Nackas väg mot kundval Uppdaterad Nackas väg mot kundval
Uppdaterad Grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Koppling finansiering – produktion I mitten av 70-talet utmanade föräldra- kooperativen den etablerade kopplingen finansiering – produktion inom kommunerna
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Finansiering – produktion KommunaltPrivat Finansiering Produktion A B C D Den etablerade, ”självklara” kombinationen A-B kom på 70–talet att utmanas av föräldrakooperativen, som ville se kombinationen A–C.
Nackas väg mot kundval Uppdaterad och 80-talet Den s.k. Uppsalamodellen (familjedaghem), ”trefamiljssystem” m.m. släpptes fram under 70- och 80-talet.
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Pysslingen Förskolor AB Nacka hade 110 st. barnstugor – kommunala eller kooperativa (förutom familjedaghem m.m.) Pysslingen ville bl.a. ha bättre utbildad och mer sammansvetsad personal Intressant att öka mångfalden och låta en helt ny modell berika verksamheten ”Att låta barnstuga 111 och 112 drivas efter nya idéer kunde väl inte vara farligt”
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Fotvårdscheckar 1 september 1985 Bytte service producerad i egen regi, där den enskilde anvisades till en kommunal fotvårdare, mot checkar att användas fritt hos vilken fotvårdare som helst Lika mycket service till den enskilde – och valfri Egenavgiften ungefär lika, men skattebetalarnas kostnad halverad Egna verksamheten upphörde – 3 av 9 startade eget
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Målstyrning (mål, ekonomiska ramar, decentralisering) Politiker- resp. tjänstemannauppdragen tydliggjordes Internpriser och internhyror (”ingenting är gratis”) Kundorientering (kund- och medborgarundersökningar) Öppenhet för mångfald och profilering Lednings- resp. servicefunktioner separerades Ledarutveckling ”Inre förnyelse” 1989
Nackas väg mot kundval Uppdaterad ”Statliga maktutredningen” Gjordes bl.a. efter norsk förebild Pekade på att medborgarna i Sverige uppfattade sig sakna möjlighet att påverka den offentliga servicen typ barnomsorg, skola och äldreomsorg I Nacka tog vi intryck av medborgarnas kritik av hur svårt det var att påverka servicen Varför uteblev den svenska debatten?
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Check-/pengsystem Principbeslut september 1991 att införa check-/pengsystem inom skola, barnomsorg och äldreomsorg.
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Kommunens uppgifter Myndighetsutövning Gemensam service Individuellt riktad service Myndighetsutövning och gemensam sevice, utgör idag en mindre del av kommunernas finansieringsansvar resp. verksamhetsansvar, men har i stor utsträckning påverkat inre kultur och förhållningssätt inom den individuellt riktade servicen.
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Hemtjänstcheckar 1 april 1992 Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet I början endast check om man ville välja extern anordnare Enkla och tydliga auktorisationsregler/-process 15 nya anordnare under första året, därefter ca 20 Idag är checken differentierad, (service – omvårdnad, vanlig tid” – kväll/helg)
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Skolpeng läsåret 1992/93 Skolvalskatalog ute till alla familjer våren 1992 Grundprincip ”alla måste ta ställning och välja skola” Lika peng till kommunal skola respektive friskola (”alla elever är lika mycket värda”) Inga friskolor i Nacka 1992 (första kom 1993/94) Förstahandsvalen (grundskolan) nästan alltid tillgodosedda Fokus på kvalitet och förväntningar hos elev/förälder
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Barnomsorgschecken 1994 Hela kostnaden för utförd service i checkbeloppet Familjen köper en check av kommunen och avtalar om verksamheten/”tjänsten” med valfri anordnare Kopplades till tidsdifferentierad taxa respektive check Taxan, och därmed subventionen, lika andel av checkvärdet (som beror av antal timmar) oavsett antal timmar barnomsorg per vecka (i princip 30–70 tim) Från ”utbudsbegränsning” till ”efterfrågestyrning” Köerna försvann ”kommunala familjestödet rättvist”
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Barnomsorgschecken – 2003 Ca 50 % kommunalt driven verksamhet Från 2002, när maxtaxa infördes, tvingades kommunen ändra i systemet, men grunddragen behölls. Nu tre nivåer på omsorgstid, checkvärden och taxor (1/2, 3/4, 1/1)
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Arbetssätt och organisation i förändring 1997 Tydliggjord åtskillnad av finansiering & myndighetsfunktion från verksamhet/ produktion Nämnder och verksamheter är inte speglingar av varandra Nämndstödet utvecklas Platt organisation – två chefsnivåer Tydligt verksamhetsansvar på resultat- enhetsnivå – ”förbehållslistan”
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Ledsagning och avlösning 1998 Samordning med systemet för hemtjänstcheck
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Särskilt boende ålderdomshem/ sjukhem 2001 Vårdbehovsgraderat (3–24 vårdbehovspoäng) Successivt införande under ett par år genom att alla nya boende med biståndsbedömning från 1 januari 2001 väljer och anordnaren ersätts med checkarna 8 ekonomiska nivåer Arbete i länet (KSL) att finna överens- kommelse om fortsatt betalningsansvar vid val över kommungräns. En majoritet av kommunerna har slutit avtal 2003
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Dramatiskt minskade ekonomiska resurser under 90-talet Lägre inkomster och ökade kostnader för kommunerna (samhällsekonomi, demografi, huvudmannaskap, förändringar) Stor minskning av statsbidraget 1993 – allt i en ”tom” påse Robin Hood- och Pomperipossaskatt –96 försvann realt var fjärde intäktskrona/ invånare Under 10 år 1989–98 ”rationaliseringskrav” på 34 % Av kommunalskatt 18,56 + statsbidrag har vi 2003 bara kvar 15,97 och inga statsbidrag
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Successiv utbyggnad av kundvalet Fotvårdscheck 1985 Internpriser och internhyror 1989 Hemtjänstcheck 1992 Skolpeng 1992 Barnomsorgscheck 1994 Ledsagning/avlastning 1998 Särskilt boende för äldre 2001 Vuxenutbildning 2005 Individ och familjeomsorg 2005 Familjerådgivning 2005 Missbruk, arbetsmarknadsinsatser 2006 Daglig verksamhet för personer över 65 år 2007 Familjebehandling 2007
Nackas väg mot kundval Uppdaterad Vår strävan Demokrati Effektivitet Demokrati Effektivitet