Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Ta ställning! Fundera över följande påstående och välj det som passar in bäst på dig… Instruktioner: Hälsa välkomna, men säg därefter inte så mycket mer.
Tillväxt, tillväxt, tillväxt…
Arbetsmiljö Vad är det?.
Arbetets förutsättningar – nyckeln till en bra löneutveckling
Attraktiva arbetsgivare
Siffror om jämställdhet
Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
IT-stress.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Tjänstemännens moderna arbetsliv – Tar arbetsdagen aldrig slut
Må bra på jobbet.
Erik Munsterhjelm Jurist, VH Vasa
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Arbetsmiljölagen och SAM -Systematiskt arbetsmiljöarbete
Tjänstemännen i det moderna arbetslivet Daniel Gullstrand, Unionen.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
Betydelsen av sociala jämförelser för anställdas stress och hälsa Tomas Berglund Sociologiska institutionen Göteborgs universitet.
Vems ansvar? vad kan vi göra?
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Välkommen till ESF:s seminarium
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap
”Lär dig säga jag och nej”
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Organisationers formella drag
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Novus Opinion Förvärvsarbetande i Skåne och Blekinge om arbetstider 20 januari 2010 David Ahlin Arne Modig.
Förändring – hot eller möjlighet?
Elevprestationer Ledarskap Mental Fysisk Hälsa Social Trygghet Trivsel Sova Äta Röra sig Föräldrarengagemang Acki Wästlund FMS grundare och metodutvecklare.
1 När politiken kom till köksbordet LO-seminarium 7 mars.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare.
De svenska ideella organisationerna är grundade i folkrörelser, har stor omfattning och bredd. Ca 48% av befolkningen har varit aktiva i olika föreningar.
Framtiden för den svenska modellen Socialdemokraternas ekonomiska seminarium Almedalen, 6 juli 2010 Magnus Henrekson.
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Välkommen! Nya Regionens hus I Göteborg. Aktivitetsbaserad arbetsplats.
Välkomna!. Aktuellt just nu Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö träder ikraft 31 mars 2016 Sanktionsavgifter istället för böter Arbetsolyckorna.
Hälsa- och arbetsmiljö PU 17 februari Agenda Aktuellt om sjukfrånvaro Guide Hälsa och Arbetsmiljö Information om AFS 2015: 4 om organisatorisk och.
Hur undersöker man hälsa?. Synen på hälsa Medicinsk: hälsa = frånvaro av sjukdom Funktionell: hälsa = funktionsförmåga Subjektiv: hälsa = upplevt tillstånd,
Styrning i kommuner 4 mars 2010 Ek dr Elizabeth Neu Morén Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet
Samverkan.
Arbetsmiljö.
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
HR-perspektivet den tidiga Human Relationsrörelsens forskning
Systematiskt arbetsmiljöarbete – grunden för ett hållbart arbetsliv
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
Rapport psykosocial skyddsrond
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Vision för rätt lön.
Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi
Närvarande ledarskap för en hållbar välfärd
Vision för rätt lön
Drömarbetsplatsen.
Korta fakta om staten som arbetsgivare
Arbetsmiljöundersökning 2018
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Presentationens avskrift:

Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män Vad har hänt i arbetslivet och vad bör göras? - arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter i olika verksamheter och livssituationer Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, Stockholm MOA -projektet Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män Rapporter: www.niwl.se www.sll.se/yrkesmedicin

Förändringar Arbetsmarknaden Organisationer Arbetsförhållanden Hälsa/ohälsa MOA-projektet, A Härenstam

Förändringar i arbetslivet under 1990-talet Risk- och problemförskjutning från kärna till periferi Fast anställd Projektanställd Vikarie Tillfälligt anställd Behovsanställd Arbetslös Koncern Dotterföretag Entreprenad Underentreprenad Aktieägare Koncernledning Företagsledning Operativa chefer Anställda Tillväxtsektor Nedskärningssektor Kärnverksamhet Serviceverksamhet A Härenstam,2001-04-04

Förändringar i arbetslivet under 1990-talet Individualisering av ansvar Ökad fjärrstyrning av strategiska beslut Svagare kollektiva strukturer Uttunnat arbetsgivaransvar Omstrukturering av FHV och färre skyddsombud Teknikutveckling A Härenstam,2001-04-04

Konsekvenser av förändringar i arbetslivet Fragmentiserade verksamheter Upplösning av arbetsplatser som sociala system Färre ”vardagsmöten” mellan olika grupper Olika strategier i olika verksamhetstyper Ökade skillnader i anställnings- och arbetsvillkor Sämre arbetsmiljöstyrning MOA-projektet, A Härenstam A Härenstam,2001-04-04

