Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Klimatmodellering i perspektiv
Advertisements

Upplägg Hur har vi arbetat? Resultat Kommentarer Modeller
Arbetsmarknaden i samband med finanskrisen
Lena Eriksson Bram och Niclas Hjerdt
En resa till framtidens Lycksele
Ett förändrat klimat Vad får det för effekter på näringsbalansen?
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Föreläsning nr 2 röd kurs
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
MS Excel 2010 – Dag 2 Mahmud Al Hakim
Klimat – typiskt väder Lennart Wern Väderstationen på Vinga.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Växthuseffekt och klimat
Lokala klimatförändringar i Östersund
Kundundersökning mars 2010
Sveriges klimat - så var det
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Orsaker. Orsaker Växthusgasutsläpp i Västmanland Målvision om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050 Begränsa klimatpåverkan Klimatanpassning.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
Stora additionstabellen
Anpassning till ett förändrat klimat
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Droger och spel 2006Gymn åk2 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
INFÖR NATIONELLA PROVET
Företagarpanelen – Q SEPTEMBER 2011 Hallands län.
15 x 25 meter. Skriv banenavn Skriv designet af Skriv dato MÅL sväng vänster 6 sväng höger 5 runt 7 Vänster runt hund höger runt.
1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.
Signatur Lars Bärring, Rossby Centre Klimatindex för avnämare Olika typer av klimatindex Vad görs på annat håll – leveranserna i ett sammanhang.
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
1 Varför går jag på Hockeygym 6 Resultat +Beteendemål +Tidpunkt då de ska vara uppfyllda 5 Vision 2+3 Gruppen.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Signatur Rossby Centrets klimatmodellering Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Presentation vid klimatseminarium på SMHI tisdag 22 augusti.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever ( per klass)
Tekniska försörjningssystem. Kontaktade myndigheter/organisationer.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Vattenånga och koldioxid är de viktigaste växthusgaserna, följda av dikväveoxid och metan. Den växthusgas man oftast pratar om är koldioxid. Halten av.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Väder- och Klimatförändringar
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Länsstyrelsens klimatarbete Begränsa påverkan Följa utveckling en Anpassa till förändring Vid frågor kontakta:
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
1 Jan Lundström OV’s Hemsida Utbildning Ledare. 2 Jan Lundström OV’s Hemsida Standard Lagrum.
När infaller Julafton och hur ofta?
Klimatet förändras och det påverkar dig
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Presentationens avskrift:

Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON

Klimatunderlag och data från SMHI 2 Bild hämtad från Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med de globala utsläppen utgör denna mängd cirka 0,3-0,4 procent. Vulkanutbrott Eyjafjallajökul

Klimatunderlag och data från SMHI 3 Hur kan vi säga något om framtidens klimat ? … när vi inte kan göra prognos på nästa månads väder … när man inte kan förutse utvecklingen på aktiemarknaden … när vi ibland missar även morgondagens väder vi känner väl till klimatsystemets grundläggande funktion och processer halten av växthusgaser ökar pga människans aktivitet vi gör inte prognoser över framtidens klimat, bara scenarier

Klimatunderlag och data från SMHI 4 ”Vi gör inte prognoser över framtidens klimat, bara scenarier” väder ≠ klimat prognos / prediktion ≠ scenario / projektion hur det blir ≠ hur det kan bli

Klimatunderlag och data från SMHI 5 Jordens medeltemperatur förändras Brohan m fl J. Geophysical Research 111, D uppdateringar.

Klimatunderlag och data från SMHI 6 Sveriges årsmedeltemperatur

Klimatunderlag och data från SMHI 7 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Karta hämtad ur SNA Klimat, sjöar och vattendrag Kartor från Årsmedeltemperatur och årsmedelnederbörd

Klimatunderlag och data från SMHI 8 Västerbottens län Observerad årsmedeltemperatur och modellerad temperatur för vinter och sommar, som avvikelse från Från → Klimat → Klimatscenarier → Sveriges läns framtida klimat A2 B2 A2 B2 Den beräknade längsta sammanhållna torrperioden per år förändrar sig i genomsnitt lite, men visar en tendens att bli kortare jämfört med Den längsta värmeböljan beräknas bli längre Uppvärmningsbehovet beräknas minska med ca 20 – 25 %.

Klimatunderlag och data från SMHI 9 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Klimatförändringar i norr Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson A1 A2 B1 B2 Tonvikt på ekonomi Regional inriktning Tonvikt på miljö Global inriktning CO 2 ppm Scenarier enligt IPCC

Klimatunderlag och data från SMHI 10 Global klimatmodell 200 km km Regional Modell Regional Modell 25 km -- 5 km Lokal skala 10 km – punkt data

Klimatunderlag och data från SMHI 11 The Copenhagen Diagnosis / År 2008 global koldioxidhalt 385,2 ppm Källa: WMO´s Greenhouse Gas Bulletin nr 5, 23 novmeber 2009

Klimatunderlag och data från SMHI 12 Nederbördsutveckling Västerbottens län

Klimatunderlag och data från SMHI 13 För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på: SISTA FROSTDAG OCH VEGETATIONSPERIOD Den sista frosten på våren beräknas inträffa omkring 10 dagar tidigare omkring år 2010 jämfört med och omkring dagar tidigare vid seklets slut. Vegetationsperiodens längd beräknas öka med omkring dagar.

Klimatunderlag och data från SMHI 14 För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på: Extrem nederbörd och kortare period med snötäcke Det beräknade antalet dagar med extrem dygnsnederbörd beräknas öka med 5 – 9 dagar i Norrlands kustland 5 – 8 dagar i Norrlands inland, och 10 – 20 dagar i Norrlands fjälltrakter Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli omkring 80 – 100 dagar kortare i Norrlands kustland och inland, och omkring 60 – 70 dagar kortare i Norrlands fjälltrakter

Klimatunderlag och data från SMHI 15 Spatial upplösning: 50km  25km  12 km  6km  2km 50 x 50 km

Klimatunderlag och data från SMHI 16 Klimatanpassning Klimatanpassning kan definieras som förändringar i respons på faktiska eller förväntade klimateffekter för att reducera skada dra nytta av möjligheter och hantera konsekvenser Källa: IPCC

Klimatunderlag och data från SMHI 17 Framtida projektioner: trend and variabilitet

Klimatunderlag och data från SMHI 18 Sammanvägning av många scenarier: ensembelscenarier Förändring av medeltemperatur under sommaren vs (A1B)‏

Klimatunderlag och data från SMHI 19 Sverigeanalysen  Värmeböljor  Uppvärmningsbehov  Behov av kylning  Vegetationsperiodens längd  längsta torrperiod  Antal dagar med extrem dygnsnederbörd  Extrem 7-dagars nederbörd  Antal dagar med snötäcke  Dagnr för islossning  Maximal byvind

Klimatunderlag och data från SMHI 20 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Länsanalysen

Klimatunderlag och data från SMHI 21 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Scenariokartor från Rossby Center Kartor från: Klimat och sårbarhetsutredningen SWECLIM

Klimatunderlag och data från SMHI 22 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Vattenföringsuppgifter Flödesstatistik för 1900-tals klimat

Klimatunderlag och data från SMHI 23

Klimatunderlag och data från SMHI 24

Klimatunderlag och data från SMHI 25 Stöd från SMHI Dialog med klimatanpassningssamordnare Data och klimatanalyser – Föredrag och utbildning Samarbete med berörda myndigheter

Klimatunderlag och data från SMHI 26

Klimatunderlag och data från SMHI 27 Tack!