Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

Att hålla lektion i ämnet Idrott & Hälsa
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Nationell riskbedömning
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten och Egenkontroll med fokus på riskbedömning Umeå, 20 februari 2013 Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan.
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Kraftsamling för än ännu bättre cancervård
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Erik Jenelius Transport- och lokaliseringsanalys, KTH Referensgruppsmöte 30 november 2006.
Kulturanalys i praktiken
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Att få rätt saker att hända
Möte beträffande kvalitetsgranskning
Mål- och resultatstyrning
Alingsås Borås Göteborg Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Ängelholm Helsingborg Malmö Lund Kristianstad Karlshamn Karlskrona Ljungby Växjö.
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
Krisberedskap – före – under - efter
Uppföljning av det lokala BUS- arbetet 2014 Den lokala strukturen för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Länets gemensamma SIP, Samordnad individuell.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Storstockholms brandförsvar
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
HKU Handgriplig kvalitetsutveckling
Magnus Tenfält Chefläkare Närsjukvården Landstinget Halland
Förstudie 2014 ”Socialfonden och kompetensförsörjning i region Örebro” – spår 1.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Dalarnas modell Magdalena Wänerstam.
Vad är SAMÖ 2016? SAMÖ 2016 är en övning för att pröva och beskriva den gemensamma nationella förmågan att hantera en kris i samhället. Övningen ska pröva.
Utgångspunkter och förhållningssätt Djurönäset 15 april 2015
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Krishanteringssystemet & grundläggande lagar
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar - att uppnå gemensam inriktning och samordning Namn Efternamn Datum Version 1.0,
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Introduktion till kontinuitetshantering
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Kontinuitetsanalys Workshop 3 av 4 – Riskbedömning
Kontinuitetshantering
Regionala handlingsplaner
Risk- och sårbarhetsanalyser
Aktörsgemensam CBRNE-strategi Prioriterade områden
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Vägledning för samhällsviktig verksamhet
Uppdrag Ta fram länsgemensam rutin för avvikelsehantering
INFORMATIONSSÄKERHETSPROGRAM 2020
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Göteborgs Stads väg till e-samhället – HPL 2017 CSG Augusti 2016
Om bildspelet Det här bildspelet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska kommunicera hur kontinuitetshantering hänger ihop med andra områden. Det kan.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Om bildspelet Det här bildspelet är tänkt att vara ett stöd till dig som ska kommunicera hur kontinuitetshantering hänger ihop med andra områden. Det kan.
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Aktörsgemensam CBRNE-strategi Prioriterade områden
Presentationens avskrift:

Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin 2014-05-06

Disposition 1 Region Halland Organisation 2 RSA process Samhällsviktig verksamhet Tre olika typer av analyser 3 Utvecklingsområden Förankring Riskhanteringsprocessen Samverkan inom Halland Samlad riskbild nationellt Process för systematiskt säkerhetsarbete

Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Alingsås Göteborg Borås Jönköping Kungsbacka Varberg Värnamo Falkenberg Hyltebruk Växjö Halmstad Ljungby Laholm Ängelholm Karlshamn Helsingborg Karlskrona Kristianstad Lund Malmö

Region Halland Regionkontoret Regionservice Psykiatrin Akutsjukhus i Halmstad och Varberg samt närsjukhus i Kungsbacka 46 vårdenheter inom Vårdval Halland, 23 egna och 23 privata 5 ambulansstationer.

Region Halland Kulturförvaltningen Hallandstrafiken Regional utveckling Skolförvaltningen Testning

Organisation och RSA Utgår från Nätverket för Säkerhetssamordnare och RKK-beredningsgrupp (RSA – Förmågeanalys). Riskhanteringsgrupper i respektive förvaltning. Säkerhetsutvecklaren leder arbetet med hjälp av respektive deltagare. RSA uppdelad i fem delar.

