Rapport skrivning Rubrik (Times New Roman 26p) Mall från Ållebergs gymnasiet Rubrik (Times New Roman 26p)   Nisse Nilsson (Times New Roman 18p kursiv) Mall för rapportering Det här underlaget utgör ett förslag på hur man skriver en rapport/uppsats/projektarbete. Underlaget följer en allmänt vedertagen ordning för rapportskrivande. Efter varje del följer en kommentar i vilken förklaringar ges och förhållanden till själva undersökningsprocessen lyfts fram Projektarbete 100 poäng Programnamn Läsåret 200X – 0X Handledare:

Sammanfattning Den viktigaste delen av rapporten är kanske sammanfattningen. För läsaren kan sammanfattningen vara avgörande om han eller hon blir tillräckligt intresserad för att läsa rapporten. Sammanfattningen ska placeras direkt efter titelsidan Läsaren har lättare att hitta sammanfattningen och kan efter en snabb genomläsning avgöra om rapporten är värd att läsas i sin helhet. Sammanfattningen ska uppta cirka en halv sida, men att ange textmängd kan vara vanskligt. Det är givetvis innehållet som är det viktigaste. Sammanfattningen ska vara informativ och innehålla de viktigaste resultaten och slutsatserna. Den ska också kortfattat belysa arbetets syfte samt problemställning och metoder. Skriv en kort sammanfattning, men skriv fullständiga meningar och utforma den så att den kan läsas separat. Den får inte innehålla fakta eller uppgifter som inte finns med i själva rapporten. Sammanfattningen skriver du när rapporten är färdig.   Sammanfattningen har en egen sida

Inledning I denna del beskrivs utgångspunkten till arbetet. En sådan kan vara både personlig och allmän. Du skriver om din egen personliga bakgrund till val av undersökningsområde. Du kan mycket väl skriva i jag-form, men försök att undvika att bli alltför personlig. Du ska ge en introduktion till ämnet och bakgrunden till arbetet beskrivs. Vidare skall syftet med arbetet och målsättningen med det tydligt beskrivas. Det kan ibland vara lämpligt att dela upp det som här nämnts i flera olika avsnitt med egna underrubriker. Du ska ge en introduktion till ditt problemområde, beskrivning av relevanta bakgrundsfakta, problembeskrivning, referenser till tidigare arbeten. Kort historisk genomgång. Forskningsläget idag  

Syfte och problemformulering Formulera ett tydligt syfte (övergripande) och flera tydliga frågeställningar (preciserade). I syftet skall framgå vad du avser med arbetet på ett entydigt sätt. Syftet skall sedan gå som en röd tråd genom hela arbetet som sedan återknyts i en slutdiskussion.   Hur lyder din problemformulering? Hur ska du kunna besvara frågan? Varför väljer du att skriva om detta? Vad vill du lyfta fram? Markera gärna problemformuleringen med fet stil.

Metod I denna del beskriver du hur du har gått till väga i arbetet. Beskriv hur du har förberett dig. Beskriv målgrupp och även svårigheter och begränsningar i arbetet. Vilka är författarna till dina källor? Var hittade du svar på dina frågor? Beskriv författarna och deras bakgrund. Gör eventuellt en källkritisk diskussion. Berätta vad du gjorde först och vad du gjorde sedan.  

ARBETET 4. Arbete I den här delen skrivs det resultat du har kommit fram till. Vad fann du? Redovisa så tydligt som möjligt. Vilka begränsningar finns i lösningen? Vilka fördelar respektive nackdelar har den? Har målet med arbetet nåtts? Tänk på att vara objektiv!!   Figurer, tabeller och diagram kan vara med i ett resultatkapitel. Dessa ska numreras och ha figurtext. De ska också nämnas i den löpande texten. Numren kan komma i den ordning figurerna kommer i hela arbetet, men de kan aven numreras efter kapitel. Första figuren i kapitel 4 har således beteckningen: 4.1. 4.1 Egna och andras åsikter När du skriver är det viktigt att skiljer på dina egna åsikter/analyser och andra författares, använd därför citat och referenser på ett bra sätt.

