Självvald inläggning Michael Viklund Norra Stockholms Psykiatri

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Patient- och anhörig perspektiv på heldygnsvården, avdelning 1
Advertisements

…..och nu Dirigenter finns!!
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Delaktighet i ett patientperspektiv. Bakgrund •Resultat patientenkät 2011 –25% kände sig inte delaktiga –25-40% var inte nöjda med information om sjukdom.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Lönar det sig med utbildning?
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Bakgrund och syfte Krav i patientsäkerhetslagen:
”Vården kände sig drabbad av mig och jag kände mig drabbad av vården”
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
Ungas frågor om alkohol och droger
INDividuellt och Anpassat stöd till arbete för personer med neuropsykiatrisk/psykiatrisk funktionsnedsättning eller personal/verksamheter som möter.
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Missbruks-och Beroendeenheten i Luleå
Vad betyder en låst dörr för vårdmiljön?
Primärvård 2012 Kaisa Mölläri, Sanna-Mari Saukkonen och Sami Fredriksson Primärvård
Patientsäkerhetsronder
Vuxenpsykiatrin Avd 32 Sunderby sjukhus
Södra Älvsborgs Sjukhus Självskadenoder Satsning av regeringen Överenskommelse mellan regering och SKL Södra Älvsborgs Sjukhus.
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Bergmansgatans Stödteam
Behov av åtgärder Underskott mkr Budget mkr ca- 280 mkr.
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Socialpedagog och Förskollärare står stadigt på samma grund -
1 Vilka trender syns över landet Goda exempel och aktuella rekommendationer.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Modul: ”Mäta för att veta” Psykiatri Nordväst, Avdelning 131
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Patientsrömmar och täckningsgrad. Caj Skoglund Vad händer med ansvarsfördelning och patientströmmar i ett vårdvalssystem? Relativt hög fast.
Tillsammans för världens säkraste vård
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
Kompetenslyftet eHälsa Vitalis Alexander Hedman Distriktsläkare Processhandledare Carina Martinsson Sjukgymnast Processhandledare Ann-Marie.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Sjukhusövergripande utbildning hösten 2012
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Ingrid Lindberg, Elin Carlson och Stefan Frisk Medicinkliniken Eksjö
Rutiner kring inskrivningsmeddelande i Meddix
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
Södra Länsdelsgruppen 29 april Återinskrivning Örebro Län Grundkrav 4 av 6 månader lägre än 2013 Andel oplanerade återinskrivna minskade totalt.
AKO - projekt AKO – pilot Bakgrund Utgångspunkt i Gränssnittsgruppens arbete Behov av ett system som underlättar implementeringen av.
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
Region Skånes 1177-tjänster ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlättar kontakten med vård och omsorg och ger bättre möjlighet till.
Presentation och sammanfattning SAMBA ”Barn i risk! Samt förslag till fortsättning.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Nacka kommuns attitydmätning bland kommuninvånarna 2003 Januari/februari 2003.
Maria Hamlin, Monica Jemsson, Ann-Sofie Rahm
Ulla-Karin Schön 13:00- 14:00Vad är återhämtning? Finns det skillnader mellan kvinnor och män? 14:30-15:00Kaffe 15:00-17:00Så.
Hand i hand för tryggare utskrivningar Ett samverkansprojekt mellan Region och Norrköpings kommun Geriatriska kliniken ViN, Sigbritt och Susanne.
 Inledning Arbete inför den strategiska planen  Lunch  Ögonmottagningen - Gunilla Nordlander  Läkemedel.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
HÄLSOSTADEN Ängelholm Carl-Johan Robertz Förvaltningschef
Spelberoendeteamets klienter
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Välkommen till Lättakuten! Odensvi Läkarmottagning
NATIONELL PATIENTENKÄT specialiserad somatisk vård 2014
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Individuell samarbetsplan Redovisning av process
Samordnare samsjuklighet
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Stefan Segerman Emma Borgstrand
Presentationens avskrift:

Självvald inläggning Michael Viklund Norra Stockholms Psykiatri Jonas Pils Södra Stockholms psykiatri

- Lars Jacobsson, professor emeritus, Läkartidningen, 2013 “På grund av det minskade intresset för vårdavdelningen som terapeutisk miljö, och synen på den som något som egentligen inte borde finnas om bara öppenvården fungerade optimalt, har slutenvården inte utvecklats…” - Lars Jacobsson, professor emeritus, Läkartidningen, 2013 HDV ses som ett nödvändigt ont, som något som bör undvikas

Problem i dagens heldygnsvård Överbeläggningar Långa vårdtider Hot och våld, tvångsvård Känsla av maktlöshet hos patienter Känsla av maktlöshet hos personal “Oattraktiv” arbetsplats för personal (låg status, personal försvinner, tufft arbetsklimat)

