Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Skola och arbetsliv i samverkan
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
VÅGA VISA – musik- och kulturskoleverksamhet
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Utvecklingsdagar för rektorer och förskolechefer Storhogna 5-6/9
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Vardaglig observationer
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Kvalitet och inflytande i förskolan och skolan
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Dagordning föräldraråd 2/6
Hej och välkomna!.
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete
F-6 och fritidshem/fritidsklubb 2013/14
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Den individuella utvecklingsplanen
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Minskad elevdokumentation Lagändring 19 nov 2013 Utvecklingssamtalet Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare.
Planering och genomförande av undervisningen
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff Välkomna!.
Disposition och utgångspunkter
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
Kvalitetsredovisning Resultat för gymnasieskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Verksamhetsplan Regional utbildningsstrategi Utvecklingsledargruppen
Uppföljning och utvärdering
Skriftliga omdömen och kommentarbanker
Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
GFN 11 dec 2014 Mål för mötet Skolverkets allmänna råd fritidshem Intern utbildning fritidshem FFH Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen-
Nämndplan 2015.
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
Regelbunden tillsyn i Timrå kommun Återföring. Innehållet Inledning Genomgång av beslut Systematiskt kvalitetsarbete Vad händer sedan? SPSM.
SKA = systematiskt kvalitetsarbete på Åsaskolan
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Huvudmannabeslut Skolinspektion 2016
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Pedagogiskt årshjul Ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete Januari Februari MarsAprilMajJuniJuliAugustiSeptemberOktoberNovemberDecember.
Arbetsgång Yrkesmässa Leksand
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete BUSK Barn och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete Kristianstad

XXX-gymnasiet Uppdaterad 130516

Allmän reflektion Process? Hur har arbetet gått? Bra, mindre bra, tankar om framtida arbetet? Hur organiseras kvalitetsarbetet? Material? Bra, mindre bra, önskemål om förändringar? Stöd? Bra, mindre bra; önskemål om förändringar?

Vad har vi sett…

Var är vi nu?

Framgångsfaktorer

Vart ska vi?

Steinbergs Mikro – och Makronivå

VISION

Analysstöd Helhets-analys Strategi Årshjul Uppföljning Systematiskt kvalitetsarbete -gymnasium Business Objects Ansökan om stöd Skollag Elevhälsa Särskilt stöd Trygghet och studiero Likabehandlings-plan och Plan/åtgärder mot kränkande behandling Närvaro/frånvaro Utvecklings- samtal och ind. Studieplan Klagomål/överklagande Avbrott/byte Analysstöd Helhets-analys Examensmål för alla nat. programmen Rektors ansvar Normer och värden Kunskaper ämnen/ämnes-planer/kurser Utbildnings-val, arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Elevernas ansvar och inflytande Strategi Årshjul Uppföljning