Arbetskraften fördelad i olika typer av verksamheter Råvarufångst Högteknologisk, IT och Personalintensiv kunskapsbaserad 4% varuproduktion industri och tjänsteproduktion 12% 19% Personalintensiv 30% 34% serviceproduktion Välfärdsproduktion MOA-projektet, A Härenstam Enligt Eric Giertz, 1999

Beskrivning av 64 arbetsplatser i 3 verksamhetstyper MOA-projektet, A Härenstam

Strategier i olika verksamhetstyper A Härenstam, MOA-projektet

Ökat inflytande, utvecklingsmöjligheter och arbetsbelastning och stöd MOA-projektet, A Härenstam

Hur påverkar dig förändringar på arbetsplatsen? MOA-projektet, A Härenstam

Externt bedömda arbetsförhållanden MOA-projektet, A Härenstam

Konsekvenser av förändringar i arbetslivet Sämre möjligheter att kombinera arbete och familj Ökade ingångskrav på utbildning Minskad internutbildning och nedkvalificering för vissa grupper Ökad otrygghet Fler drabbas av arbetsrelaterad ohälsa Ökad sjukfrånvaro, fr a långtidssjukfrånvaro Fler förtidspensioneringar A Härenstam,2001-04-04

Högteknologisk och kunskapsintensiva verksamheter Teknologidrivna förändringar Koncentration till kärnverksamheter Outsourcing Ökad kundorientering Mindre standardisering av produkter Mansdominerade arbetsplatser Globalisering Arbetskraftsbrist Bättre arbetsförhållanden för många A Härenstam,2001-04-04

Personalintensiv serviceproduktion Kontraktbaserad - kundstyrd Kedjeorganisering Ökad standardisering Ökad resultatmätning Flexibilitet genom lösa anställningar och kortare upplärningstider Svaga incitament för en god arbetsmiljö Risk för att dåliga arbetsförhållanden ”lönar sig” A Härenstam,2001-04-04

Välfärdsproduktion Avreglering Kostnadsdrivna förändringar Från förvaltning till organisation Från regel till resultatstyrning Konkurrensutsättning - privatisering Upphandling Ökad resultatmätning -kvalitetssäkring Färre inomprofessionella i strategiska beslutsnivåer A Härenstam,2001-04-04

Välfärdsproduktion Nedkvalificering av professionella grupper Chefer på distans (leder många enheter) Mer papper/siffror - mindre dialog/reflektion Ökade transaktionskostnader Färre administratörer/experter med överblick: - fler specialister i toppen - fler generalister i botten Ökat informationsflöde men svårare överblick A Härenstam,2001-04-04

Mer om Personalintensiv service: (och till viss del personalintensiv tillverkning) Upphandlingen och kontraktens utformning (400 miljarder/år i offentlig sektor), påverkar starkt arbetsförhållandena Beställare och upphandlare viktiga målgrupper för kunskap om samband med ohälsa Behövs tydliga spelregler för arbetsgivare- och arbetsmiljöansvaret i kedjor av underentreprenader så att inte dålig arbetsmiljö gynnas och sprids Lagstiftning, tillsyn mycket väsentlig men måste gå annorlunda till i dessa rörliga företag Arbetsrätten och arbetstidslagstiftning behöver ses över och hur ska den följas upp? Nya former för arbetsmiljöstyrning och kunskapsspridning, t ex genom arbetsgivarringar, regionala nätverk av myndigheter, företag och arbetsmiljöexperter Kunskap om arbetsmiljö och hälsa och tillgång till expertkunskap, t ex genom företagshälsovård - ev. ej knutet till arbetsplats, kanske ett kommunalt/landstingsansvar? Om tillsynen: bättre informationssystem behövs för att knyta samman kunskap om arbetsrelaterad ohälsa och som identifierar dåliga arbetsgivare/upphandlare av tjänster Incitament (ekonomiska) behövs för goda arbetsvillkor Kund- och konsumentgrupper viktiga påtryckare, här behövs information och upplysning Etiska normer, jämför med miljöfrågan

Mer om strategier för Välfärdstjänster Det politiska systemet viktigt - ge arbetsro, bemyndiga operativa chefer, skapa tillit Utvärdera genom att koppla avnämarutvärdering med arbetsmiljöutvärdering, bra undervisning, omsorgs- och vårdkvalitet kräver motiverade, friska anställda! Underlätta för, skuldlägg ej operativa chefer, de har en nästintill omöjlig uppgift! Öka stödresurser till basverksamheterna Utbilda upphandlare/beställare i arbetsmiljöfrågor – har med kvalitet o produktivitet att göra! Skapa arbetsro och tillit - undvik omorganisationer Se över logistiken i informationsflödet, minska pappersmängden Kvalitetssäkring med måtta och förnuft Se över beslutsstruktur och administrativt stöd särskilt för operativa chefer med personalansvar så att ansvar, resurser och befogenheter hänger ihop Se över kompetensstrukturen så att professionella använder sina kunskaper och utvecklas

