa? Hjälpa till att undvika ovanstående beteenden. Prata, fråga, hjälpa till att sätta ord på obehaget Om de inte vill prata så iaktta vad det är de undviker och hjälp dem sedan att göra just det Söka professionell hjälp Läs på om diagnosen Stötta med vardagliga ting, under intensiv behandling finns inte så mycket energi över Söka eget stöd och hjälp hos t.ex. anhörigföreningar

Var kan man få hjälp med lättare ångest? Barnavårdscentral Skolhälsovård Vårdcentral Ungdomsmottagning Självhjälpsböcker Internetbehandlingar

Referenser & litteraturtips Böcker Hellström, Hanell & Liberman, ”Rädd räddare ångest – när barn och ungdomar mår dåligt” Öst, ”KBT inom barn- och ungdomspsykiatrin” Carlberg & Hanell, ”Ingen panik. Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi” Gustavsson, ”Tänk om jag är knäpp? Om ångest, panik, fobier och tvångstankar” Kåver, ”Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord” Bejerot, ”Nycklar på bordet – Tvångssyndrom, OCD” Riktlinjer Socialstyrelsen 2009, ”Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom, preliminär version” SBU, ”Behandling av ångestsjukdomar”

Internet Internetbehandling www.angest.se www.1177.se/ www.lakemedelsverkat.se www.umo.se Internetbehandling www.studie.nu