RUBRIKER 4.2 Rubriker Innan du sätter dig ner och börjar skriva din rapport, tänk över den logiska strukturen. Dela upp rapporten i logiskt avgränsade delar eller huvudtankar. Kom ihåg att du nu ska informera om ditt arbete, inte dokumentera det. Det är alltid enklare att läsa en text som ger andrum och pauser. Tidningstexter har alltid s.k. mellanrubriker för att inte tappa läsarna innan de läst slutet på artikeln. I din rapport kan du hjälpa dina läsare genom att ge varje huvudtanke en rubrik, helst en informativ eller vad som också kallas en levande rubrik. 4.2.1 Informativa rubriker En informativ rubrik berättar något för läsaren. Den orienterar läsaren, betonar det viktigaste och ger en bra överblick över vad som kommer i stycket nedanför. En informativ rubrik får du om du i stället för att skriva t.ex. rubriken "kostnader" skriver "500 000 kronor behövs", i stället för att skriva "temperatur" skriver "temperaturskillnaden är 20 grader" och i stället för att skriva "utrustning" skriver "inköp av fem omrörare är nödvändigt”. Du håller intresset uppe för din text och ger läsaren en viktig ledtråd om nästa textstycke. För en del läsare kan det t.o.m. räcka med en bra sammanfattning och informativa rubriker för att de ska få en någorlunda bra bild av vad din rapport innehåller. De som läser din rapport på det sättet är sannolikt de mest initierade och de som annars inte skulle ha läst den alls.

4.2.2 Rubriken på rapporten Till sist: Ägna en extra tanke åt rubriken på din rapport. Kanske bör den vara tydlig även för en oinvigd. Här är ett exempel från verkligheten där författarna valt att sätta rubriken "Studier av vindbrusets maskering av buller från vindkraftverk" på en rapport som från början hette "Temporal integration vid detektion av närvaro respektive frånvaro av periodisk amplitudmodulering”. 4.3 Bilder Bilderna skall ha en förklarande text under bilden och källan redovisas i fotnoten. 4.4 Praktisk rapport Gör du ett mer praktiskt inriktat arbete beskriver du arbetets gång, projektering, kontakter, slutprodukten. 4.5 Användningen av fotnoter Enligt Harvarsystemet använder man sig inte av fotnoter, utom för bilder och figurer, utan redovisar källor löpande i texten inom parenteser.(vem, när) samt i referenslistan. Att använda fotnoter kan vara störande vid läsningen och bör därför undvikas. De kan förekomma som förklaringar i tabeller för att förklara symboler, eller förkortningar eller för förklaringar av figurer och bilder. TÄNK PÅ NÄR DU SKRIVER RAPPORTEN!! Förutsätt inte att läsaren är insatt ämnet.   Överlåt inte åt läsaren att dra egna slutsatser. Förklara fackuttryck och sammanhang som just för dig kan verka självklara.

RESULTAT I den här delen skrivs det resultat du har kommit fram till. Vad fann du? Redovisa så tydligt som möjligt. Vilka begränsningar finns i lösningen? Vilka fördelar respektive nackdelar har den? Har målet med arbetet nåtts? Tänk på att vara objektiv!!   Figurer, tabeller och diagram kan vara med i ett resultatkapitel. Dessa ska numreras och ha figurtext. De ska också nämnas i den löpande texten. Numren kan komma i den ordning figurerna kommer i hela arbetet, men de kan aven numreras efter kapitel. Första figuren i kapitel 4 har således beteckningen: 4.1. 4.1 Egna och andras åsikter När du skriver är det viktigt att skiljer på dina egna åsikter/analyser och andra författares, använd därför citat och referenser på ett bra sätt.