Ej tillgång till företagshälsovård Källa: SCB A Härenstam,2001-04-04

Uttröttad efter jobbet varje vecka Källa: SCB A Härenstam,2001-04-04

Slutsatser Olika strategier för att minska den arbetsrelaterade ohälsan i olika verksamheter Välfärdssektorn: arbetsro - färre omorganisationer bemyndiga chefer styrning av resurser till basen Personalintensiv service: regler för upphandling påtryckningar från kunder Högteknologisk och kunskapsintensiv produktion: Här finns incitament för en god arbetsmiljö En kulturfråga för branschen A Härenstam,2001-04-04

Kännetecken för det moderna arbetslivet Föränderlighet Ökade skillnader mellan grupper Individualisering Gränser upplöses Tidspress Obalans mellan arbetssfär och privat sfär MOA-projektet, A Härenstam

Vad präglar individens förhållanden i förvärvsarbetet och den privata sfären? Stödjande och belastande psykosociala faktorer Fysisk belastning Kemisk/fysikalisk exponering Anställningsförhållanden Balans arbete och fritid Arbetets förläggning i tid och rum Förändringar MOA-projektet, A Härenstam

Kännetecken för de åtta kluster som identifierats i MOA-projektet Gränslösa Hindrade Förändrade Hyggliga Exponerade Rörliga Tunga, enformiga Låsta MOA-projektet, A Härenstam

GRÄNSLÖSA VAD Svårt avgränsa arbetsåtagandet Tidspress Lång arbetstid Obalans arbete/fritid Lite tid för avkoppling på fritiden VAR Privat sektor + offentligt bolag Symbolyrken, t.ex. inom data, media, projektledare, konsulter, jurister Ofta könssegregerade arbetsplatser Individstyrda organisationer Ökad centralstyrning VILKA Högutbildade tjänstemän < 45 år Heltidsarbetande partner, få har barn Hög levnadsstandard Familjemodell: Dubbelarbetande kvinna Kvinnor god kondition, män sämre Få rökare KONSEKVENSER Nedsatt psykiskt välbefinnande Stor andel sjukskrivningar (kvinnor) Hög lön MOA-projektet, A Härenstam

GRÄNSLÖSA UPPMÄRKSAMMA Rätten att säga nej, sätta gränser Jämställdheten Återhämtningsmöjligheter Tidsperspektivet Företags och branschkulturen MOA-projektet, A Härenstam

LÅSTA VAD Tidsbundna arbeten, dåligt stöd Många ytliga kundkontakter Oregelbundna arbetstider Obalans arbete/fritid VILKA Arbetare + tjänstemän Låg utbildning Arbetslöshetserfarenhet Många har barn Traditionell familjemodell Dålig kondition VAR Privat sektor T.ex. busschaufför, kassörska, kontorist, telemarketing, kundmottagning Många mansdominerade arbetsplatser Organisationer med stark och Ökande marknadsanpassning KONSEKVENSER Mycket sömnproblem Kvinnor sänkt psykisk hälsa Många män har ohälsosymtom Medellön MOA-projektet, A Härenstam

LÅSTA UPPMÄRKSAMMA Upphandlingen - bestämmer i hög grad arbetsvillkoren Utvecklingsmöjligheter, alternativa jobb Arbetstiderna - förläggning i tid och rum - påverkan och förutsägbarhet Pauser och variation i arbetet Ergonomin Sociala kontakter med arbetskamrater och chefer, inte bara kunder MOA-projektet, A Härenstam

FÖRÄNDRADE VAD Fler arbetsuppgifter Mer ansvar Många sociala arbetskontakter Många konflikter Hög fysisk och psykisk belastning Ökade kompetenskrav VAR Privat och offentlig sektor T ex industriarbetare, lärare post och banktjänstemän, Mager organisation Omfattande personalminskningar VILKA Arbetare och tjänstemän många över 45 år Kvinnor ansvarar för hemarbetet Många män har god fysisk kondition KONSEKVENSER Hälsoproblem och nedsatt psykiskt välbefinnande vanligt för kvinnor Många sjukskrivningar MOA-projektet, A Härenstam

FÖRÄNDRADE UPPMÄRKSAMMA Det sociala klimatet Arbetsintensitet - återhämtning Ledningens betydelse Trygghet och stöd Tillräckliga och varierande lärotider Svaga grupper/minoritetsgrupper Jämställdhet MOA-projektet, A Härenstam