Identifiering av samhällsviktig verksamhet (RSA del 1) Respektive riskhanteringsgrupp identifierar samhällsviktig verksamhet. Identifiering utifrån följande kriterier: Ett bortfall av eller en störning i verksamheten/funktionen kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten/funktionen är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

Mall för identifiering av samhällsviktig verksamhet /funktion 2 Kritiska system 3 Sårbarhet/ redundans 4 Påverkan vid frånfall 5 Kritiska resurser 6 Sårbarhet/ 7 Påverkan vid frånfall  

Identifiering av samhällsviktig verksamhet Gått igenom samtliga förvaltningar och identifierat samhälls-viktig verksamhet. Ex uppdelning av sjukhuset. Resultat efter del 1 Identifierat ”samhällsviktig verksamhet” Identifierat kritiska system → påverkan vid frånfall Identifierat kritiska resurser → påverkan vid frånfall Sårbarhet/redundans för samhällsviktiga verksamheter

Mall för grovanalys (RSA del 2) 1 Händelse 2 Effekt/konsekvens K 3 Sårbarhet/redundans S 4 Hanteringsförmåga HF 5 Förslag på åtgärder 6 Kommentar hej

Skalor för S, K, HF Sannolikhet 1-4 (Spannet dagligen/varje vecka till 1 gång på 10 år). Konsekvens 1-4 (verksamheten kan upprätthållas till att den inte kan upprätthållas). Hanteringsförmåga 1 God Resurser och behov motsvarar förväntningarna – uppgiften kan lösas. 2 I huvudsak god Brister/störningar nedsätter förmågan – uppgiften kan i huvudsak lösas. 3 Viss Brister/störningar nedsätter förmågan – uppgiften kan till viss del lösas. 4 Ingen (bristfällig) 4 Ingen/bristfällig ) Svåra brister – uppgiften kan inte lösas. Kan ej bedömas   Hanteringsförmågan kan ej bedömas.

Riskmatris Konsekvens Sannolikhet K1 liten K2 medelstor K3 stor   Konsekvens Sannolikhet K1 liten K2 medelstor K3 stor K4 mycket stor S4 - mycket stor 10   13 S3 - stor 11  18  S2 - medelstor 1,9,14,15 12,19  4 S1 - liten 3,7,8,16 5 2,4,6,17

Hanteringsförmåga Händelse Sannolikhet Konsekvens Hanteringsförmåga 2 I huvudsak god 1 4 Kan ej bedömas Viss 5. Avbrott i Avbrott vattenförsörjningen 3 Ingen (bristfällig) God

Resultat efter genomförd grovanalys Kartlagt extraordinära händelser Bedömt sannolikhet, konsekvenserna, hanteringsförmåga Bedömt sårbarhet/redundans Föreslagit förbättringsåtgärder *Redan här har vi uppfyllt stora delar av lagstiftningen och har ett grundmaterial att arbeta vidare med.

Djupanalys IBERO (RSA del 3) Vilka händelser som djupanalyseras bestäms utifrån genomförd grovanalys. Genomförda scenarion: Avbrott i vattenförsörjningen Externt avbrott i elförsörjningen Stora interna störningar i datakommunikationerna Genomförs för respektive förvaltning samt övergripande genom syntes (tar mycket tid i anspråk).

IBERO Bedömer hanteringsförmågan inom tio områden ex upptäcka samt skapa lägesbild Identifierar brister som behöver åtgärdas.

IBERO Bedömer hanteringsförmågan för respektive verksamhet Identifierar brister/flaskhalsar som begränsar vår förmåga Syntes

Katastrofmedicinsk förmågeanalys(RSA del 4 ) Vidareutveckling av IBERO Bedömer hanteringsförmågan inom tio områden ex upptäcka samt skapa lägesbild. Identifierar brister som behöver åtgärdas.

Katastrofmedicinsk förmågeanalys Vidareutveckling av IBERO Bedömer hanteringsförmågan för respektive verksamhet men mer detaljerat. Identifierar brister/flaskhalsar som begränsar vår förmåga. Genomförs för respektive förvaltning samt övergripande genom syntes.

Katastrofmedicinsk förmågeanalys Scenario 1: Bussolycka kl 16:00 vardag, vinter, farbar väg, skadeutfall. Scenario 2: Bussolycka kl 02:00 helg, vinter, farbar väg, skadeutfall. Hanteringsförmågan: Ligger inom detta spann. Genomförande: Skickar ut frågorna och lägger själv in i programmet.