Rubriker 4.2 Rubriker Innan du sätter dig ner och börjar skriva din rapport, tänk över den logiska strukturen. Dela upp rapporten i logiskt avgränsade delar eller huvudtankar. Kom ihåg att du nu ska informera om ditt arbete, inte dokumentera det. Det är alltid enklare att läsa en text som ger andrum och pauser. Tidningstexter har alltid s.k. mellanrubriker för att inte tappa läsarna innan de läst slutet på artikeln. I din rapport kan du hjälpa dina läsare genom att ge varje huvudtanke en rubrik, helst en informativ eller vad som också kallas en levande rubrik. 4.2.1 Informativa rubriker En informativ rubrik berättar något för läsaren. Den orienterar läsaren, betonar det viktigaste och ger en bra överblick över vad som kommer i stycket nedanför. En informativ rubrik får du om du i stället för att skriva t.ex. rubriken "kostnader" skriver "500 000 kronor behövs", i stället för att skriva "temperatur" skriver "temperaturskillnaden är 20 grader" och i stället för att skriva "utrustning" skriver "inköp av fem omrörare är nödvändigt”. Du håller intresset uppe för din text och ger läsaren en viktig ledtråd om nästa textstycke. För en del läsare kan det t.o.m. räcka med en bra sammanfattning och informativa rubriker för att de ska få en någorlunda bra bild av vad din rapport innehåller. De som läser din rapport på det sättet är sannolikt de mest initierade och de som annars inte skulle ha läst den alls.

4.3 Bilder Bilderna skall ha en förklarande text under bilden och källan redovisas i fotnoten. 4.4 Praktisk rapport Gör du ett mer praktiskt inriktat arbete beskriver du arbetets gång, projektering, kontakter, slutprodukten. 4.5 Användningen av fotnoter Enligt Harvarsystemet använder man sig inte av fotnoter, utom för bilder och figurer, utan redovisar källor löpande i texten inom parenteser.(vem, när) samt i referenslistan. Att använda fotnoter kan vara störande vid läsningen och bör därför undvikas. De kan förekomma som förklaringar i tabeller för att förklara symboler, eller förkortningar eller för förklaringar av figurer och bilder.

TÄNK PÅ NÄR DU SKRIVER RAPPORTEN!! Förutsätt inte att läsaren är insatt ämnet.   Överlåt inte åt läsaren att dra egna slutsatser. Förklara fackuttryck och sammanhang som just för dig kan verka självklara.

5. Diskussion Det är nu du ska knyta ihop rapporten. I ”Diskussionen” skriver du om din uppfattning av ämnet, dina egna åsikter och reflektioner över ämnet är viktiga. Här delger du dina personliga åsikter och tankar om ditt problemområde och resultatet. Du får inte tillföra några nya fakta i denna del. Diskutera resultaten med hänsyn till begränsningar, antaganden, uppskattningar och feluppskattningar. Påtala konstigheter och försök förklara dessa. Diskutera alla frågeställningar som tas upp i inledningen. Kan du uppfylla syftet med arbetet? Om inte diskutera varför du inte kunde detta.

REFERENSER Referenslista Rubriken ”Referenslista” ska inte ha rubriknummer, men ska vara sidnumrerad. En referenslista skrivs i alfabetisk ordning. Om det är flera medförfattare till ett arbete sätts den först nämnde i bokstavsordning. Om en författare skrivit flera arbeten ordnas de efter publiceringsår och så att arbeten som skrivits av en författare ensam går före arbeten där han endast medverkat som medförfattare. Om en författare skrivit flera arbeten samma år brukar man särskilja dem genom att markera med a, b, c efter årtalet (t.ex. 1978 a, 1978 b).   Referenser kan vara: a) otryckta källor: ex arkiv, brev, husförhörslängder b) litteratur (efternamn, förnamn, tryckår, titel (kursivt)) c) periodika, tidskrifter (dag, datum, år) d) tidningar (dag, datum, år) e) bilder f) Internet g) intervjuer: (slag av, ex telefon) Till internetadresser skall medfölja utskrifter som du redovisar som bilagor. Var försiktig med internetkällor, använd helst inte privata sidor. Privata sidor har ofta ett ~ (tilde) framför en oförståelig adress. (ex. http://www.passagen.se/hemsidor/~2136gt212)

Bilaga   Här placerar du textutdrag, bilder och annat material som du vill att läsaren skall kunna ta del av men som inte får plats inne i arbetet. Bilaga 1. Guide för rapportskrivning