Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Advertisements

HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Indikatorn (variabeln) ska • omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. • kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. • kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Vad ser du? Anne Bylund.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Hälsosamtal med skolsköterskorna Norrbotten år 2008/2009
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Uppgifter, arbetsformer, rutiner
Landstingsdirektör Sekretariat Stab Division Opererande specialiteter
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
Vårdval ur ett patient/brukar- perspektiv Ola Johansson Hälso- och sjukvårdsfrågor, PRO.
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vad menar vi med begreppet behov?
(1) Landstinget Kronoberg 2009 – 2015.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Den ljusnande framtid är vård
Befolkningsföreträdare och behov Anne Bylund, koordinator i Nätverken
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Fas VI. Utformad runt mål och syfte med Health 2020 ”Healthy Cities medlemmarna är motorn och verkstäderna för Health 2020 och dess framgång.”
Och samverkansmodellen Dalarnas regionala kulturplan
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Behov av habilitering och rehabilitering
Nätverk-Uppdrag –Hälsa Stholm 6 nov 2007 Processstödjare
Befolkningsföreträdare och behov
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
En behovsbaserad styrningsprocess Anne Bylund, koordinator i Nätverken
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Vi blir Region Jönköpings län
Landstinget i Uppsala län 2014
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Ledamot i en beredning - vad innebär det? Anders Öberg.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Nya perspektiv- Befolkningen och deras behov
Regionalt folkhälsoarbete i Gävleborg
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Presentation till Hälsobokslut 2008
Detta är God Vård
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Vi är överens…. Vi samverkar för god, jämlik och
Hur styrs landstinget?.
Politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola
Presentationens avskrift:

Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. ( §2/§2) Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. ( § 2) Hälso- och sjukvården ska styras med utgångspunkt i befolkningens behov ( §7/§8) Landstingsfullmäktiges verktyg för måluppfyllelse Att fullmäktige har kunskaper om befolkningens behov – vilka är de, hur får vi reda på dem och av vem? Att fullmäktige har uppföljningsinstrument - leder de beslut vi fattar till en bättre och jämlik hälsa?

Politik är inte vetenskap utan en mix av: Värderingar: den partipolitiska grunden, egna värderingar och erfarenheter Fingertoppskänsla: samtal med befolkningen, patienter, närstående, verksamhet Fakta: ja, om vad och av vem? Vem ska vi lyssna på?

Det finns många tolkningar av behov…  Befolkningens förväntningar, önskningar eller synpunkter?  Behov av hälso- och sjukvård utifrån professionens bedömning?  Patienters/brukares efterfrågan?  Vårdens utbud?  Den vård som producerats och konsumerats av patienter?  Norrbottningarnas faktiska hälsa och sjukdomsutveckling!

Hur kan vi då tillgodose norrbottningarnas behov - av hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur och utbildning? Kultur och utbildning i Norrbotten – vad är behovet? Ett brett kulturutbud i länets alla kommuner, tillgängligt för alla Naturbruksutbildningar på gymnasienivå för våra ungdomar inom jordbruk, djurhållning, skogsbruk, jakt, viltvård och turism Attraktiva livsmiljöer Hur mår norrbottningarna – vad är deras behov? Demografi: ålder och kön Levnadsvillkor: inkomstnivå, bostadsförhållanden: social och fysisk miljö Levnadsvanor: tobak, droger, kost och motion Sjukdomsbörda: dödlighet, funktions- och livskvalitetsbrister Vad orsakar sjukdomar och vad förebygger sjukdomar? Påverkansfaktorer tex: läkemedel, behandlingsmetoder, e-hälsa Hur mår Norrbotten – vad är länets behov? Demografiska utvecklingen Flernivåstyrning Tillväxt Samverkan Infrastruktur Vi måste veta hur det ser ut idag för att veta vart vi ska!

Landstingsplan 2011 – 2013 Mål: Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa 2020 Självskattad hälsa Norrbotten Varians mellan län/regioner i Sverige Kvinnor 66,6 %65,0 – 68,1 MänMän 71,6 % 70,0 – 73,3 NLL, Hälsobokslut 2009;18-80 år; åren

Mål: Eliminera förekomsten av vårdskador

Exempel på politiskt satta mål ur ett behovsperspektiv Mål Självskattad hälsa bäst i Sverige år 2020 Andel elever i gymnasiets första år som de senaste tre månaderna ofta eller alltid känt sig ledsna eller nedstämda, understiger 3% år 2014 Delmål Andelen ungdomar i gymnasiets första år som röker respektive snusar ska halveras för båda könen från läsår 2007/2008 till år 2013/2014 Andelen ungdomar år med riskabla alkoholvanor halveras för båda könen från år 2006 till år 2018 Andelen med övervikt eller fetma bland vuxna norrbottningar ska minska med minst en tredjedel bland män respektive kvinnor, från år 2006 till år 2020

Röd tråd för landstingets politiska styrning och uppföljning Mål i landstingsplan Behovsbild Politisk uppföljning: Handlings- plan Äldre/ Yngre Divisionsplaner - Hälsobokslut - Årsredovisning