Utbildningsvetenskaplig forskning Deltagare från Vetenskapsrådet vid lärosätesbesök under 2014: Eva Björck, professor, huvudsekreterare UVK Petter Aasen, professor, rektor, ordförande UVK Kerstin Nordstrand, forskningskoordinator UVK Anders Hellström, forskningssekreterare, UVK Lena Hed, kommunikatör, UVK

Agenda Presentation av Vetenskapsrådet och Utbildningsvetenskapliga kommittén Forskningsfinansiering Utbildningsvetenskap Beredningsprocessen Ansökan Ämnesöversikt Infrastruktur

”Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskaps-områden.” Ur instruktion för Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådets organisation

Utbildningsvetenskapliga kommittén (2013-2015) Petter Aasen Ordförande/Chair Professor i utbildningsvetenskap, rektor vid Hogskolen i Buskerud og Vestfold, Norge Stefan Anderberg Docent i kulturgeografi, Lunds universitet Jakob Cromdal Professor i pedagogiskt arbete, Linköpings universitet Lisa Berlin Thorell Docent i psykologi, Karolinska institutet Ann-Carita Evaldsson Professor i pedagogik, Uppsala universitet Cecilia Kärnefelt Hultberg Professor i musikpedagogik, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Mikael Lindahl Professor i nationalekonomi, Uppsala universitet Lisbeth Lundahl Professor i pedagogiskt arbete, Umeå universitet Lars Pettersson Professor i historia med inriktning mot kunskapsbildning och ämnesdidaktik, Högskolan Dalarna Inga-Britt Skogh Professor i teknikens didaktik, Kungliga Tekniska Högskolan Ryszard Szulkin Professor i sociologi med inriktning på arbete, organisation och personalfrågor, Stockholms universitet

Aktuella regeringsuppdrag FOKUS – förslag till peer review-baserad modell för fördelning av basanslag till universitet och högskolor SKOLFORSK – underlag till Skolforskningsinstitut Internationell rekrytering av framstående forskare, rådsprofessorsprogrammet och bidrag till framstående yngre forskare Förbättrad tillgänglighet till och underlättad användning av registeruppgifter för forskningsändamål Nationella riktlinjer för open access

FORSKNINGSFINANSIERING

Finansiärer av FoU i Sverige 2011 Miljarder kr

Forskningsfinansiärer – myndigheter samt vissa stiftelser

Vetenskapsrådets forskningsstöd 2013 Totalt 5,7 miljarder

Utbetalat stöd fördelat på grupper av stödformer 2013 Totalt 5671 miljoner kr

Fördelning av bidragsformen projektstöd 2013

Forskningens verktyg och infrastruktur Ämnesområden och andra större infrastrukturer, 2013

UTBILDNINGSVETENSKAP

Forskningsinriktning för utbildningsvetenskap 2014 Vetenskapsrådet ger stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. Grundforskning inom utbildningsvetenskap handlar om lärande, undervisning, utbildning och bildning. Avgörande vid bedömning av ansökningar är den vetenskapliga kvaliteten.

Våra bidrag inom utbildningsvetenskap Ca 300 ansökningar årligen Beviljandegrad 12,8 % (2013) Jämställdhet: Lägre beviljandegrad men längre projekt/större medelbidrag för kvinnor 2013 Få sökande inom internationell postdok och framstående yngre forskare Ökad långsiktighet – hälften av beviljade bidrag är till projekt på mer än 3 år.

Sökta och beviljade projektbidrag perioden 2007-2013 Värdhögskola Totalt antal ansökningar Beviljat Genomsnittlig beviljningsgrad 2007-2013 Göteborgs universitet 252 32 13 Stockholms universitet 277 30 11 Linköpings universitet 225 34 15 Uppsala universitet 155 28 18 Umeå universitet 136 23 17 Lunds universitet 93 8 9 Karlstads universitet 92 7 Malmö Högskola 88 5 6 Örebro universitet 65 12 Södertörns högskola 62 3 Luleå tekniska universitet 53 Linnéuniversitetet 69 Mälardalens Högskola 48 4 Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping 40 Högskolan i Borås Kungl Tekniska högskolan 38 2 Karolinska Institutet 22 1 Högskolan i Gävle 21 Högskolan i Halmstad Högskolan i Kristianstad 20 10 Mittuniversitetet Övriga (vardera <20 ansökningar) Totalt 1929 226

VR-utlysningar relevanta för utbildningsvetenskap http://vr.se/2.5b24e27d107949d9e3880000.html Projektbidrag Projektbidrag ges för forskning för att lösa en definierad forskningsuppgift. Projektbidrag – Lärande – hjärna – praktik Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning. Infrastrukturbidrag (planering, drifts- och bidrag till dyr vet. utrustning) Ge forskare ökad tillgång till infrastrukturer för forskning genom att bidra till investeringar, drift, underhåll och användarstöd. Register, databaser. Konferensbidrag Främja internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte. Konferensbidrag är ett sätt att ge forskare verksamma i Sverige möjlighet att anordna en konferens med internationellt erkända föredragshållare.