Bakgrund Jaeren DPS Problem med långa vårdtider, tvångsvård, hot och våld Personal kände att det var en ohållbar situation Krisplatser upprättades som en nödlösning Detta formaliserades över tid till självvald inläggning

Självvald inläggning i Norge Målgrupp: psykospatienter Förebygga sämre mående Kontrakt skrivs med patienten Enklare inläggning på heldygnsvården med inskrivning av sjuksköterska

Personalens oro inför självvald inläggning Att patienter ska missbruka självinläggning Använda heldygnsvården som ett hotell Ökade vårdtider Ännu mer problem med överbeläggningar

Resultat Oron var obefogad Färre vårddygn totalt, men fler vårdtillfällen Mindre tvångsvård Mindre våld och hot Bättre samarbete mellan personalen och patienter Både personal och patienter nöjda med förändringen

Resultat i antal veckor

Vad är orsaken till Norges resultat?

Möjliga orsaker Trygghet – vet att man inte blir avvisad Tillgänglighet – vet att det finns en ledig säng Mer makt över sin situation Ser avdelningen mer som något att använda sig av (heldygnsvård vid behov istället för att behöva få recept varje gång) Bättre relationer och mer samarbete mellan personal och patienter (allians) Patienter får vård tidigare (i tid)

Pilotprojekt självvad inläggning i Sverige Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) Brukarorganisationer (RSMH, Frisk&Fri, IFS) Beställarenheten beställer/finansierar Ett pilotprojekt där Norges arbetssätt provas och utvärderas i Sverige

Pilotprojekt självvald inläggning start hösten 2014 Norra Stockholms psykiatri (NSP), avdelning 5 S:t Görans sjukhus Psykiatri Södra Stockholm (PSS), Psykiatrisk vårdenhet Enskede-Årsta-Vantör Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) (med annan målgrupp)

Beskrivning av insatsen Patienter med psykosdiagnos Skriver kontrakt som gäller ett år Patienten kan söka till avdelningen 24 timmar om dygnet Får stanna max 5 dagar per tillfälle Inskrivning görs av sjuksköterska på NSP och läkare på PSS

Utvärdering Statistik över antal vårddygn, tvångsvård samt tvångsåtgärder Skattning av livskvalitet vid kontraktskrivning och ett år efter Intervjuer med patienter vid kontrakt och ett år efter Alliansskattning Attitydmätning hos personal under hösten och efter ett år

Eventuella problem med implementering Rådande kultur/förhållningssätt: ”Mota Olle i grind” och heldygnsvård som ett nödvändigt ont Översättning till svenska förhållanden Inläggning light Hotell Idé om att heldygnsvård är ett ”nödvändigt ont” – inte en viktig resurs i en patients återhämtning Idé att heldygnsvård ska undvikas Inläggning ses som ett misslyckande Patienten ska hållas utanför heldygnsvården så länge som möjligt När patienter vill bli inlagda försöker personal hitta lösningar som gör att hen inte blir inlagd (vid behov-medicin, ta en promenad, öv) Skriva ut så snabbt som möjligt Läkare bedömer patienters vårdbehov, inte patienten själv Maktlöshet hos patienter, känsla av otillräcklighet hos personal (Beställarna beställer inget innehåll på heldygnsvården) Oberoende av statistiken över inläggningarna kan vi få goda resultat i termer av patienters mående och vad de säger om insatsen. Inga nödvändigtvis ”onda avsikter” med mota olle i grind, det är också en pragmatisk lösning på överbeläggningarna Läkare och personal behöver förändra sitt förhållningssätt

Vad kan vi inspireras av? Relativt enkla (men “utanför boxen”) arbetsförändringar kan påverka mycket Patienters mående och egenmakt Personal mår bättre Relationer/allians Hot och våld minskar Attraktionskraft och status Nytt förhållningssätt, nytänk, nytt paradigm. Jämför med diskussionen om att öka eller sänka antalet vårdplatser. ”Vad vi främst behöver inom psykiatrin, när det handlar om slutenvården, är en genomtänkt granskning av de mänskliga och organisatoriska förutsättningarna för arbetet, inte i första hand en ogenomtänkt utökning av slutenvårdsplatser, som enbart kommer att vidmakthålla nuvarande situation.”

Vad kan vi inspireras av? Heldygnsvården är en viktig resurs i patienters återhämtning Patienter mår bättre av att få mer inflytande över sin vård HDV som en effektiv och omtyckt vårdinsats. Som en medicin, metaforiskt = det personen behöver i en given situation. När patienter får mer makt och bättre kan använda sig av HDV mår de bättre och är där mindre.

Svenska erfarenheter från självvald inläggning Patienters reaktioner Sagts vid kontraktsskrivning En inläggning hittills Oberoende av vad vi får för resultat har vi fått väldigt bra respons. Patienterna förstår idén och gillar det. “Så man behöver inte göra sig till?”

Tack, det var allt! Frågor?