FÖRSKRIVARM ETOD För att praktiskt kunna leva upp till vad som sägs i policyn ”Bedömningen av behovet och möjligheten att erhålla ett hjälpmedel ska vara.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Dokumentera Beslutsstödet i Procapita+
Advertisements

Arbetsterapeut Helena Hallinder Brommageriatriken
Egenansvar och Hjälpmedel
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Metod vid hjälpmedelsförskrivning för bedömning av hjälpmedelsbehov samt behovet av uppföljning i förhållande till risker och mål Ansvarig: Elsa Garli,
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Introduktionsutbildning
Utbildning i hantering av Behovstrapporna
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Införande av Meliors läkemedelsmodul för slutenvård på
God Kharma! Detta är en kort men trevlig läsning. Njut! Det här är vad Dalai Lama har att säga inför Allt tar bara några få sekunder att läsa och.
Risk analys. Obetydlig Skada Skadlig Svår Skada Högst osannolikt Obetydlig risk Liten risk Måttlig risk Kanhända Liten risk Måttlig risk Allvarlig risk.
Miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten och Egenkontroll med fokus på riskbedömning Umeå, 20 februari 2013 Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Är det väl använda pengar?
Välkommen till Ledardagen!
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Sjukgymnastik för äldre personer
Anpassning – brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap –Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett.
Fakta om undersökningen
1/ – 31/ AT AT/SG 1992 ÄDEL – skattevxl av hjälpmedel och resurser. HSL till kommunerna – gemensamt forum för hjälpmedelsfrå.
Matlagning i hemmet.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Framtidens roll som förskrivare
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
Görs det få utredningar inom SLL? Område Totalt påbörjade fördjupade utredningar år 2013 Befolkning (0 t o m 17 år) per 31 dec 2013 Andel påbörjade.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland 2015 Bakgrund Kommunerna ska enligt 5 kap. 8§ socialtjänstlagen göra sig väl förtrogen med.
Likabehandlingsplanen klar – vad händer nu? n Genomgång med elever på lektionstid n Rastvaktsschema upprättas lagvis n Regelbunden kartläggning av trygghet.
Ändra till startrubrik
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Hälsa.
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel
Region Östergötland Riskanalys av XXXXXXXXXXX Region Östergötland Månad år Välkomna! 1.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Vräkningsförebyggande riktlinjer Gemensamt uppdrag i det vräkningsförebyggande arbetet Stadsdelsnämnderna och de kommunala hyresvärdarna i Göteborg har.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Utbildning av patienterna för att minska telefonrådgivning
Dokumentation Vodok Skyddsåtgärder.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Heby kommuns kvalitetspolicy
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel 2016
Utbildning i hantering av Behovstrapporna
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
KPR april 2018.
(FYSS 2015) Borgskalan (RPE-skalan):
Uppföljningsdag för metodstödjare 3 november 2015
Kartläggning av kundprocesser inom kommun och landsting
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Läkarintyg för sjukpenning
Hjälpmedelsförskrivning
Presentationens avskrift:

FÖRSKRIVARM ETOD För att praktiskt kunna leva upp till vad som sägs i policyn ”Bedömningen av behovet och möjligheten att erhålla ett hjälpmedel ska vara lika oavsett var man bor i länet” krävs att vi fastställer en metod för bedömning av hjälpmedelsbehov. Det handlar om prioriteringar i flera olika nivåer. Hur ska hjälpmedelsbehovet bedömas? Bedömningen består av fyra steg. Först när detta är klargjort bedöms om förskrivning ska ske Anna Frisk

BEDÖMNINGSNIVÅER Steg 1 ATT TÄNKA FRÅN ENKELT TILL KOMPLICERAT Hjälpmedel ska förskrivas på ett för patienten funktionellt och för kommuner och landsting ekonomiskt effektivt sätt. För att komma fram till rätt hjälpmedel ska man börja med de enkla lösningarna och först därefter om dessa inte fungerar gå vidare till de mer komplexa. Steg 2 HUR ÄR BEHOVET PRIORITERAT Förskrivaren bedömer i vilken aktivitet hjälpmedlet ska användas och kontrollerar därefter om det ryms i länets prioritering för hjälpmedel. En mer basal och grundläggande aktivitet/behov ska prioriteras före en mer utåtriktad aktivitet Steg 3 ANGELÄGENHET/KONSEKVENS. EFFEKT/NYTTOBEDÖMNING Steg 4 BEDÖMNING AV UPPFÖLJNINGSBEHOV UTIFRÅN GENOMFÖRD MÅL- OCH RISKANALYS Anna Frisk