Internationell postdok Max två år sedan doktorsexamen. Bidragstiden är 18–36 månader. Minst två tredjedelar av bidragstiden ska tillbringas utomlands. 1 050 000 SEK per år varav 900 000 SEK är lönekostnader och 150 000 SEK är till forskningsomkostnader. International Career Grant (INCA) Ge forskare möjlighet att tidigt i karriären utvecklas både inom sin forskning och som forskningsledare. Forskare som avlagt doktorsexamen för två till sju år sedan. Bidrag till framstående yngre forskare (FYF) Finansiera anställningar, inklusive forskningsmedel för de allra främsta yngre forskarna. Tre MSEK per år under sex år. Forskare som avlagt doktorsexamen för sex till tolv år sedan. Bidrag inom rådsprofessorprogrammet (2015) Skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Fem MSEK per år under tio år.

Lärande – Hjärna – Praktik Öka kunskapen om det ömsesidiga samspelet mellan pedagogisk praktik, barns lärande och hjärnans funktioner utifrån mång- och tvärvetenskaplig forskning. De projekt som finansieras ska omfatta forskning om såväl lärande som hjärna och praktik, och fokusera på systematisk och vetenskaplig kunskapsbildning inom området. Söks av: Enskild forskare (projektledaren). Svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen. Bidragstid: Längst fem år Kostnadsslag: Bidraget kan omfatta alla slags projektrelaterade kostnader, exempelvis löner, resor, publiceringskostnader, mindre utrustning och avskrivningskostnader.

BEREDNINGSPROCESSEN

Beredning Beredningsgrupper UVK har fyra beredningsgrupper med en indelning som är baserad på den områdesindelning för utbildningsvetenskap som vi tillämpar (nedan). Beredningsgrupp Beteckning Innefattar områden Värden och föreställningar UVK-1 1 Utbildningshistoria 3 Värdefrågor Individens lärande UVK-2 4 Individens lärande 5 Grupprocesser Systemfrågor UVK-3 2 Utbildningssystem 7 Professioner 8 Effektstudier Didaktik UVK-4 6 Didaktik

Utlysning, beredning och beslut JAN FEB MAR APR MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC UTLYSNING ANSÖKAN BEREDNINGS-ARBETE BESLUT

Randvillkor För varje ansökan lämnar beredningsgruppen ett slutligt sammanvägt betyg på Vetenskapsrådets gemensamma sjugradiga betygsskala. Randvillkor som beaktas är: Jämställdhet Ålder

ANSÖKAN

Förutsättningar Finansiera forskning av högsta kvalitet Minska antalet ansökningar – större projekt, längre perioder Ständigt förbättra beredningsprocessen PRISMA 2015

Hur ser en bra ansökan ut? Beaktar VR:s instruktioner Tydlig bild av bakgrund, teori, tidigare forskning som motiverar behov av studien Tydligt syfte och tydliga forskningsfrågor Tydlig bild av forskningsdesign, metod och genomförande Tydlig beskrivning av forskargruppen – kompetenser och uppgifter Etiska aspekter beaktas Genomförandets olika aspekter och budget matchar

Lärosätets roll Vad händer innan S-bilagan skrivs på? Process på lärosätet Initiering Ansvarig Budget Medverkande forskare Samverkan andra lärosäten Stöd i processen ………. Koppling till strategi för lärosätet

ÄMNESÖVERSIKT UVK

Syfte En ämnesöversikt tas fram under 2014 över det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet. Översikten ska: beskriva det nuvarande tillståndet inom området samt identifiera styrkor, svagheter och utvecklingslinjer, tillsammans med motsvarande översikter för andra vetenskapsområden utgöra Vetenskapsrådets underlag till regeringen inför nästa forskningsproposition, kunna användas som underlag för UVKs prioriteringar och som referensmaterial inom Vetenskapsrådet och av andra i forskarsamhället.

Detta händer under året Forskare (26 st) - tematiska översikter Kort lägesbeskrivning av forskningen inom det egna området, styrkor och svagheter och trender Workshop med utbildningsvetenskapliga kommittén Statistiska data om läget och utvecklingen Infrastruktur frågor till Rådet för Infrastruktur (IFR) UVK använder texter till en beskrivning av forskningen inom området och tar fram rekommendationer Diskussion och synpunkter via: Workshop och diskussion UVK Lärosätesbesök Webbforum 29 sept, 2 veckor Publicering i början av 2015.

