Broms allmänt Bilaga broms grundar sig på föreskrifterna om bromsar och bromssystem i SJF312. Bilagan innehåller regler om broms vid tågfärd, spärrfärd och växling. Här finner du även regler om säkrande av stillastående fordon mot rullning. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: När de nya reglerna var i det närmaste färdigskrivna såg man att även de nuvarande reglerna för broms borde få samma omstrukturering. Därför ger nu JvS ut bilaga broms. Reglerna om uppställning av fordon kommer från SJF010.3.

Ändrade termer Motsvarar bromstal i säo. Räknas ut på samma sätt. Bromsprocent Motsvarar tågbromssystem i säo. Utvidgad förklaring. Genomgående bromssystem i ett fordonssätt där broms tillsätts automatiskt om det uppstår ett brott på huvudledningen. Huvudbromssystem Tågvikten minskad med vikten av verksamma drivfordon. Mäts i ton. (Används men är ej definierat i säo). Vagnvikt JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: När det gäller broms är det ytterligare en del nya termer som vi måste lära oss. Den nya termen bromsprocent är det en harmonisering med de andra Nordiska länderna. Ett huvudbromssystem behöver inte vara en trycklufts styrt, det kan ju vara t ex elektroniskt. Det viktiga är att om bromsarna går till om självavkoppling uppstår. Vagnvikt används vid bromstals beräkning enligt säo även idag, men är inte definierat någonstans längre.

Ändrade termer Utvidgad förklaring. Genomgående ledning i ett fordonssätt för styrning av bromssystemet. Utgörs av en huvudluftledning eller av en ledning för elektrisk styrning eller datakommunikation. Huvudledning Är en funktionskontroll av att bromsen fungerar på alla fordon med inkopplad broms i hela fordonssättet. Grundprov JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Grundprovet är det samma som gamla ”utgångsprov” enligt SJF312.

Ändrade termer Är en funktionskontroll av bromsen på ett fordon som bromsen varit avstängd eller tömt på tryckluft. Separatprov ska kombineras med genomslagsprov eller förkortat genomslagsprov. Separatprov Huvudbromskontroll Reglage med vilket föraren normalt manövrerar huvudbromssystemet. Är inte alltid en ventil. Motsvarar tågbromsventil i säo. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Tidigare när detta bromsprov utfördes sa man att man gjorde utgångsprov på ett specifikt fordon. Det innebär att man laddar fordonets tryckluftssystem och kontrollerar att bromsen går till och loss på fordonet.

Ändrade termer 5,0 bar Normaltrycket i huvudledningen angavs tidigare i enheten kilo Pascal (kPa). I JTF anges lufttrycket med enheten bar. 500 kPa = 5,0 bar. Bromssystem (annat än huvudbromssystemet) vars bromsverkan under vissa förhållanden får tillgodoräknas vid beräkning av bromsvikten. Kan utgöras av magnetskenbroms. Tillsatsbroms JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Enheten för tryckluft är i JTF ändrad från kPa till bar, vilket innebär att vi nu får räkna med decimaler vid t ex den trycksänkning vi gör vid en driftbromsning. Bromsvikt från tillsatsbroms, till exempel magnetskenbroms, får tillgodoräknas bara om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser anger det.

Ändrade termer Kategori för broms i huvudbromssystemet, med avseende på tillsättningstid och lossningstid samt bromskraft. Bromskategori Indelning som anger i vilken utsträckning det är tillåtet att i samma tågsätt eller spärrfärdsätt ha spårfordon med broms av olika bromskategorier. Bromsgrupp JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: När man pratar om bromskategorier menar man vilka egenskaper som bromsen har. Det handlar då om fordon med normal tryckluftsbroms. Finns det bromsar i andra huvudbromssystem ska dessa i järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser jämställas med bromsar motsvarande P- eller R-broms. När det gäller bromsgrupper avses hur indelningen av bromskategorier görs för hela tåg- eller spärrfärdssätt. När alla fordon med inkopplad broms har P-broms eller R-broms är bromsgruppen P/R. (Verksamt drivfordon kan dock ha G-broms) Resandetåg ska hänföras till bromsgrupp P/R. När alla fordon med inkopplad broms har G-broms är bromsgruppen G. (Särskilt tillstånd krävs från infrastrukturförvaltaren för att använda G-broms. Järnvägsföretaget ska ha särskilda bestämmelser för att använda G-broms)

Ändrade termer Parkeringsspår är de delar av huvudspår eller sidospår där lägre krav gäller för att säkra uppställda fordon mot rullning än vad som gäller på andra spår. Parkeringsspår En tillsatt handbroms eller parkeringsbroms, eller annan anordning, för att kunna säkra fordon mot oavsiktligt rullning. Uppställningsbroms JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Parkeringsspår är en ny term som kommit till för att förtydliga var det kan vara lämpligt att ställa upp fordon. Förklaras i nästa bild.

Parkeringsspår Parkeringsspår ska: Vara plana och får inte ha en lutning större än 2,5‰. Ha skydd i form av skyddsväxel eller spårspärr som hindrar fordon att rulla ut i huvudspår om den största tillåtna hastigheten är över 40 km/tim, eller ut på linjen. Parkeringsspår kan utgöras av sidospår eller huvudspår. Vilka dessa är framgår av linjeboken och infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta:

Uppställningsbroms Uppställningsbroms är en anordning som ska finnas för att säkra uppställda fordon mot rullning. Den ska utgöras av något av följande: En tillsatt handbroms En tillsatt parkeringsbroms En utlagd vagnförstängare En utlagd bromssko som säkrar fordon i lutningsriktningen på spår i tydlig lutning. Två utlagda bromsskor som säkrar fordon i båda riktningarna på spår som inte tydligt lutar. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Uppställningsbromsen får störst effekt om den anordnas på fordon med hög axellast.

Uppställning på driftplats Vid uppställning på driftplats på spår som inte är parkeringsspår ska en uppställningsbroms tillsättas för varje påbörjad 100 meter. Om det uppställda vagnsättet består av fler än två fordon ska minst två uppställningsbromsar användas. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Ge exempel på olika varianter av antalet uppställningsbromsar.

Bromsberäkning för tågfärd och spärrfärd Bromsprocent ska räknas fram för varje tåg och spärrfärdssätt. Har sin motsvarighet i säo:s bromstal. Tågvikten utgör summan av totalvikten för vagnar och den dynamiska vikten för drivfordonet i ett tågsätt eller spärrfärdssätt. Tågvikt Bromsvikt Bromsvikten för ett tåg- eller spärrfärdssätt utgör den sammanlagda bromsvikten för fordon med inkopplad broms. Bromsprocent Det tal som anger bromsvikten i procent av tågvikten. Bromsprocenten räknas ut såhär: X 100 = Bromsprocenten Bromsvikten Tågvikten JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Inga direkta nyheter, men vi har valt att visa dem ändå eftersom vissa termer har fått annan innebörd. Det är dessutom allmänt om bromsprocentsuträkning.

Bromsvikt från tillsatsbroms till exempel magnetskenbroms, får tillgodoräknas bara om järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser anger detta. Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser får ange att bromsberäkning inte behöver göras för ett spärrfärdssätt som ska framföras som siktrörelse. Uppgifter om fordonens tekniska utrustning som kan påverka bromsförmågan samt de uppgifter som behövs för att kunna beräkna bromsen ska finnas i Järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Kontrollera om ditt företag har några egna säkerhetsbestämmelser enligt ovan.

Bromskategorier För fordon som har normal tryckluftsbroms finns bromskategorierna R-broms, P-broms och G-broms. R-broms har snabb tillsättning och lossning samt hög bromskraft. P-broms har snabb tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. G-broms har långsam tillsättning och lossning samt lägre bromskraft. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta: Bromsar i andra huvudbromssystem än normal tryckluftsbroms ska i järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser jämställas med R-broms eller P-broms.

Bromsprov Varje gång ett tågsätt eller spärrfärdsätt har satts ihop ska ett bromsprov genomföras. Bromsprov är en funktionskontroll av huvudbromssystemet som ska säkerställa att huvudbromssystemet fungerar på varje fordon med inkopplad broms. Om broms stängs av, hur det utförs samt åtgärder som krävs för att kunna korrigera bromsberäkningens uppgifter ska beskrivas i Järnvägföretagets säkerhetsbestämmelser. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta:

Nu har du gått igenom förändringarna som handlar om broms Nu har du gått igenom förändringarna som handlar om broms. Här kommer några kontrollfrågor. JTF bilaga broms Läraranvisningar Berätta:

Vad innebär det att göra ett separatprov? Är en funktionskontroll av bromsen på ett fordon som bromsen varit avstängd eller tömt på tryckluft. Separatprov ska kombineras med genomslagsprov eller förkortat genomslagsprov. 1 2 3 Man kontrollerar separata bromssystem i ett spärrfärdsätt eller tågsätt. Man kontrollerar att varje vagn har separata styrventiler. JTF bilaga broms Läraranvisningar Rätt svar är -1

Vad innebär det att göra ett grundprov? 1 2 3 Att man gör ett grundligt bromsprov. Man kontrollerar att bromsen fungerar på alla fordon med inkopplad broms i hela fordonssättet. Man kontrollerar endast varannan inkopplad broms för att spara tid. JTF bilaga broms Läraranvisningar Rätt svar är -2.

Hur får man reda på vilka spår som är parkeringsspår på en driftplats? Alla spår får anses vara parkeringsspår, så länge de inte lutar för mycket. 1 2 3 Det framgår av linjeboken och infrastrukturförvaltarens säkerhetsbestämmelser. Lokal arbetsledning ska känna till det. JTF bilaga broms Läraranvisningar Rätt svar är -2.

På vilka två olika sätt kan man göra en retardationskontroll? 1 2 3 Genom teknisk framräkning. Genom bromsprovarens erfarenhet. Genom förarens bedömning. JTF bilaga broms Läraranvisningar Rätt svar är -1 och -3

Vilken av följande alternativ kan utgöra en uppställningsbroms? 1 2 3 En tillsatt handbroms. Två utlagda bromsskor som säkrar ett fordon i båda riktningarna på spår som inte tydligt lutar. Trädgren eller bräda under närmaste hjulpar. Den som lagt ut grenen eller brädan ansvarar för att den ligger kvar. JTF bilaga broms Läraranvisningar Rätt svar är -1 och -2.