Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

IT-vårdval IT-ersättning

Advertisements

VG Primärvård ACG ACG Simuleringar innehållande golv och tak.

Målrelaterad ersättning för kvalitet 2011

20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?

Vårdval primärvård i Sydöstra sjukvårdsregionen

Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Sjukvårdens kostnader 2030

VG Primärvård Ersättning och kostnadsansvar. VG Primärvård Ersättning och kostnadsansvar På agendan idag… Översyn av ersättningsmodellen inför 2012 •Uppdraget.

Vad innebär val av vårdenhet?

”Så skulle det kunna bli” Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson.

Avdelningen för somatisk specialistvård

Patienten som kund – nya roller i primärvården

Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012

Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.

Vårdval Halland Plus HSS KM1.

Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen HSU

PRIMÄRVÅRDEN.

Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.

VG Primärvård Ordförandekonferens 10 juni Antal registrerade vårdval.

Resultatredovisning Primärvården våren 2010 Västra Götalandsregionen Susanne Tedsjö.

Medborgarnas primärvård

VG Primärvård. Beslut VG Primärvård Grundtankar för VG Primärvård Stärka medborgarens och patientens ställning Ge medborgare och patienter.

Vårdval ur ett patient/brukar- perspektiv Ola Johansson Hälso- och sjukvårdsfrågor, PRO.

Hur står sig sjukvården i Östergötland? Nationell jämförelse mellan landsting 2007 Presskonferens 8 okt 2007.

Målsättning - Kvalitet

Välkommen till Ledardagen!

ACG i primärvården Ledningsstaben Camilla Paananen.

Samverkan inom socialförsäkringen Rapport

Västernorrlands län. Målbaserad ersättning i hälso- och sjukvården Kommentarer ur Västernorrländskt perspektiv Markus Kallioinen.

BORIS Resultat 2009 BORIS – Barn Obesitas Register i Sverige

Europeiska socialfonden

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Nivå två Nivå tre Nivå fyra Nivå fem Hälsovalsenheten, Sofia Barakat.

Patientsrömmar och täckningsgrad. Caj Skoglund Vad händer med ansvarsfördelning och patientströmmar i ett vårdvalssystem? Relativt hög fast.

Framtidens roll som förskrivare

Pontus Österberg Projektledare. Vad gör vi? OmVård.se samlar offentligt redovisad statistik om enskilda vårdgivare Ger användarna en möjlighet att jämföra.

VG Primärvård VG Primärvård Ersättning och kostnadsansvar.

1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.

Ersättningsmodell för Vårdval Rehab

Utveckling av besök maj-okt. Utveckling av täckningsgrad.

1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.

Interna konsekvenser Caj Skoglund Vårdval – interna konsekvenser Ökad krav på långsiktighet i beslut som rör primärvården –Ändrad ersättning,

Vårdval i primärvården

Analys av vård och omsorgstunga målgrupper Styrgrupp Proaktiv hälsostyrning Jos.

Ökat fokus på kvalitet Staffan Björck, analysenheten, Västra Götalandsregionen målrelaterad ersättning, personliga reflektioner om Primärvård sjukhus.

Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.

Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.

Undersökning av förtroendevalda i Norrbottens läns landsting 2008 Anders Lidström Umeå universitet.

Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.

Om Läkarmedverkan i Kommunerna

Uppföljning av beslut om begränsad subvention för ARB Thord Redman Avdelningschef.

Landstingsdirektörens stab BILD 1 Verksamhetsresultat delårsrapport 2/2012 Vårdval Norrbotten.

Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.

Vårdval i praktiken - reflektioner från Halland Stefan Bremberg Chef Capio Citykliniken Södra Sverige.

Region Östergötland Regelbok för vårdcentraler Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Rickard Broddvall, eHälsomyndigheten Tove Gemzell, Inspektionen för vård och omsorg Verksamhets- och utförardomän – ett samordningsarbete.

Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.

Vårdval Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdval Gotland steg för steg.

Ersättning till vårdcentraler från och med Ersättningen består av flera delar ACG Adjusted Clinical Groups CNI Care Need Index Små vårdcentraler.

Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.