Utbildningsvetenskaplig forskning saknar inte kärnor Elisabet Nilfors, 2013

Tematisk indelning Tidigare indelning i 8 områden Ny tematisk indelning (inspirerad av OECD) Utbildningshistoria Utbildningssystem Effektstudier Värdefrågor Individens lärande Gruppprocesser Didaktik Professioner Summa 1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning 15 22 8 5 4 1 55 2. Sociala aspekter på utbildning 2 3 14 31 3. Undervisning, kommunikation och lärande 11 13 33 4. Ämnesdidaktik 7 26 41 5. Utbildning för lärare och andra professioner 25 Totalsumma 20 29 32 9 46 185

Bidragsformer och finansiärer Totalt beviljat belopp 2009-2013 (tkr)   Bidragsform FORTE RJ VR Summa Projektbidrag 58 460 40 128 909 196 1 007 784 Forskarskolor 167 770 Personstöd 1 360 91 444 92 804 Övrigt 12 000 29 587 41 587 71 820 1 197 996 1 309 944

Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion 1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildning Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i högre utbildning Organisation och ledning i utbildningssektorn Forskningsbaserad skolutveckling Utbildningsindikatorer och internationella kunskapsjämförelser Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion 2. Sociala aspekter på utbildning Medborgar- och demokratifostran Likvärdighet och jämställdhet i utbildning Mobbning och åtgärder mot mobbning Nyanlända i utbildningssystemet Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer

3. Undervisning, kommunikation och lärande Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande Lärande, hälsa och kropp Betyg och bedömning Multimodalt lärande och digitala verktyg Specialpedagogik/inkluderande pedagogik 4. Ämnesdidaktik Ämnesdidaktik inom NA/MA/Tekn. Ämnesdidaktik inom ämnet svenska (inkl. läs- och skrivinlärning) Ämnesdidaktik inom humaniora (exkl. språk) och samhällsvetenskap Ämnesdidaktik inom språk (även flerspråkighet) Ämnesdidaktik inom estetiska och praktiska ämnen

5. Utbildning för lärare och andra professioner Lärares profession och utbildning Professionsutbildning (annan) DESSUTOM: Lärande i några särskilda sammanhang Små barns lärande Vuxnas lärande och lärande i yrkeslivet Lärande i högre utbildning Informellt lärande – ungas lärande under fritiden

Forskning om förskolan Område / tema Förskola Grundskola och förskola Summa 1. Utbildningspolitik, utbildningssystem och organisation av utbildning  2  4 Utbildningspolitik och utbildningspolitiska reformer i grundläggande utbildning 1 Utbildningssystem: Jämlika chanser och social reproduktion 2 3 2. Utbildningens sociala sammanhang  1  3 Lärande och flerspråkighet i mångkulturella miljöer Medborgar- och demokratifostran Övergångar och vägledning 3. Undervisning, kommunikation och lärande  5  9 Lärande, hälsa och kropp Lärandeprocesser, kommunikation och meningsskapande 4 Multimodalt lärande och digitala verktyg 4. Ämnesdidaktik  10  11 Ämnesdidaktik inom na/ma/tekn 5 6 Ämnesdidaktik inom ämnet svenska Ämnesdidaktik övriga/flera ämnen 5. Utbildning för lärare och andra professioner 1  Lärares profession och utbildning Totalsumma 20 11 31

Behov av nationell infrastruktur för utbildningsvetenskap 2015-2020 REGISTERBASERAD FORSKNING INOM UTBILDNINGSVETENSKAP registerbaserade studier på skol- och skolklassnivå med möjlighet att koppla elevprestationer (betyg, nationella prov, gymnasieval) till kontextuella uppgifter på skolnivå, t. ex lärares arbetsförhållanden, klasstorlek, lärares utbildningsbakgrund, insamling och distribution av uppgifter om aktuella interventioner (NTA, Lärarlyftet m.m.) som underlag för storskaliga longitudinella studier, systematiska analyser av samhällsinformation relaterade till individdata inom det utbildningsvetenskapliga området, utveckling av befintliga registerdata för att använda i internationella komparativa studier, att främja nordisk samverkan inom infrastrukturområdet avseende utbildningsvetenskap, t.ex. länkning av registerdata.