Helhetsanalys Gymnasieskolans namn…………………………………………… Helhetsanalys Gymnasieskolans namn…………………………………………….. Inledning: Den röda texten under varje rubrik är exempel på frågor som kan hjälpa er att identifiera resultat, utvärderingsmetoder, analys och bedömning och framtida utvecklingsområden. Koppla analysdelen till varje målområde. 2.1 Resultat Redovisa resultat som verksamheten har uppnått inom de prioriterade utvecklingsområdena som är knutna till de nationella målen (skollag, läroplan och förordning). Vilka effekter kan upptäckas i verksamheten utifrån vad som erbjudits? Vad kan vi se för respons och resultat hos eleverna? Utgångspunkten är enligt områden nedan, var för sig (a,b,c): a) Kunskaper - Vilka mål har ni utgått ifrån? Konkretiseringar? Exempel: Vilka är de dokumenterade kunskapsresultaten kopplade till kunskapsområdet? Redovisa statistik från t.ex. betyg, nationella prov, omdömen, Vilka skillnader finns mellan i) ämnen/kurser, ii) årskurser, iii) klasser/program, iv) pojkar/flickor, v) nationella kursprov, vi) betyg, vii) Andra skolor/kommuner/riket? b) Normer och värden - Vilka mål har ni utgått ifrån? Konkretiseringar? Exempel: Redovisa resultat och statistik från attitydundersökningen, egna enkäter, (personal, elever, vårdnadshavare), pedagogiska diskussioner, intervjuer och observationer. Vilka skillnader finns mellan i) ämnen/kurser, ii) årskurser, iii) klasser/program, iv) pojkar/flickor, vii) Andra skolor/kommuner/riket? c) Elevernas ansvar och inflytande - Vilka mål har ni utgått ifrån? Konkretiseringar? Exempel: Resultaten från Elevrådsrepresentation i råd, delaktighet i planeringar, klassråd, pedagogiska diskussioner, utvecklingssamtal och intervjuer. Vilka skillnader finns mellan i) ämnen/kurser, ii) årskurser, iii) klasser/program, iv) pojkar/flickor, vii) Andra skolor/kommuner/riket? Obs! Om ni har andra prioriterade utvecklingsområden såsom riktlinjer/mål i läroplanen eller områden från skollagen gör efter samma princip som ovan! 2.1.1 Utvärderingsmetod (a-c) Hur har ni fått fram ert/era resultat? Redogör för hur datainsamlingen är gjord, gärna motiv för den använda metoden samt hur resultaten sammanställts och bearbetats.   2.2 Analys och bedömning av måluppfyllelsen Analysera hur ert arbete och era egna insatser tillsammans med förutsättningarna har påverkat resultatet. Analysera sambandet mellan förutsättningar – arbete/process – resultat. Varför har dessa skillnader uppstått (koppla till resultatdelen och de identifierade skillnaderna mellan exempelvis flickor och pojkar)? Varför är det stora respektive små skillnader? Vilka resultat är goda respektive mindre goda? Argument? Välj ut något/några resultat! Fortsätt med analysen! Vilken förståelse har eleverna haft av vilka mål och kunskapskrav de förväntas nå? Hur har vi arbetat med det? Vilket inflytande i undervisningen har eleverna haft? Används tillgängliga resurser rätt? Finns det kompetensbrister eller mycket bra kompetens som bidragit till goda resultat? Finns det brister och förtjänster i det pedagogiska arbetet? I vilken omfattning/hur väl har ni uppnått målet? Kan du koppla analysen till aktuell forskning?     2.3 Identifierade utvecklingsbehov utifrån analysen eller eventuellt annan uppföljning. Vilka utvecklingsområden ska ni prioritera? Lång sikt? Kort sikt? Gör en strategi enligt föreslagen modell eller liknande.

Strategi för utvecklingsområden 1.Bakgrund/Syfte/Nuläges- beskrivning (kopplas till resultat- och analysdelen i helhetsanalysen) 8.Hinder och utmaningar 7.Framgångsfaktorer 2.Mål (utgångspunkten är de nationella målen) Strategi för utvecklingsområden Strategi 6.Uppföljning/ utvärdering 3.Innehåll - process 5.Tidsplan 4.Organisation

Olika analysfrågor Håkansson

Analys av kunskapsresultat – en arbetsgång (kunskaper – inflytande) Vilka är de dokumenterade kunskapsresultaten? Vilka skillnader finns mellan i) ämnen/kurser, ii) årskurser, iii) klasser, iv) program, v) pojkar/flickor/bakgrund, vi) nationella prov-betyg, vii) skolor/riket, viii) över tid? Varför har dessa skillnader uppstått? Varför är det stora respektive små skillnader? Vilka resultat är goda respektive mindre goda? Argument? Välj ut något/några resultat! Fortsätt med analysen! Vilken förståelse har eleverna haft av vilka mål och kunskapskrav de förväntas nå? Hur har vi arbetat med det? Vilket inflytande i undervisningen har eleverna haft (jfr Lgy11)?