S TEG 2. P RIORITERINGSNIVÅER FÖR HJÄLPMEDEL 1. Hjälpmedel för livsuppehållande insatser som är ändamålsenliga och meningsfulla 2. Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter som personlig vård, förflyttning, måltider, klädsel, relationer och vardagskommunikation. Hjälpmedel för att barn ska kunna leka och utvecklas. 3. Hjälpmedel för vardagsaktiviteter med syfte att klara ett självständigt och aktivt liv i relation med sin omgivning och närmiljö. 4. Hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön. Anna Frisk

S TEG 3 ANGELÄGENHETSGRAD/KONSEKVENS Om hjälpmedlet inte förskrivs är brukaren i en situation som medför att en eller flera av villkoren under respektive nivå uppstår 0. ingen risk för försämrad kroppsfunktion, aktivitetsbegränsning eller försämrad livskvalitet 1. sannolikt ökad risk för aktivitetsbegränsning, försämrad livskvalitet, försämrad kroppsfunktion 2. Svårigheter att genomföra aktivitet, inskränkt delaktighet, risk för försämrad kroppsfunktion, risk för betydande olägenhet 3. Stora svårigheter att genomföra aktivitet och eller att vara delaktig, mycket låg livskvalitet, risk för betydande försämring av kroppsfunktion 4. Grava inskränkningar av möjlighet till aktivitet och /eller delaktighet, extremt låg livskvalitet, risk för allvarlig skada, bestående men Anna Frisk

S TEG 3 EFFEKT / NYTTA AV HJÄLPMEDLET Bedömning av på vilket sätt hjälpmedlet påverkar brukarens möjligheter till förbättrad kroppsfunktion aktivitet delaktighet. Anna Frisk

E FFEKT /N YTTA – FÖRBÄTTRING GÄLLANDE GENOMFÖRANDE AV AKTIVITET 0Ingen Ger ingen eller obetydlig förbättring i kapacitet eller möjlighet till genomförande av aktivitet 1Lätt Ger liten förbättring i kapacitet eller möjlighet till genomförande av aktivitet 2Måttlig Ger ganska stor förbättring i kapacitet eller möjlighet till genomförande av aktivitet 3Stor Ger stor förbättring i kapacitet eller möjlighet till genomförande av aktivitet 4Total Ger personen en total förbättring i kapacitet eller möjlighet till genomförande av aktivitet

Anna Frisk E FFEKT /N YTTA – FÖRBÄTTRING AV KROPPSFUNKTION 0Ingen Ger ingen eller obetydlig förbättring av personens kroppsfunktion 1LättGer liten förbättring av personens kroppsfunktion 2Måttlig Ger ganska stor förbättring av personens kroppsfunktion 3StorGer stor förbättring av personens kroppsfunktion 4Total Ger personen möjlighet till fullständig förbättring av personens kroppsfunktion

Anna Frisk E FFEKT /N YTTA – FÖRBÄTTRING GÄLLANDE ÖKAD DELAKTIGHET 0Ingen Ger ingen eller obetydlig förbättring av personens delaktighet 1LättGer liten förbättring av personens delaktighet 2Måttlig Ger ganska stor förbättring av personens delaktighet 3StorGer stor förbättring av personens delaktighet 4Total Ger personen möjlighet till fullständigt delaktig i tänkt situation

S TEG 4 NYTTJANDEGRAD Bedömning av hur ofta brukaren kommer att använda sitt hjälpmedel 1. Någon ggr/år 2. Varje månad 3. Enstaka gång/vecka 4. Flera ggr/vecka 5. Varje dygn 6. Flera ggr/dygn 7. Varje timme Hjälpmedlet kommer att användas: hela året viss del av året; när………………………………… Anna Frisk

SÄRSKILT HJÄLPMEDELS BESLUT

B EDÖMNING AV UPPFÖLJNINGSBEHOV Utifrån genomförd mål- och riskanalys : Anna Frisk