Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun.
Advertisements

Samtala om böcker.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Vår tids paradox Klicka för nästa sida .
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Kroppen är själens hus……
Hälsa och Kondition.
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Hälsopedagogik- Vad är det ?
Ta reda på hur ditt liv ser ut just nu
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Hälsovecka på Olaus Petriskolan Arbetslag B 2009
Kriser.
Vård.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
”En sund själ i en sund kropp” GRANSÄTERSKOLANS PROFIL.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Bedömningsinstrument
Det sociala sammanhangets betydelse
”Undervisningen är helt gratis ”
Ta ställning och handla!
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Områdesutveckling Torpa
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Tema Kär och galen.
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Livsstilspyramiden Att kombinera e-utbildning med IRL -aktiviteter.
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Vem är du?.
Strängnäs GK Damer 14 april Hej! Hej! Mår ni bra?
Salutogena principer Skyddande faktorer KASAM
Kroppsideal & idrott Idrott, träning och kroppsuppfattning
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala ord och begrepp
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Pedagogisk planering Brönjaskolan
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Identitet Vad formar oss till oss?.
Hur du tar hand om din kunskap
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Kapitel 2 sid S 75. Det liv man lever och den livsstil man väljer handlar mycket om hur stor motivation man har. Vissa vill motionera och röra på.
Hälsa och Kondition.
Kap 1 Hej, Hur mår du sid Målet med kapitel 1 är att du ska göra följande Uppgift 1 a: Berätta om din livsstil med hjälp av ditt test på sid 16.
Förändring – hot eller möjlighet?
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Positioneringar driver den sociala processen copyright thomas åström 1. Positioneringarna driver den sociala processen framåt. 2. Drivkraften är det som.
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Hälsofrämjande arbetsplats
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
Hälsa Vad är det? Profession, kunskap och lärande: Hälsoperspektiv.
Kan man tänka sig frisk/sjuk?????  Får så mycket info så den måste sortera  Där du lägger din uppmärksamhet, där fokuserar hjärnan  Genom att välja.
Susanne Ghomashi- Sjuksköterska Lisa Alsén Björneke- Kurator.
Livsåskådning Wilhelm Kardemark doktorand. Livsåskådningsvetenskap Vad studerar man inom den vetenskapen? Vad folk tror på Samtida religiösa uttryck Hur.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Vad vill Westlund och Sjöberg?
Vad vill Westlund och Sjöberg?
Salus, hälsans och välfärdens gudinna
MOTIV… = den psykiska drivkraften bakom en handling
Vad vill Westlund och Sjöberg?
Vad vi behöver när vi kunskapar
Vad är motivation? Vad är motivation? Drivkraften att förändra ett beteende.
Presentationens avskrift:

Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan. Livsstilen är ett övergripande begrepp. Det omfattar våra värderingar, livsåskådning, relationer, tid, kost, motion och alkohol.

Sid 63- 65. Det är du själv som väljer livsstil och som påverkar den. Livsstilen är som ett paraply med: Motion, sömn, sol, kost, alkohol och sexvanor. De resurser som finns är tex våra motionsvanor och kallas för livsstilsfaktorer.Livsstil kopplas ofta till resurser ex: att kunna vara mer aktiv, ekonomi, tid. Diskutera vilka resurser har ni? Sid 64 Friskfaktorer :det som stimulerar oss fysiskt, psykiskt och socialt. Riskfaktorer: beteende som kan resultera i sjukdomar eller olyckor. Att byta livsstil innebär att ändra värderingar och beteenden

Sid 66 Välbefinnande och hälsa Hur tillfreds man är med livet beror på: Hur du ser på dig själv Familj och vänner Skolan, arbete, sysselsättning Tillgången på resurser ex: tid , pengar, miljö. Det är viktigt att finna meningsfullhet i tillvaron, vilket innebär: Att lita på sig själv Att vara självständig Att vara spontan och ärlig Att vara medmänsklig Att visa självkännedom Vad är lycka? Diskutera sid 67 kring massmedias påverkan! Sid 68: testa dig själv

Coping och Salutogent perspektiv Sid 69: att kunna handskas med¨ Positivt = att förstärka friskfaktorerna Negativt = unna sig något Att utveckla och förstärka friskfaktorerna är en form av copingstrategi. Anpassning hänger nära samman med coping. Diskutera om du eller någon i din omgivning har tvingats anpassa er för att klara av en viss situation? Sid 71: Salutogena perspektiv= fokusera på möjligheter istället för svårigheter. Patogenta perspektivet = fokuserar på ohälsa Holistiska synsättet = alla delar samverkar till en helheten inom människorna - kroppen, själen, tankarna och känslorna - och mellan människorna i samhället.

KASAM = En känsla av sammanhang Sid 73 + 74 KASAM= Begriplighet, hanterbarhet & meningsfullhet. Testa dig själv.

Motivation och behov Sid 75. Motivationen fungerar som drivkraft. Olika former av behov: motionera, läsa böcker, laga mat, dataspel eller spela musik. Grundläggande behov: röra på sig, äta, dricka, sova och känna närhet. Obalans? Sid 76: Inre och yttre motivation. Ex på hur svårt det är att motivera: hörselskydd, sjuk: det är inte mitt problem Diskutera vad det är som motiverar dig!

Reaktiv och proaktiv Sid 78. Reaktiv: behov som du själv tycker att du har Proaktiv: behov som liknar yttre motivation Ge exempel. Fyra dimensioner av behov: Maslows behovstrappa. Normativa behov = behov som experter bedömer att andra har Behovet av upplevelser = Den enskilda individen Uttryckta behov = en grupp Relativa behov = olika grupper jämför sig med varandra Analysera dina egna behov.

Uppgift sid 80 Svara på frågorna gruppvis.