Utvecklingspsykologi   Bindningsteori (John Bowlby) Bindning (attachment): ett barns tendens att söka närhet till särskilda personer och att känna sig trygg i deras närvaro.

Olika bindningsmönster (Ainsworth) En trygg bindning uppkommer när barnet litar på att föräldern finns tillgänglig och är hjälpsam om barnet stötar på svåra och skrämmande situationer. När föräldern är lyhörd och kärleksfull vågar barnet att undersöka världen. Vid ängslig, motvillig bindning är barnet osäkert på om hans förälder kommer att vara tillgänglig och hjälpsam. Ibland är föräldern det, andra gånger inte. Hot om övergivande används ofta som kontrollmedel. Osäkerheten gör barnet efterhängset och rädd för att utforska världen.

Vid ängslig, undvikande bindning förväntar sig barnet att bli bortstött och tror inte att det får något gensvar när det söker omsorg. Detta är ett resultat av att modern konsekvent har avvisat barnet när det sökt tröst eller skydd.

Barn har en biologisk drift att knyta an till en vårdare.    Anknytning är ett primärt behov. Anknytningsbehovet har en utvecklings biologisk bakgrund. Två system hos barnet: Systemet för närhetssökande.   Systemet för utforskning. Otrygga barn är sällan nyfikna eller undersökande.

Frigörelsen från pappa och mamma. Tonåren/identitet. Hur byggs en identitet upp? Frigörelsen från pappa och mamma.   Man kan ersätta dem. Man kan testa nya saker. Att stå på en inre scen.

Erik H. Erikson (1902-1994 Tillit – Misstro Spädbarnsåldern, 0 – ca 1,5 år   Tillit – Misstro Barnets behov: mat, värme och kroppskontakt m.m. Känslomässig trygghet. Sundmisstro.

Självständighet – Tvivel, Skam Småbarnsåldern, ca 1,5 – 3 år Självständighet – Tvivel, Skam Intensiv jagutveckling. Svårt att se sina egna begränsningar. Ej bra att sätta för snäva gränser eller att överbeskydda barnet.

Initiativförmåga - Skuldkänslor, Passivitet Förskoleåldern, ca 3 – 6 år Initiativförmåga - Skuldkänslor, Passivitet Intensiv lekperiod. Barnet lever ut känslor och tester verkligheten i den. Barnet ska använda sin fantasi. Ej rädd för att göra bort sig som vuxen. Överjaget utvecklas som mest. Barn kan utveckla starka skuldkänslor.

Verksamhetslust – Känslor av underlägsenhet Den tidiga skolåldern, ca 7-12 år Verksamhetslust – Känslor av underlägsenhet Barnet tar steget in i allvaret. Barnet får klara sig på egen hand  

Identitet – Identitetsförvirring Tonårsåldern, ca 13-19 år Identitet – Identitetsförvirring Vem är jag? Hur uppfattas jag av andra? Vad ska jag göra i framtiden? Duger jag?

Den tidiga vuxenåldern, ca 20 – 40 år Närhet – Isolering Träffar någon att vara tillsammans med. Startar familj. Skaffar ett yrke.

Produktivitet – Stillastående Medelåldern, ca 40 – 60 Produktivitet – Stillastående Funderar på hur resten av livet ska bli.

Integritet – Förtvivlan och Bitterhet Den sena vuxenåldern, från ca 65 år Integritet – Förtvivlan och Bitterhet Tänker bakåt. Tänker på döden.

Piaget (1896-1980) Organisation. Anpassning. Människan har två medfödda tendenser som har betydelse för hennes förmåga att klara livet. Organisation. Kognitiva schema: styr vårt sätt att tänka och uppfatta nya situationer Anpassning. Assimilation: innebär att vi anpassar nya erfarenheter i vårt gamla tankemönster. Ackommodation: innebär att vi måste ändra på vårt gamla tankemönster för att kunna ta till oss de nya erfarenheterna.

Den sensomotoriska perioden, 0 - ca 2 år Barnet tänker med hjälp av sina sinnen (senso-) och rörelser (motoriska). Barnet är egocentriskt. Barnet har inte förmåga att sätta sig in i andras känslor. Barnet har inte förmåga att se föremål och människor som permanenta eller oförändliga. Barnet kan inte förstå vad ”sedan” och ”snart” betyder.

Det pre-operationella tänkandets period, ca 2 - 7 år Barnet börjar förstå symboler. Barnet börjar bilda begrepp. Barnet har svårt för klassinneslutningar. Barnets konstansbegrepp är inte heller utvecklat. Magiskt tänkande: ”jag var dum mot Kalle, det är alltså mitt fel att han är sjuk”. Animistiskt tänkande: barnet betraktar föremål som levande varelser. Artificialism. Barnet tror att allting är tillverkat av någon och kan alltså ersättas.

De konkreta tankeoperationernas period, ca 7 – 11 år Barnet tänker ungefär som en vuxen men mer konkret. Barnet är fortfarande beroende av ett konkret underlag för sitt tänkande. Barnet förstår konstansbegreppet. Barnet har svårt att förstå vissa symboler.  

Det abstrakta tänkandets period, ca 11 – 16 år   Barnet tänker mer och mer abstrakt. Barnet vill gärna diskutera. (nyhetens behag). Barnet förstår ironi.

Grader av förståndshandikapp Delas in i tre nivåer som kallas A- B- och C A-nivån är den gravaste formen av handikapp. Utvecklingen når inte högre än det sensomotoriska stadiet B-nivån brukar benämnas ”måttligt förståndshandikapp”. Den intellektuella utvecklingen når upp till början av det konkreta operationella stadiet. C-nivån omfattar de lindrigt förståndshandikappade. Den intellektuella utvecklingen når upp till slutet av det konkreta operationella stadiet. Abstrakt tänkande går inte att klara.