Primärvårdskvalitet - Region Uppsala

Morgondagens primärvård

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

stöd för uppföljning och förbättring

Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi

Helén Kastemyr Hälsovalsenheten

Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården

Resursfördelning Grundskolenämnden

Samordnad utveckling för god och nära vård

Presentationens avskrift:

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Lund University / School of Economics and Management Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning –en majoritet anser att man gjort ett aktivt val –mer nöjd om man valt –få listar om sig –tveksamt om valen är välinformerade Internationella kontrollerade studier visar att individer som gör aktivt val av läkare är mer: –nöjda –benägna att stanna hos vald vårdgivare (dvs. bättre kontinuitet) –benägna att följa rekommendationer (diabetes)

Lund University / School of Economics and Management Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? 1 1.Glenngård A H, Anell A. (2012) Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? Vårdanalys: Stockholm.

Lund University / School of Economics and Management ”Upplevd patientnytta”

Lund University / School of Economics and Management Effekter av etableringsfrihet och konkurrens 200 nya enheter –80% koncentrerade till fem landsting (Stockholm, VG, Skåne, Halland, Jönköping) –Olika spridningsmönster Åtgärder för förbättrad tillgänglighet –Men små effekter på väntetider och patientmätningar Fler besök, men i olika grad

Lund University / School of Economics and Management Janlöv N, Rehnberg C. Uppföljning av husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm – år Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:15, s. 13.

Lund University / School of Economics and Management Många kvarstående frågor Kvalitet? Produktivitet? Kostnadseffektivitet? Fördelningseffekter? Effekter på arbetsformer? Relationer med vårdgrannar? Syn på patienter?

Lund University / School of Economics and Management Rapportens utgångspunkter 1 21 olika vårdvalssystem –Vilka variationer finns och hur kan dessa förklaras? –Uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar Vilka konsekvenser får variationerna? –Hur uppfattar verksamhetschefer principer och styreffekter? Material i form av enkätsvar från kontaktpersoner i landsting/regioner respektive verksamhetschefer 1.Anell A, Nylinder P, Glenngård AH (2012) Vårdval i primärvården. Jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar. SKL: Stockholm.

Lund University / School of Economics and Management Utformningen varierar … Likartade övergripande principer, men många skillnader i utformningen I huvudsak små förändringar över tiden Ersättningsprinciper har varit i fokus De landsting som introducerade vårdval 2007/2008 använde enkla ersättningsprinciper –Halland, Västmanland, Stockholm –Fast ersättning efter ålder, besöksersättning och mindre andel målrelaterad ersättning Landsting som införde vårdval 2009/2010 har i flera fall mer komplicerade ersättningsprinciper –Fast ersättning justerad utifrån vårdtyngd /ACG (8 landsting/regioner) –Ersättning utifrån socioekonomiska förutsättningar (16 landsting/regioner) –Ersättning utifrån lokalisering (14 landsting/regioner)

Lund University / School of Economics and Management Några frågor I vilken utsträckning baseras ersättningen på kunskaper om hur faktorer faktiskt påverkar kostnaderna? –Finns möjligheter att skapa bättre kunskapsunderlag genom mer samverkan? Ger omfördelningen av resurser utifrån ACG och socioekonomi mervärde för berörda individer? –Hur utkräva ansvar för att resurserna används som det var tänkt?

Lund University / School of Economics and Management Vad påverkar verksamhetschefers (uttalade) uppfattningar? Ersättningsprinciper Nivån på ersättningen Diskussioner bland kollegor Vilka man listar Egna mål, riskbenägenhet etc.

Lund University / School of Economics and Management

Kvantitativ produktivitet (resurser – besök) Kvalitativ produktivitet (resurser – patientnöjdhet) DEA-produktivitetsmodeller för vårdenheter inom Hälsoval Skåne (år 2010) - Stora skillnader i produktivitet mellan enheter - Inga signifikanta skillnader mellan privata och offentliga - Ingen generell motsättning mellan kvantitativ och kvalitativ produktivitet - Högt ACG respektive CNI ger sämre produktivitet Analys av data från Halland, Skåne och VGR:

Lund University / School of Economics and Management Vårdval i primärvården är inte färdigt! Vårdval i specialistvården kan bli ett steg framåt, men också två steg tillbaka....

Lund University / School of Economics and Management