ÄLDRES FRAMTIDA VÅRD O OMSORG LÄKARPERSPEKTIV Vasa Stefan Strang

Samhälleliga utmaningar Högsta prioritet har förhindrandet av anstaltsberoendet samt utvecklandet av innehållet i de äldres hälsovård, sjukvård, omsorg Alternativet är effektiv öppenvård med  utvecklandet av hemservice och hemsjukvård  rehabiliteringsåtgärder  mellanvårdsformerna  sociala stödformer Anstalsvården är för dyr, de äldre vill bo i öppenvård. Men frågan är den blir en individuell öppenvård effektivare, förmånligare eller mindre arbetskraftskrävande?

De äldres hälso- och sjukvård Primärhälsovården är den primära uppgiftsbäraren Vården av de äldre ska huvudsakligen ske där, inte inom specialsjukvården Bättre beredskap o kunnande inom geriatrisk vård krävs Hvc-läkarnas färdighet för geriatri bör förbättras Remitteringarna till specialsjukvården bör begränsas hvc ska ha bättre förutsättningar för en mer helhetsmässig vård av de äldre för både diagnostik, vård och uppföljning Ett geriatriskt team behövs: läkare, äldrevårdare, minnesskötare, fysioterapeut

De äldres boende ”Alla vill bo hemma” Finland anstaltsvårdens förlovade land, Danmark individaspektens förlovade land Vilka boendeformer ska vi egentligen ha mellan primärhemmet och anstaltsvården? Skall servicen komma till den äldre, finnas där eller sökas upp? Hur löser vi boendefrågorna på glesbygd kontra tätort utifrån nationella rekommendationer?

Mellanvårdformer Skapa vårdformer som ligger mellan anstalt och hem t.ex. Kort intervallvård såsom dagvård, veckovård, rehabiliterande intervallvård, dagcentral eller motsvarande aktivitet Strävar att förhindra men även flytta fram intagning o mjuka upp gränserna mellan anstalt o hem. Äldrevårdens kanske viktigaste utmaning är den innehållsmässiga o kvantitativa utvecklingen av öppenvård o. hemvård Kräver intensivare samarbete mellan social- o hälsovården. Tvingar oss att utveckla nya vårdformer, som avser fördröja anstaltsvården

Utmaningar 1.åldringsboomen 2.tillgängligheten på personal 3.balans i servicestrukturer 4.utnyttjande av humanteknologi 5.åldersaspekten i all planering 6.växande kvalitetskrav 7.mångsidigheten i serviceformer, 8.skräddarsydd service

Målsättningar 1.Kunnig och tillräcklig personal 2.Stöd för anhöriga 3.Stöda delaktigheten 4.Fungerande service 5.Trygga finansiering o resurser 6.Vård- och trygghetsteknologi 7.Skapa en boendemiljö fri från hinder 8.Nå upp till all kvalitetskrav 9.Olika aktörers ansvarskänsla

Problemet i Finland är inte i första hand finansiellt utan attitydmässigt Exempel: 1.Om äldres funktionsförmåga bevaras aktiv insjuknar de mer sällan och klarar sig längre hemma 2.”Vår mamma bör få all vår här, hon ska få ligga ifred” 3.Individen ska ta reda på alla sina förmåner i stället för att kommun söker upp o informerar 4.De individuella önskemålen beaktas eller uppfylls sällan 5.Den personliga integritetet uppmärksammas inte tillräckligt 6.Massmedias roll viktig 7.Hur få förtroendevalda att inse verkstadsgolvets realiteter och behov

Exempel på hur ändrade attityder kan få ändring till stånd: Rehabiliterande arbetsätt är framgångsrika visar avhandling i Karleby, Pia Vähäkangas, 8/2010 Studieomfattande långvårdsavdelningar På avdelningar med denna arbetsinställning fanns dragkraft Vårdarna var sitt områdes experter, personalbytena sällsynta, lätt att rekrytera vikarierande personal Nåddes klart bättre vårdresultat än på andra avd Färre sängpatienter, fler aktiva åldringar

Kräver att vårdaren tror på sin övertygelse, allt vårararbete genomsyras av inställningen Den mängd rehabilitering som ges hänger helt på hur mycket vårdaren tror på sin adepters rehabiliterande möjligheter Men vårdarna trodde att bara 16% av deras patienter kunde rehabiliteras På avdelning band sig alla till samma syn på rehabiliterande arbetssätt. Enhetens närmaste förman är den som för ”kraften” vidare, förutsatt att hon också är intresserad, stöder vårdarnas kreativitet o inlärning o värdesätter deras sakkunnighet samt ser till att vald linje följs