KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE Diskussionsunderlag för hem-skola möte/ Inger Dahlgren KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE

Vilka sociala färdigheter tycker du att barn saknar i dag? Vilka sociala färdigheter vill du ge ditt barn?

logisk musikalisk ordklok kroppsklok Förstår andra Förstår sig själv Olika slag av intelligens

Varför saknar barn sociala färdigheter Några orsaker: 4

Varför saknar barn sociala färdigheter Få bra rollmodeller För lite övning – vi uppmärksammar barns fel och brister. Vi glömmer att uppmuntra goda färdigheter Barn är impulsiva och handlar innan de tänker

Varför saknar barn sociala färdigheter En del barn har mycket starka känslor (t.ex. rädsla eller ilska) och reagerar mer på känslorna än på situationen Några barn tror att våld är en lösning Försenad utveckling

Sociala färdigheter kan man lära sig Barn lär sig i första hand genom att imitera. Alla vuxna är viktiga rollmodeller. Barnen iakttar och imiterar t.ex. hur du löser problem och hur du bemöter andra människor Men sociala färdigheter kan också läras in i skolan via pedagogiska metoder och hemma via känslomässig vägledning

Tre viktiga sociala färdigheter Empati – att förstå och komma överens med sig själv och andra Problemlösning – att kunna hejda sig, tänka efter och hitta lösningar på sociala problem Självkontroll – att lära sig klara av motgångar och hantera svåra känslor, men också att lära sig stå på sig

Empati är kärnan i social kompetens Den öppnar upp för medkänsla, aktivt lyssnande, att kunna se saker ur andras perspektiv.

Empatiska färdigheter Att kunna sätta ord på egna känslor Att förstå andras känslor genom att observera mimik, kroppsspråk och sammanhang Att kunna byta perspektiv

Känslor Känslor motiverar oss – sätter oss i rörelse Känslor hjälper oss att välja, tolka och minnas Känslor är kommunikativa – hjälper oss att förstå oss själva och andra att förstå oss Känslor är grunden för vi-känsla och delad glädje

6 grundläggande känslor Glädje – hjälper barn att knyta positiva band till andra människor Ledsnad – hjälper barn att dra sig tillbaka och fundera eller söka tröst och hjälp Ilska – ofta en följd av frustration - kan hjälpa barnet att hävda sina behov och undanröja hinder. För vuxna en signal att något behöver förändras. Viktigt att skilja på känslan ilska och aggression, som riktar sig mot andra i syfte att skada

6 grundläggande känslor Rädsla – hjälper barnet att undvika faror och att inte utsätta sig för risksituationer Överraskning/förvåning – en neutral känsla som förbereder barnet på fortsättningen, kan övergå i en positiv eller negativ känsla Avsmak/avsky – hjälper barnet att undvika sånt som kan vara farligt

John Gottman: tre sätt att förhålla sig till känslor som kan försvåra kontakten till barnet Avvisande: man försöker ignorera, förringa, skämta bort eller avleda känslor som man tänker är skadliga för barnet Fördömande: negativa känslor = dåliga karaktärsegenskaper, i stället för att leva sig in i känslorna fördömer man beteendet Låt gå: Känslor är ett övertryck som måste ut – barnet får ha sina känslor men får ingen vägledning hur de skall handskas med dem eller lösa sina problem

Empati i förhållande till barnet innebär Närhet – förmåga att förstå barnet utgående från egna känslor och erfarenheter, men också Avstånd – förmåga att inte helt överväldigas av barnets känslor eller helt identifiera sig med barnet – ger bättre möjligheter att hjälpa barnet att stå ut och hitta lösningar

Gottman förespråkar känslomässig vägledning Bygger på känslor, anknytning och problemlösning Uppmärksamma barnets känsla Låt barnets känsla bli ett tillfälle till närhet och vägledning Lyssna inkännande och bekräfta barnets känslor Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor Hjälp barnet att hitta lösningar. Om känslan är ilska kan barnet behöva gränssättning

En strategi för problemlösning Beskriv problemet på ett neutralt sätt - så att bägge parter kan acceptera problemställningen Försök hitta flere lösningar Fråga för varje lösning: är den bra för mig, är den bra för andra, vad kan hända? Gör en plan

självkontroll Att lära sig klara av frustrationer Att lära sig klara av starka känslor såsom ilska, rädsla, sorg Att kunna lugna ner sig själv i svåra situationer Att hitta utvägar

Vad göra? Ta tre djupa andetag (avslappning) Räkna långsamt baklänges (avledning) Tänk på något trevligt(positivt tänkande) Säg till dig själv: Ta det lugnt. Jag klarar det här(att tala till sig själv)

Om du lyckas slappna av kan du hitta lösningar DU KAN FÖRÄNDRA SITUATIONEN ELLER DU KAN LÄRA DIG ATT STÅ UT MED SVÅRA SITUATIONER

Du kan lära dig att undvika Aggressiva handlingar som skadar dig själv eller andra

Det är också viktigt att lära sig reflektera varför var jag arg (ledsen, sorgsen)? Vad gjorde jag? Vad fungerade? Vad fungerade inte? Vad skall jag göra en annan gång? Klarade jag mig bra? 22

Och att kunna stå på sig Säga sin åsikt Framföra kritik och klagomål på ett bra sätt Stå emot påtryckningar Stå emot grupptryck Undvika mobbning Avvärja bråk

Beröm och uppmuntran Ger barnen självförtroende De lär sig lita till sig själva och vet att de klarar av allt fler färdigheter

Känslomässig vägledning Ger barnen en god självkänsla – en stark inre känsla av att de duger som de är, att andra är intresserade av deras tankar och känslor och tycker om att vara tillsammans med dem

Goda sociala färdigheter Ger ökad självkänsla Ger trygghet Gör inlärningen lättare Gör umgänget med kamraterna lättare Skyddar oss i kriser och svåra situationer Förebygger mentala problem

Källor Undervisningsprogrammen Start och StegVis John Gottman: EQ för föräldrar