Informationssäkerhet Risk- och sårbarhetsanalysen har kompletterats med ett kapitel som enbart rör Informationssäkerhet. Egen riskhanteringsgrupp (Nätverket informationssäkerhetssamordnarna). Grovanalys (14 händelser). Djupanalys enligt IBERO.

Åtgärdsförslag (RSA del 5 ) Under arbetets gång har ett stort antal åtgärdsförslag identifierats. Dessa har hanterats i följande mall: Riskområde Åtgärdsförslag Prioritet (L,M,H) Risk delas/löses med annan aktör Kostnad

Kontinuitetsplanering För samtlig samhällsviktig verksamhet inom akutsjukhusen har kontinuitetsplaner skapats. Dessa bygger på följande: Bemanning saknas men alla system och lokaler finns. Bemanning finns men lokalerna är av någon anledning helt eller delvis oanvändbara. Checklistor för material och utrustning. Dessa kan utvecklas men är ett bra första steg. Dock finns det ingen kontinuitetsplan för sjukhusen som helhet. Fler verksamheter har tagit egna initiativ till att skapa kontinuitetsplaner.

Region Hallands modell Välj hela eller delar av denna process. Passar både kommuner, länsstyrelser, regioner och landsting. IBERO finns även i version för kommun och länsstyrelse.

Utvecklingsområden Samhällsviktig verksamhet Vägledning för samhällsviktig verksamhet Acceptabel avbrottstid Vad innebär det att vara en samhällsviktig verksamhet och vilka skyldigheter/krav medför det?

Utvecklingsområden Skalor (S,K och HF) Svårt med bedömningar. Hade varit bra med gemensamma skalor.

Utvecklingsområden Privata alternativ Under en kris Genomförande (samhällsviktiga, vem avgör?) Avtal Offentlig- privat samverkan Kartlägga och identifiera beroenden

Utvecklingsområden Åtgärdsförslag Lutar sig tillbaka efter färdigställd analys. I dagsläget äger varje förvaltning sina egna åtgärdsförslag vilket leder till problem när det gäller åtgärdsförslag som berör flera aktörer. Hur får vi fortsatt verkstad efter det att analysen är färdigställd? Framöver utses ansvarig/sammankallande. Kontinuerlig uppföljning på Nätverket för Säkerhetssamordnare.

Utvecklingsområden Effektivisering av RSA-processen Grovanalys genomförs av en övergripande grupp. IBERO fortsatt förvaltningsvisa och övergripande. Nya verksamheter och omorganisationer Riskhanteringsgrupper splittras Nya bedömningar (omorganisation)

Utvecklingsområden Nya verksamheter och områden att analyser: Kulturförvaltningen Hallandstrafiken Regional utveckling Skolförvaltningen Miljö? Ekonomi? Region – kommun?

Utvecklingsområden Samverkan inom Halland Duktiga på att analysera oss själva. Men hur ser det ut utanför vårt ”område”? Hur är vi sammankopplade? Måste bli bättre på att koppla samman analyserna och hämta ”pusselbitar” från varandra. Exempelvis vattenförsörjning. Kringliggande regioner, landsting och kommuner.

Utvecklingsområden Stöd/riktlinjer från nationell nivå Gemensam metod? Gemensamma skalor. Allt mer detaljerade föreskrifter. Syfte: Att uppnå en jämförbar riskbild på lokal, regional och nationell nivå. För detta krävs att vi använder samma verktyg.

Process för systematiskt säkerhetsarbete i landsting och regioner Framtagen av flera regioner och landsting i samverkan med SKL. Målgrupp: landsting, regioner och kommuner Vägledning för systematiskt säkerhetsarbete i landsting, regioner och kommuner Processkarta med visualiserad arbetsprocess samt aktiviteter

Aktivitetsbeskrivning

Systematiskt säkerhetsarbete Lägga in den egna organisationens metoder och arbetssätt. Ingen kostnad. Kan hämtas på www.skl.se

Utvecklingsområden Samlad riskbild Process för systematiskt säkerhetsarbete. Bli bättre på att väva samman proaktiva och reaktiva analyser.