ANITA S. 157-162 VERONICA S. 162-168 ANDREAS S. 168-172 ANNELI S. 173-178 HELÉNE S. 178-182 HELÉNE S. 182-185 JENNY S. 185-189

”Det är viktigt att vara medveten om skillnaden mellan olika typer av frågor. Medvetenheten gör att man för sig själv tvingas klargöra vad man egentligen frågar om.” Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Detta kallas ”reaktiv effekt”. ” Människor påverkar sitt beteende därför att de vet om att de observeras. Detta kallas ”reaktiv effekt”. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

” - Bäst vore ett slumpmässigt urval av skolor. Frågor som kan väckas kan vara: - Är valet av plats/skola representativt för andra, liknande platser/skolor? - Är de skolor som tillåter genomförande av studier representativa över huvud taget?” Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

”Attitydfrågorna kan upplevas som hotande då respondenten uppfattar att intervjuaren bedömer honom utefter hans svar. Vinjettfrågorna upplevs inte som hotande. Då det gäller ju påhittade personer. Kravet på vinjettfrågor är att situationerna de beskriver ska vara trovärdiga.” Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 168-172 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

”Strukturerad observation innebär systematiska iakttagelser som registreras enligt ett observationsschema eller kodningsschema. Regler beskriver var observatören ska leta efter och hur observationen ska registreras.” Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 168-172 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

”Till skillnad från de flesta strukturerade observationerna vet inte respondenterna i en fältstimulering att de studeras. ” Exempel på en berömd fältstimulering var när åtta personer försökte bli inskrivna som pseudopatienter på sjukhus. De skulle säga att de hörde röster. Alla lyckades bli inskrivna. Så snart de blivit inskrivna skulle de sluta visa symptom.” Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 168-172 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

” Det finns ofta ett stort mått av spontanitet i respondenternas svar, och det är möjligt att de förmedlar intressanta svar som inte täcks av de fasta svarsalternativ som utformats i förväg. Det kan då vara bra att ha med ett alternativ som rubriceras ”Övrigt” eller ”Annat”. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 168-172 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

IT-fortbildning av personalen på skolan Vinjettfrågor Form för i huvudsak slutna frågor som används i samband med undersökningar om människors normer och värderingar kallar för vinjett teknik. Krav på vinjettfrågor är att situationerna de beskriver ska vara trovärdiga. Att matcha frågor och slutna svar Bara ja och nej svar i en fråga ger ingen god validitet. Viktigt att undvika flera frågor i en Valididet och reliabilitet Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet. Hög validitet förutsätter hög reliabilitet. IT-fortbildning av personalen på skolan Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 168-172 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Pilotstudier – varför? - Kontrollerar att Surveyfrågorna fungerar - Att undersökningen i sin helhet blir bra. - Extra viktigt med pilotstudier vid enkätundersökningar utan intervjuare närvarande. Användningsområden för Pilotundersökningar Om huvudstudierna mest innehåller slutna frågor kan man i pilotstudierna ställa öppna för att få fram bra svarsalternativ för att säkerhetsställa en hög validitet. En Pilotstudie utifrån ett frågeschema kan ge intervjuarna vana och säkerhet inför djupintervjuerna. Pilotstudien avslöjar ointressanta frågor som inte utgör någon variabel. Pilotstudien ger relevans åt både frågor och ordningen frågor ska ställas i, samt hur lämpliga instruktionerna är vid exempelvis enkäter. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 168-172 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Användning av färdiga frågor När man väljer frågor kan man mycket väl använda frågor som andra forskare redan använt sig av. Man bör dock ta kontakt med de berörda forskarna och få deras godkännande. Fördelar med använda tidigare frågor är att man inte behöver testa dem i en pilotstudie samt att man kan jämföra resultatet med tidigare forskning och se om någon förändring skett. Fråga snällt ! De har blivit billigare att hitta bra frågor genom bl a uppkomster av ”frågebanker”, som Central for Social Surveys, www.ac.uk/cass Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 168-172 Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Fältstimulering: Forskaren ingriper i en naturlig miljö. Respondenterna vet inte om att de studeras. Väcker vissa etiska frågor.   Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 185-189

Kritik av strukturerade observationer: Obekant miljö kan ge felaktigt perspektiv och tolkning. Svårt att se avsikterna bakom beteendet. Svårt att få en generell bild och teman. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 185-189

Vilken metod du använder beror på vad du vill analysera. Å andra sidan.. Vilken metod du använder beror på vad du vill analysera. Strukturerade observationer fungerar bäst i kombination med andra metoder. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 185-189

TYPER AV VETENSKAPLIGA OBSERVATIONER Deltagande observation Deltar själv i den sociala miljö som studeras. Icke-deltagande observation Iakttar den sociala miljön men deltar inte i det som sker. Enkel observation Kan inte ses av deltagarna, är inte delaktig och påverkar inte situationen /miljön. Styrd observation Kan inte ses av deltagarna, är inte delaktig men kan påverka situationen /miljön för att studera effekterna av detta. Christer Pettersson identifieras som Palmemördaren av Lisbeth Palme. Genom vilken typ av observation ? Ostrukturerad observation Notering av hur deltagarna i en viss miljö beter sig. Uttrycket används i samband med icke-deltagande och deltagande observation. Strukturerad observation / systematisk observation Använder fasta och uttalade regler för observation och registrering av beteenden. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 185-189

