Avfall på villovägar Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning

”Ingenting försvinner - och allting sprider sig” Att arbeta med hela miljöbalken och ett rörligt miljöproblem innebär att förstå:   ”Ingenting försvinner - och allting sprider sig” Försiktighetsprincipen gäller

PROJEKT Schakt- massor

. . . . Vad händer med schaktmassorna? 2011 startades ett statligt-kommunalt samprojekt kring hanteringen av schaktmassor Frågor: Är det alltid ok att använda schaktmassor märkta KM och MKM för anläggnings- och andra ändamål? Bör vi kanske använda nya synsätt, där belastningstålighet hos recipienten inkluderas? Kan vi testa ramarna med hjälp av juridik och tillsynsåtgärder? Hur kan vi mäta? . . . .

Projektmål Myndigheterna ska få en bättre bild av hur massor för anläggningsändamål hanteras genom att bedriva tillsyn längs hela masshanteringskedjan. Myndigheterna ska tillämpa ett likvärdigt kravställande utifrån miljöbalken. Spridning av erfarenheter mellan tillsynsmyndigheterna.   Fler tillsynsmyndigheter ska börja med systematisk tillsyn utifrån gemensamt överenskomna riktlinjer i projektet.   Fler tillsynsmyndigheter ska börja kräva provtagning i förhållande till bakgrundshalter.   Bättre kunskap kring enskilda verksamhetsutövare som dominerar den regionala marknaden. Verksamhetsutövarna får klara och entydiga besked om hur massorna ska hanteras.   Verksamhetsutövarna inom branschen genomför en bättre egenkontroll samt att den felaktiga hanteringen av schaktmassor minskat.

Legala grundbultar i pilotprojektet   ” Tillsynsvägledande myndigheter ska aktivt verka för samordning och samverkan i frågor om tillsynsvägledning” (3 kap 1 § miljötillsynsförordningen) ”Tillsynsmyndigheterna ska samordna tillsynen om det är ändamålsenligt och möjligt. För att förebygga brott mot miljöbalken och för att effektivt hantera sådana brott, ska länsstyrelsen verka för samarbete mellan polismyndigheter, åklagarmyndigheter och de myndigheter som svarar för tillsyn enligt miljöbalken” ( 1 kap 17 § miljötillsynsförordningen)

. . . . . . Pilotprojektets heta frågor… Samverkansformer när vi endast ser toppen av ett ”avfallsberg” Handboken 2010:1 och att använda bakgrundshalter som ”tillsynsnivå” Naturliga halter Provtagning och tillsynsmetodik Avvägningsfrågor och kravställande Tillsynshantering hela masshanterings- kedjan . . . . .

. . . . . Resultaten utifrån uppställda projektmål  Klar framgång med avseende på följande projektmål:   ”Myndigheterna får en bättre bild av hur massor för anläggningsändamål hanteras genom att bedriva tillsyn längs hela masshanteringskedjan”.   ”Bättre kunskap kring enskilda verksamhetsutövare som dominerar den regionala marknaden. Detta är också en förutsättning för effektiv tillsyn och en bra utgångspunkt för likvärdiga bedömningar”.   ”Verksamhetsutövarna får klara och entydiga besked om hur massorna ska hanteras”. ”Genom att utveckla tillsynen gemensamt mellan myndigheter bedömer vi att vi efter avslutat projekt kommer att ha åstadkommit en mer effektiv hantering av själva miljöproblemet, massor för anläggningsändamål, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”, och därmed inlett ett arbete med tydligt avstamp i den nya miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13)”. För tidigt att avgöra: ”Verksamhetsutövarna inom branschen genomför en bättre egenkontroll samt att den felaktiga hanteringen av schaktmassor minskat”. Länsstyrelsen konstaterar dock vad det gäller samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken, att dessa möjligen minskat något i antal. . . . .

Hur arbetar vi vidare? . Viktiga frågor att hantera 2012 inför en uppstart av ett nytt utvidgat projekt 2013 är utifrån länsstyrelsens förslag bl a: Lakbarhet vid användning av avfall vid återställning av täkter och andra anläggningsändamål Mallar för förelägganden Information till branscherna Myndighetskontaktnät Tillsynsansvar mellan myndigheter Diskussion kring var medel för ett nytt och utvidgat projekt kan äskas och hur frågorna hanteras i VP 13 Krav på provtagningar . . . . . .

2,8 milj. ton farligt avfall Nyproducerat farligt avfall i Sverige år 2012, enligt Naturvårdsverket. Detta utgör en fördubbling sedan 2004. 2,8 milj. ton farligt avfall Avfall som hamnar i vattendrag, i luften, grävs ner och adderas till tidigare avfall, om det inte skickas utomlands, förbränns eller deponeras inom landet.

Lögn, förbannad lögn och statistik Kan vi lita på statistiken? Mörkertalen kan vara stora Producenten definierar själv vad som är avfall och biprodukt Schaktmassor har t.ex. i tidigare statistik bara räknats som avfall då de faktiskt lämnats över till avfallshantering. Schaktmassor som återanvänts blev då ”biprodukter”

Nyttig avfallsjuridik för masshantering 15 kap 1 § miljöbalken ”Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med o s v ” (bortsett från biprodukter som uppkommer ur tillverkningsprocesser)  

53 och 54 §§ avfallsförordningen (2011:927) ”För att få lämna avfall som uppkommit i en yrkesmässig verksamhet till någon annan för transport eller annan hantering krävs att den som ska hantera avfallet har gjort den anmälan eller har det tillstånd som krävs för hanteringen, och den som lämnar avfallet har kontrollerat att kraven i 1 är uppfyllt. Första stycket 2 gäller inte för avfall som lämnas till kommunen eller den som kommunen har anlitat.  

29 kap 1 och 2 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) ”Tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.30 gäller för anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle utgörs av mer än 10.000 avfall som inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål, eller 2. Mer än 30.000 ton avfall , om anläggningen inte är tillståndspliktig enligt 1. Tillståndsplikten gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återanvänds”   ”Anmälningsplikt C och verksamhetskod 90.40 gäller för anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Anmälningsplikten gäller inte anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas, eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1 §

Rollfördelning mellan kommun och länsstyrelse Anläggning ska anmälas till kommunen enligt 9 kap miljöbalken om verksamhetsutövaren anser att avfallet inte klarar halt- och lakningskraven för mindre än ringa risk enligt naturvårdsverkets handbok 2010:1. OBS! kommunen bör även kräva in uppgifter via tillsynen om anläggningar påträffas där verksamhetsutövaren inte styrker ovanstående. Andra anläggningar, utom detaljplan, som av verksamhetsutövaren anses falla utom anmälningsplikten ovan och som har en väsentlig påverkan på naturmiljön, ska anmälas till länsstyrelsen enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Samordning mellan myndigheterna är önskvärd. Glöm inte att länsstyrelsen har fulla möjligheter att förelägga om uppgifter och undersökningar om avfallets beskaffenhet!

Avfallet och dess kopplingar till grov organiserad brottslighet Snabba pengar i hela avfallskedjan Möjligheter till penningtvätt och annan kriminalitet Branschkulturer där ”småfiffel” förekommit av tradition Internationella avsättningsmöjligheter