Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

2-årigt samverkansprojekt
Utvecklingsenhet för barns och ungas hälsa
En förskola att förundras i!
Genusperspektiv i förskola/skola
Varför fokus på nyanlända just nu
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Om risk- och skyddsfaktorer
SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Pedagogisk dokumentation
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget •Beslut i kommunstyrelsen •Politisk oberoende kommission •Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag.
En reviderad läroplan för förskolan
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Hur stort är steget att gå från analog till digital skola och hur tar du steget? Bitte Henriksson 20 mars 2012 Vi har pratat ett bra tag om den digitala.
Forskning Bild s.8: Future Labs. Uk Digital literacy across the curriculum av Hauge, Cassie; Payton, Sarah.
Barnallergiårets mål Ökade kunskaper och insikter
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Välkomna Inkludering av barn och ungdomar med hörselnedsättning inom förskola/skola sep 2011.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Förskolelyftet Förskolans potential har inte utnyttjats fullt ut. Ett lekfullt lärande i förskolan kan bidra till att fler lyckas i skolan. Fortbildningen.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Specialpedagogiska skolmyndigheten är statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå.
Projektet Insatser för unga med dålig psykisk hälsa
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Elevassistenter och det lärande uppdraget
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Rektorsområdet 800 barn/elever mellan 1-16 år 150 vuxna Vi talar 42 språk 25% av eleverna bor sitt första år i Sverige.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Disposition och utgångspunkter
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Överenskommelse om samordning kring barn
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|LillaEdet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö Elevdemokrati.
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Utvecklingsprojekt ” Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal , Från politisk vilja till nytta hos brukarna”
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Klassrummet som läromiljö Karin Stjärne Nordqvist.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Hur kan vi förstå begreppet?
Roligt att så många är här.
Nämndplan 2015.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Presentation av tjänst
Samverkan med föräldrar med ett annat språk och kultur
Presentationens avskrift:

Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd

Varför tidiga insatser? Forskning och beprövad erfarenhet Ökade förutsättningar att klara skolan Positiv utveckling inom de olika utvecklingsområdena Förstärkt självkänsla Ekonomiskt /Samhällsperspektiv

Förskolans och skolans uppdrag Att följa barnets utveckling och lärande genom dokumentation och uppföljning Att samverka med vårdnadshavaren och andra viktiga personer för barnet

Viktiga faktorer för att barn ska utvecklas så positivt som möjligt God föräldrakontakt Den inre kvalitén på förskolan/skolan, miljön och pedagogisk/specialpedagogisk kompetens Ett bra samarbeta med övriga utanför förskola/skola som är viktiga för barnet/familjen

Orsaker till varför barn kan vara i behov av särskilt stöd Tal – och språk Samspel med andra barn/vuxna samt konflikter med andra barn/vuxna Funktionsnedsättningar Medicinska Sen utveckling Psykosocialt

Vad är ett beteendeproblem? Beteende som bryter mot gällande regler, normer och förväntningar i uppväxtmiljön och i samhället Vilken utsträckning beteendet avviker från åldersadekvat uppförande på ett sådant sätt att det hindrar barnets eget lärande och utveckling Hindrar eller skapar problem för andra och eller hindrar positivt samspel med andra barn och mellan barnet och vuxna (Ogden, 1998).

Riktlinjer för tidiga insatser Vilka rutiner finns på förskolan/skolan för tidiga insatser? Vilka personer ska kontaktas? Vem gör vad på förskolan/skolan? Hur gör vi? När i tid ska det ske, från det aktualiseras till att det följs upp, hur gick det?

Litteraturtips Asmervik, S. m.fl. 2001: Barn med behov av särskilt stöd: Studentlitteratur, Lund. Barnombudsmannen 2012: Rapport: Signaler: www.barnombudsmannen.se Lillvist, A. 2010: The applicability of a functional approch to social competens in preschool children in need of special support: Örebro Universitet. Nordahl, T. m.fl. 2007: Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar – Teoretiska och praktiska perspektiv: Liber AB, Stockholm. Persson, B. 2011: Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap, Andra upplagan, Stockholm: Liber AB.

Mer tips Sandberg, A. (red.) 2009: Med sikte på förskolan –barn i behov av särskilt stöd: Studentlitteratur AB, Lund. Skolverket 2012: Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan – pedagogisk dokumentation: Fritzes. Tullie, Rabe & Anders, Hill: 1990: Små barn stora behov – en bok om vad förskolan bör tänka på när man arbetar med barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling: Libris. Åman, J. 2009: Att lära av det bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv, 2011:8. Regeringskansliet, finansdepartementet. www.forskoleforum.se www.skolverket.se http://www.lararnasnyheter.se/forskolan