STRUKTURERAD OBSERVATION - Vanlig metod inom klassrumsforskning. Systematiska iakttagelser enl. observationsschema /kodningsschema. Regler beskriver vad observatören ska leta efter och hur det ska registreras. Tidsrymden för observationen är styrd och bestäms i förväg. - Direkt observation (behöver ej dra slutsatser utifrån vad deltagarna berättar) Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Bättre än intervjuer och enkäter i fyra avseenden:   A mer tillförlitlig information om olika skeenden. B större precision när det gäller val av tidpunkt, varaktighet och frekvens. C bättre precision när det gäller den tidsmässiga ordningen mellan variablerna. D riktigare och mer ekonomiska rekonstruktioner av storskaliga sociala episoder. Reliabilitet – mätnoggrannhet Validitet – giltighet Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Reliabilitet Interbedömarreliabilitet Kappa Intrabedömarreliabilitet Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Validitet 1. Frågeschemat 2. Människor påverkar sitt beteende därför att de vet om att de observeras. Detta kallas ”reaktiv effekt”. Försökskanineffekten Rolleffekt Själva undersökningen som påverkansfaktor Systematisk skevhet i reaktionerna Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Observationsschema Utformningen av observationsschemat är en viktig del av de strukturerade observationerna. A Tydligt fokus: vad/vem, var? B Varje kategori beskriver ett beteende som utesluter de andra kategorierna. C Lätt att använda! D Tolkning? …..kräver lång erfarenhet och tydliga riktlinjer. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Strategier för registrering Planerad/styrd observation – forskaren arrangerar. B Korta tidsintervall – t ex några minuter i taget men som helhet två timmar per elev C Längre tidsintervall och kontinuerlig nedteckning av vad som sker, (FIAC, s 175). D Tidssampling - flera mycket korta tidsintervall. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Fler urvalsbenämningar: Val av personer. B Val av plats. C Val av tidpunkt. Fler urvalsbenämningar: Improviserat urval – registrering av allt som sker vid en viss tidpunkt, (FIAC, s 175). Fokuserat urval – en viss individ observeras under en viss tidsrymd, (Croll & Moses, s 181). Översiktsgranskande urval – en hel grupp observeras, endast ett eller två beteenden kan registreras. Beteendeurval – en hel grupp observeras med fokus på ett speciellt beteende. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Olika typer av frågor   - Personliga faktafrågor - Faktafrågor om andra personer - Faktafrågor rörande informanter - Attitydfrågor - Frågor som rör åsikter - Frågor om normer och värderingar - Kunskapsfrågor Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

3 tumregler - Ha alltid undersökningens syfte och frågeställning i åtanke. - Vad är man ute efter? - Hur skulle man själv besvara en viss fråga? Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

"Var det Pelle Svensson som rånade dig ? Specifika regler för frågornas utformning   - Undvik mångtydiga eller oklara termer. - Undvik långa frågor. - Undvik dubbla frågor, fler frågor i en. - Undvik mycket generella frågor. - Se upp för ledande frågor. - Undvik frågor som innehåller negationer. - Undvik tekniska uttryck. Ledande fråga…? Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

öppna eller slutna frågor användas.  Vid enkäter och strukturerade intervjuer kan öppna eller slutna frågor användas. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Några nackdelar med öppna frågor: Några fördelar med öppna frågor:   Några nackdelar med öppna frågor: De är tidsödande för intervjuarna. Öppna svar kräver mer av respondenterna. Det finns i samband med strukturerade intervjuer en risk för att intervjuarna ställer frågorna på olika sätt och inte heller registrerar svaren på samma sätt. Några fördelar med öppna frågor: Respondenterna kan svara med sina egna ord. Öppna frågor lämnar utrymme för ovanliga eller oförutsedda svar eller reaktioner. Frågorna leder inte in respondenternas tankar i någon viss riktning.    Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Några fördelar med slutna frågor: Det är lätt att bearbeta svaren. Slutna frågor ökar jämförbarheten i svaren. Slutna frågor kan klargöra innebörden av en viss fråga för respondenten då det kan finnas en beskrivning för de olika svarsalternativen.   Några nackdelar med slutna frågor: Det kan vara svårt att få de olika svarsalternativ som presenteras att vara ömsesidigt uteslutande. Svarsalternativen får inte överlappa varandra. Det kan vara svårt att få uttömmande svarsalternativ. Alla tänkbara svar bör täckas av de olika alternativen, även om detta krav är svårt att uppfylla i praktiken. Respondenterna kan skilja sig åt när det gäller hur de tolkar de svarsalternativ som presenteras. Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168

Förbered dina intervjuer väl… Bryman, Alan | Samhällsvetenskapliga metoder | sammanfattning s. 162-168