Databaser Allmänt behöver databaser utvecklas liksom nya tekniker och metoder för hantering av data - få studier bygger vidare på tidigare forskningsresultat i avsaknad av tillgång till- och okunskap om lagringsmetoder och befintliga databaser, Storskaliga studier och longitudinella data har en potential som inte utnyttjas tillräckligt, En ny longitudinell kohortdatabas behöver utvecklas. Förslaget till en svensk kohortstudie, den s.k. Olivträdsutredningen, 2006 har inte materialiserats - studera barns utveckling och lärande från födseln, ojämlikhet i utbildning, barns och ungas erfarenheter från förskola och tidiga skolgång, samt deras fortsatta studier, utbildnings- och yrkesval i relation till skilda kontextuella betingelser och faktorer såsom hälsa/ohälsa.

Frågor Indelning i ämnesområden och teman Viktigaste områden att utveckla Infrastruktur Forskning om lärande i skolan GRUNDFORSKNING TILLÄMPAD PRAKTIKNÄRA FORSKNING

Antal ansökningar per bidragsform Utlysning Projektbidrag (U) Projektbidrag Lärande-hjärna-praktik (U) Bidrag till framstående yngre forskare (HS, U, KF) 2014 259 11 52 2013 262 utlystes ej 157 International Career Grant (alla områden) 98 Swedish Research Links (alla områden) 103 137  

Synliggöra utbildningsvetenskaplig forskning Forsknings-/kunskapsöversikter: Joanna Giota: Individualiserad undervisning Thom Axelsson: Barns och ungas utbildning i ett segregerat samhälle Charli Eriksson: Kunskap om hälsa och lärande Geschwind/Forsberg: Forskning om högre utbildning (kommande) Sven Persson: Likvärdighet i förskolan (kommande) Konferensen Resultatdialog 20-21 november i Jönköping Forskning pågår Sök bland pågående projekt på vr.se

Internationella satsningar och samarbeten Horizon 2020 NORDFORSK – ”Education for tomorrow” ESFRI – European Strategy Forum for Research Infrastructures (fem initiativ inom humaniora & samhällsvetenskap) Bilaterala samarbeten (Brasilien, Sydkorea…) Samverkan NSF – teknik, na, ma OECD – Kartläggning av utbildningsforskning och utvecklingsarbete i Europa

TACK!

SKOLFORSK

Uppdrag att kartlägga forskningsresultat med relevans för skolväsendet

”The GAP” Bild: Netherlands Initiative for Educational Research

Medicine, science, technology Education Research Development Practice Reading suggestion: Burkhardt, H. & Schoenfeld, A (2003). Improving Educational Research: Toward a More Useful, More Influential, and Better-Funded Enterprise. Educational Researcher . Bild: johan.lithner@umu.se

Kartläggningar av skolforskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolan Underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete   I - II Inventering av koncept och modeller, nationella, nordiska och inter- nationella   III - IV Problem- inventering trans-formation teori/praktik/ policy   V - VI Relevanta fråge- ställningar praktik/ policy   VII Metoder för att utarbeta systematiskakuns kaps-översikter   VIII Forsknings- basering av lärar-utbildning XII Kartläggning av svensk praktiknära skol- forskning Kartläggning av forskningsresultat – specifika forskningsfrågor   IX A Internationella komparativa studier IX B Inkludering/ special- pedagogik IX C Läs och skriv IX D Tidig intervention förskola IX E Matematik X - XI Bedömning & Betyg

Ansvariga forskare Delprojekt I. Magnus Levinsson, Göteborgs universitet Delprojekt II. Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Delprojekt III. Glenn Hultman, Linköpings universitet Delprojekt IV. Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Delprojekt V. Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Delprojekt VI. Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet Delprojekt VII. Tine Pröitz, Høgskolen i Buskerud og Vestfold Delprojekt VIII. Ninni Wahlström, Linnéuniversitetet Delprojekt IX. A. Sverker Lindblad, Göteborgs universitet Delprojekt IX. B. Claes Nilholm, Malmö högskola Delprojekt IX. C. Karin Taube, Umeå universitet Delprojekt IX. D. Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola Delprojekt IX. E. Andreas Ryve, Mälardalens högskola Per Nilsson, Örebro universitet Delprojekt X. Viveca Lindberg, Stockholms universitet Delprojekt XI. Christian Lundahl, Örebro universitet Delprojekt XII. Mina O’Dowd, Lunds universitet

Referensgrupp Följande personer ingår i referensgruppen: Mikael Alexandersson, Högskolan i Halmstad Helena Bjelvenius, SKL Ingrid Carlgren, Stockholms universitet Karin Hermansson, IFOUS Anna Jändel-Holst, Lärarnas Riksförbund Fredrika Fredmark, Friskolorna Lena Linnerborg, Skolledarna Eva Minten, Skolverket Lena M Olsson, Lärarförbundet Thomas Persson, Stockholms stad