Hälsinglands utb förbund Förslag till hantering av ekonomi Presentation för ks feb 2014

Ekonomi Ersättningsmodell Budget Uppföljning Lokaler Finans Resultatkrav

Ersättningsmodell - gymnasiet Elevplatspris  Förbundet erhåller ersättning från respektive medlemskommun motsvarande självkostnaden för varje elevplats beräknad per utbildningsprogram och gymnasieskola svarar för interkommunala  Förbundet svarar för interkommunala ersättningar/debiteringar, och ersättning till fristående skolor. Om förbundet ska debitera respektive medlemskommun eller hantera inom ramen för erhållen ersättning utreds för närvarande  Förbundet erhåller ers för inackorderingstillägg och dagliga resor  Förbundet erhåller ers för inackorderingstillägg och dagliga resor till elever som är folkbokförda i kommunen.

Ersättningsmodell Omräkningårligen Omräkning av priserna ska ske årligen Uppföljning av bidragen ska Uppföljning av bidragen ska ske under 1-2 år för att säkerställa att förbundet får rätt kostnadsersättning Fördelar med modellen (framför allt vid uppstarten): Fördelar med modellen (framför allt vid uppstarten):  rättvis finansiering – man betalar för det man går in med  kostnadsminskningar ger effekt på resp program, t ex en lokalminskning leder till ett lägre elevplatspris och därmed en lägre kostnad för kommunen.

Ersättningsmodell Ersättningsmodellen ska vara utvärderad senast inför budget så att ev förändringar i modellen kan tillämpas då

Ersättningsmodell – vuxen utb Vuxenutbildningen  Varje kommun går in med dagens budget (för ”basverksamheten”)  Hur budget ska ges för specifika utbildningsbehov som är kopplade mot t ex näringslivssatsningar eller andra specifika behov utreds vidare. Särskilda uppdragsbeställningar?

Ersättningsmodell – vuxen utb Vuxenutbildningen  Uppföljning av bidragen ska  Uppföljning av bidragen ska ske under 1-2 år för att säkerställa att förbundet får rätt ekonomi i förhållande till uppdraget

Budget Långsiktighet i planering - utbud, kvalité och ekonomi 4 – årsbudget (mandatperioden med 1 års eftersläpning) Årlig avstämning  utbudsförändringar på kort sikt  väsentliga verksamhetsförändringar  årlig omräkning/korrigering av elevplatspris och elevprognoser  motsvarande för vux utb

Budget – kommunens roll Sätter övergripande mål för verksamheten  Utbud, ekonomi, kvalité etc Följer kostnads- o elevutvecklingen samt måluppfyllelsen Sätter effektiviserings- o besparingskrav (för 4 år i taget)  Ekonomi  Verksamhet Sätter prisuppräkningstal

Budget – andra principer Förbundet ska ha ett uttalat ansvar att fullt ut ta ansvar för sin ekonomi  Inga budgetöverskridanden accepteras som ska täckas av kommunerna  Förbundet måste själv vidta åtgärder vid budgetunderskott  Över- och underskott stannar i förbundet (ev tak för ack överskott)

Budget – utmaningar Anpassning av befintligt lokalöverskott Anpassning av ekonomin till elevutvecklingen (demografin) Kartlägga lokalöverskottet i resp kommun För varje kommun tas fram ett belopp som avser eftersläpande anpassningar vilka ska vara genomförda senast läsåret 2018/2019

Uppföljning Årsredovisning lämnas 28 feb Delårsbokslut med helårsprognos per 30 juni Månadsrapporter som delges medlemskommunerna Vid underskott redovisa orsaker samt åtgärder

Lokaler Förbundet hyr lokaler  I första hand från medlemskommunerna Inledningsvis omförhandla alla interna hyresavtal att vara på 2 år  Syfte att värna förbundets möjlighet till utveckling, samordning och effektivisering Därefter gängse hyresavtal med 9 månaders uppsägningstid Externa hyresavtal överförs initialt till förbundet Förbundet kan säga upp del av lokaler  Krav att de är avgränsade och uthyrningsbara

Finans Någon kommun svarar för bank- och finansfunktionen  Inom ram för koncernkontosystem  Checkkredit Lån får tas endast efter kf-beslut i medlemskommunerna

Resultatkrav Syfte med förbundet  Brett och kvalitativt utbud av utbildningar  Ekonomiskt fördelaktigt Balansen mellan ett relativt brett och attraktivt utbud ↔ Göra besparingar??? Kostnadsminskningar sker delvis genom samordnad adm och ledning men främst genom samordnat utbildningsutbud och i lokalkostnader