Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Karin Lundén, 2006

Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt förekommande är omsorgssvikt Tecken på omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

Viktiga företeelser Barn utvecklas i relation Barns hjärna utvecklas i relation Omsorgssvikt sker i relation Föräldrars känslomässiga tillgänglighet Karin Lundén, 2006

Sviktande omsorg - omsorgssvikt Föräldrars omsorgsförmåga har stor betydelse för barns fysiska och psykiska utveckling Graden av känslomässig otillgänglighet tycks höra intimt samman med var gränsen går mellan sviktande omsorg och omsorgssvikt Skrämd/skrämmande omvårdnad leder till omsorgssvikt Omsorgssvikt uppstår när föräldrar inte fullgör den uppgift de har att ge sina barn tillräcklig fysisk och psykisk omsorg Omsorgssvikt är en vanlig förelöpare till desorgani-serad anknytning hos barn Karin Lundén, 2006

Socialtjänstlagen - nyckelord Fara för underårigs hälsa och utveckling p.g.a. brister i omsorgen eller annat förhållande i hemmet Karin Lundén, 2006

Barn som far illa Barn, vars psykiska o/e fysiska utveckling är i fara p.g.a. föräldrars bristande omsorgsförmåga d.vs. omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

Omsorgssvikt Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa och utveckling är i fara Karin Lundén, 2006

Omsorgssvikten består av En allvarlig dysfunktion i föräldraförmågan Och en väsentlig störning i föräldra - barn relationen Karin Lundén, 2006

Hur mår förskolebarnen? Karin Lundén och Anders Broberg Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Karin Lundén, 2006

Huvudfrågor som hittills besvarats Hur många förskolebarn i stadsdelar med olika social belastningsgrad misstänker personal vid BVC och barnomsorg fara illa (Lundén, Broberg & Borres, 1998) Hur definierade BVC-sjuksköterskor och barn-omsorgspersonal innehållet i den ovillkorliga anmälningsskyldigheten (Lundén, Broberg & Borres, 2000) Vilka tecken på omsorgssvikt hade BVC och BO observerat hos barnen (Lundén & Broberg, 2003) Vilka strukturella faktorer påverkar personalens benägenhet att uppmärksamma omsorgssvikt (Lundén, 2004) Karin Lundén, 2006

Undersökningen 12 BVC-centraler - 12 BVC-sjuksköterskor 28 daghem - 274 barnomsorgspersonal BVC - 3 995 barn i åldern 0 till 6 år Barnomsorg - 1 516 barn i åldern 1-6 år Karin Lundén, 2006

Undersökningen genomfördes med hjälp av Enkät Intervju Registeruppföljning Karin Lundén, 2006

Enkäten bestod av Bakgrundsuppgifter Uppgifter om hur många barn som misstänktes fara illa utifrån en given definition Tecken på omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

Personal inom BVC och BO Misstänkte/trodde att en stor andel av de barn som de ansvarade för utsätts för omsorgssvikt Observerade tecken på omsorgssvikt hos en lika stor andel Barn som misstänktes fara illa och där tecken på omsorgssvikt observerades överlappade endast delvis varandra BVC och BO i samma område identifierade inte samma barn som barn utsatta för omsorgssvikt Inte heller BO personal i samma arbetslag identifierade samma barn som barn utsatta för omsorgssvikt Karin Lundén, 2006

Hur vanligt förekommande var olika former av omsorgssvikt? Vanligast förekommande var fysisk vanvård Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn relationen kom därnäst Försummelse var relativt vanligt före-kommande Fysisk misshandel förekom sällan Karin Lundén, 2006

Andra erfarenheter BO uppmärksammade en större andel barn än BVC För att bli uppmärksammad av mer än en personal inom BO eller av BO och BVC måste barn ”skrika” väldigt högt Få barn anmäldes De barn som anmäldes visade i genomsnitt fler tecken på omsorgssvikt än icke-anmälda barn Drygt hälften av de anmälda barnen utreddes av socialtjänsten Karin Lundén, 2006

Ytterligare erfarenheter Fler barn identifierades i låg-status-områden men inte till den graden som förväntats Karin Lundén, 2006

Fysiska övergrepp Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) ”oförklarliga” blåmärken (11/386) ”oförklarliga” brännsår (3/386) Märken efter människobett (1/386) Märken efter fysisk bestraffning (1/386) ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386) Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller genitalier (2/386) Karin Lundén, 2006

Fysisk vanvård Barnet Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) Byts inte på som det ska (9/386) Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) Hämtas inte från dagis (10/386) Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) Får för mycket mat (20/386) Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till doktorn med barnet vid sjukdom (72/386) Karin Lundén, 2006

Försummelse Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver ha barnet hos sig” (22/386) Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386) Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386) Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387) Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386) Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386) Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386) Karin Lundén, 2006

Känslomässig otillgänglighet Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att reagera på barnets känslor och signaler (158/386) Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer (21/386) Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) Barnet hotas med våld/stryk (11/386) Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets behov (29/386 Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386) Karin Lundén, 2006

Andel anmälda/icke anmälda barn med observerade tecken ej anmäld anmäld Totalt Känsl.otillg. 64 (89%) 8 (11%) 72 (100%) Försum.m.m. 34 (72%) 13 (28%) 47 (100%) Fy.vanv.m.m. 105 (74%) 36 (26%) 141 (100%) Fy.ö-gr. M.m. 10 (50%) 20 (100%) 213 (76%) 67 (24%) 280(100%)* Karin Lundén, 2006

Tolkning av anm.skyldigheten Barnkat. Föräldrakat. Barn som far illa Barn som far illa fysiskt och psykiskt Psykisk ohälsa hos barnet Sammansatt barnkategori Fysisk och psykisk misshandel Missbrukande/våldsam förälder Sammansatt föräldra/barnkatogori Karin Lundén, 2006

Hur definierade deltagarna ’barn som far illa’ - några resultat BO använde oftare en snävare tolkning av innehållet i anmälningsskyldigheten än vad BVC gjorde De BVC sjuksköterskor som hade gjort en anmälan enl. kap. 14 § 1 Socialtjänstlagen använde oftare en vidare tolkning än vad barnomsorgspersonalen, som anmält, gjorde Karin Lundén, 2006

Ytterligare resultat Låg- och mellanstatusområdena hade något fler svar i barnkategorierna än i föräldra-kategorierna Högstatusområdet hade flest svar i föräldra-kategorierna Karin Lundén, 2006

Vilka faktorer kan tänkas bidra till att omsorgssvikt uppmärksammas Daghemmets storlek, personaltäthet Erfarenhet och utbildning Tolkningen av innehållet i anmälnings-skyldigheten Riktlinjer Karin Lundén, 2006

För framtiden Gemensam teoretisk referensram Gemensam forskningsbaserad kunskapsbas vad gäller omsorgssvikt Riktlinjer som flitigt diskuteras Utveckla användbara instrument och metoder Karin Lundén, 2006

Karin Lundén Karin.Lunden@socwork.gu.se Att identifiera omsorgs-svikt hos förskolebarn Akademisk avhandling, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet 2004 Karin Lundén Karin.Lunden@socwork.gu.se Karin Lundén, 2006