HYGGLIGA VAD Bra inflytande, stöd, bra ledning och tillräckliga resurser Kontorsarbetstid Balans mellan arbete och fritid och mycket tid för avkoppling VAR Privat sektor Könsblandade arbetsplatser Administrativa arbeten stabila organisationer Ej personalminskning VILKA Tjänstemän i olika åldrar Varierande utbildningsnivå Jämställda hemma Få rökare, bra kondition KONSEKVENSER Bra hälsa och livskvalitet Bra lön, särskilt för män MOA-projektet, A Härenstam

Exponerade VAD Fysiskt krävande Tidsbundet arbete Dålig fys/kem arbetsmiljö Många ytliga kundkontakter Mycket hemarbete VAR Privat sektor Människo- och tingyrken Serviceyrken m.m., t.ex. hotell, restaurang, bygg, transport Ökad marknadsanpassning VILKA Arbetare, unga, utländsk bakgrund vanligt Singlar + traditionell familjemodell Låg levnadsstandard Bra fysisk funktion, dålig kondition Stor andel rökare KONSEKVENSER Dålig hälsa, framför allt bland män Stor andel sjukskrivningar För hög energetisk belastning Låg lön MOA-projektet, A Härenstam

Exponerade Uppmärksamma: Arbetstiderna - förläggning i tid och rum - påverkan och förutsägbarhet Pauser och variation i arbetet Ergonomin och den fysiska belastningen Buller, passiv rökning med mera Utvecklingsmöjligheterna Anställningsvillkoren Information till kunder och beställare om arbetsmiljöns betydelse för kvalitén MOA-projektet, A Härenstam

Tunga, enformiga VAD Fysiskt belastande arbetsställningar Få sociala arbetskontakter Monotona arbetsuppgifter Osäkra anställningar Passiv fritid VAR Privat sektor Tingyrken, städare, paketerare, livsmedelsarbetare, chaufför Centralstyrda organisationer Ökad resultatmätning VILKA Arbetare med låg utbildning Familjemodeller: Singel + dubbelarbetande kvinna Låg levnadsstandard Dålig fysisk funktion o kondition Många rökare KONSEKVENSER Sämst hälsa för kvinnor Sjukskrivning p.g.a. rörelseorgansbesvär Många män med för hög energetisk belastning Låg lön MOA-projektet, A Härenstam

Tunga, enformiga Uppmärksamma: Variation i arbetsuppgifter Ergonomin och den fysiska belastningen Fysisk träning Socialt stöd, sociala kontakter i arbetet Utvecklingsmöjligheterna Anställningsvillkoren Information till kunder och beställare om arbetsmiljöns betydelse för kvalitén MOA-projektet, A Härenstam

Rörliga VAD Fysiskt tunga arbeten Låga mentala krav Oreglerad arbetstid Aktiv fritid Mycket motion VAR Småföretag Små mansdominerade arbetsplatser T ex småindustri, vaktbolag, anläggningsarbeten VILKA Arbetare och egna företagare, Många singlar Mycket god kondition KONSEKVENSER Bra hälsa för män MOA-projektet, A Härenstam

Hindrade VAD Höga psykiska krav Hinder för att göra arbetet Tidspress Stimulerande socialt arbete Försämrade arbetsförhållanden Krävande hemarbete Lite tid för avkoppling VAR Offentlig sektor T ex lärare, läkare, sjuksköterskor, socialsekreterare, polis, barnomsorg, Ökad resultatmätning VILKA Tjänstemän med hög utbildning Vård av anhörig vanligt Många rökare Många har dålig kondition KONSEKVENSER Kvinnor har ofta för hög fysisk belastning och hälsoproblem Låg lön MOA-projektet, A Härenstam

Hindrade UPPMÄRKSAMMA Tydlighet i organisationen på alla nivåer Att ansvar och befogenheter hänger ihop Stödfunktioner på rätt plats Logistiken i informationsflöden och beslutsprocesser Arbetsro och tillit Kompetensstruktur och utvecklingsmöjligheter Upplevelser av skuld och otillräcklighet MOA-projektet, A Härenstam

Kampen för människovärdet Yttre omständigheter Arbetsgivare Bransch Verksamhetsområde Bakgrundsförhållanden Klassbakgrund, Kön, Position Erfarenheter, Livsfas Individuella värden Förändringar i arbetslivet Föränderlighet Krav på kompetens Nedbrutna strukturer Ändrade positioner Ändrade relationer Tidsmiljö Gräns arbete - fritid Styrsystem, lönesystem Individualisering Kapacitet Integritet Intimitet Redbarhet Frihet Den privata sfären Resurser, t ex social stöd Konsekvenser MOA-projektet, A Härenstam

Stress yttrar sig på olika sätt och har olika ursprung Alltså måste strategierna för att motverka stress se olika ut Vad är problemet? Vem har makten? Vem/vilka har ansvaret? Var finns resurserna? Var finns kunskapen? Var finns motstånden? Finns viljan att handla? MOA-projektet, A Härenstam