Analys av kunskapsresultat – en arbetsgång (kunskaper – klimat – stöd ) I vad mån har eleverna varit resurser för varandra i att nå kunskapsmålen? Hur har de tränats i det? Vad i klassrumsklimatet försvårar kunskapsutvecklingen? Vad har gjorts för att motverka det? Vad kan göras mera? Hur motiverade har eleverna varit? Hur kan motivationen höjas? Hur har det särskilda stödet organiserats? Hur har stödet bidragit till elevernas kunskapsutveckling? Är effekterna tillräckliga? Vad kan göras annorlunda? Tony Kajrup Lotta Grahn Tomas Thunell Pinge Ström Liselotte Kjellsdotter Rolf Nilsson Tobias Johansson Monika Born Lena Rahm Ovland

Analys av kunskapsresultat i relation till inflytande – klimat – stöd Vilka slutsatser kan dras av analysen? Var finns utvecklingsbehoven inom ovanstående områden? Vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?

Prio - Utvecklingsområde Normer och värden 2.2 Skolans mål är att varje elev… Underlag Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Kunskaper 2.1 Skolans mål är att varje elev… Underlag Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Elevernas ansvar och inflytande 2.3 Skolans mål är att varje elev… Underlag Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Utbildningsval – Arbete och samhällsliv Åtgärder Uppföljning

Prio - Utvecklingsområde Bedömning och betyg 2.5 Skolans mål är att varje elev… Åtgärder Uppföljning

Rektorns ansvar 2.6 Åtgärder Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att • utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och att återvändsgränder i studiegången undviks, • lärarna anpassar undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer efter elevernas skiftande behov och förutsättningar, • skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, • utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel, • undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta, • eleverna får information inför utbildningens början, får en väl utformad introduktion i utbildningen, i ämnen och kurser samt får stöd att formulera mål för sina studier, • skolan i dialog med eleven upprättar en individuell studieplan för varje elev och reviderar den vid behov, • lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, • samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, • samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, • studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke, • stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, • skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen, • vårdnadshavare får insyn i elevernas skolgång, • skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, och • eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Åtgärder

Åtgärder Skollag Genomförande Område Steg Hur? När? Ansvarig   Genomförande Uppföljning Utvärdering/Analys Åtgärder

Åtgärder Normer och värden

Åtgärder kunskaper

Åtgärder ansvar och inflytande

Åtgärder inom övriga områden

Exempel på underlag Normer och värden Revision Inspektion Observationer Elevintervjuer Pedagogiska diskussioner Revision Inspektion

Exempel på underlag Elevers ansvar och inflytande Revision Inspektion Planeringar, bedömningsunderlag Observationer Olika forum: Klassråd, elevråd etc. Pedagogiska diskussioner Revision Inspektion

Exempel på underlag Kunskaper Revision Inspektion Planeringar, bedömningsunderlag, Observationer Pedagogiska diskussioner Revision Inspektion

Uppföljning: Konkreta mål Resultat Analys Åtgärder

Uppföljning: Konkretiserade mål Resultat Analys Åtgärder

Uppföljning: Konkretiserade mål Resultat Analys Åtgärder

Uppföljning: Konkretiserade mål Resultat Analys Åtgärder

Uppföljning: Konkretiserade mål Resultat Analys Åtgärder

Årshjul lokalt Vad? Vad? Vad? Vad? December Januari November Vad? Vad? Februari Oktober Mars Vad? Vad? September April Augusti Vad? Maj Vad? Juli Juni Vad? Vad?

Januari Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Februari Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Mars Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

April Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Maj Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Juni Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Juli Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Augusti Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

September Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

Oktober Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

November Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring:

December Underlag: Vad har vi att utgå ifrån? Verksamhet/program/grupp: Vilken verksamhet kommer vi att belysa? Koppling till styrdokument: Vilka mål har vi utgått ifrån? Resultat: Analys: Åtgärder för förbättring: