1 Kommentarer ”Lika skola med olika resurser?” Peter Fredriksson IFAU

talet – Ett decennium av genomgripande reformer 1991 – Kommunaliseringen (sektorsbidrag till skolan) 1992 – Fritt skolval (friskolor) 1993 – Ett generellt statsbidrag (sektorsbidraget bort) 1996 – Friare lönesättning för lärare 1997 – Reformerat betygssystem 1997 – Kommunalt balanskrav 1991 – programgymnasiet (3-årig yrkesutbildning) Samtidigt pågår en ekonomisk kris

3 Varför alla reformer? Varför så genomgripande? Hade det inte varit möjligt att korrigera problemen med de relativa betygen, snarare än att sjösätta ett helt nytt betygssystem? Hade det inte varit möjligt att reformera de ursprungliga statsbidragen, snarare än att sjösätta en kommunaliseringsreform? Som observatör blir man slagen av hur lite egentlig analys som verkar ha föregått dessa stora reformer Tvära kast inom utbildningspolitiken (på basis av lite evidens)! Borde inte utbildning vara ett område där man agerar med försiktighet och kontinuerligt följer upp och utvärderar?

4 Presterade eleverna dåligt i början/mitten av 90-talet? ”d-värden” korrigerade för ålder och åk. d > 0 bättre än genomsnittet. Matematik (åk 8) TIMSS el föregångare

5 Naturvetenskap (åk 8). TIMSS el föregångare ”d-värden” korrigerade för ålder och åk. d > 0 bättre än genomsnittet.

6 Läsförståelse (åk 4). PIRLS el föregångare Elevresultat relativt goda i början/mitten av 90-talet

7 Målstyrning förutsätter uppföljning/utvärdering Det är anmärkningsvärt att insatserna för uppföljning och utvärdering inte ökade i samband med kommunaliseringen Det har – tills helt nyligen – inte varit möjligt att mäta utbildningsresultat före 16 års ålder m.h.a. centralt insamlade data Systemfel! (som är på väg att korrigeras, men alldeles för sent)

8 (Vad avse med) Likvärdighet (och hur mäta)? En samhällsekonomiskt effektiv politik utjämnar förutsättningarna för barn med samma fallenhet En politik som mobiliserar ”begåvningsreserven” sannolikt effektiv. Mindre motsättning mellan effektivitet/jämlikhet på utbildningsområdet än på andra områden Men svårt/omöjligt att mäta lika förutsättningar Mätningar av likvärdighet fokuserar oftast på spridningen i utfall (Notera att det kan finnas effektivitetsargument för att även minska spridningen i utfall) Vilka förutsättningar finns då att mäta likvärdighet? Efter betygsreformen finns betyg, vars förankring i studieresultat lämnar en del övrigt att önska…

9 Betygsvariation mellan elever i tre ämneskategorier 1989 – 2007 d = 0 (1989). Källa Gustafsson & Yang Hansen (2009)

10 Variation i betyg mellan skolor och kommuner Källa Gustafsson & Yang Hansen (2009)

11 Är skolan en central eller kommunal angelägenhet? Mångfasetterad fråga som inte går att besvara Utbildningsanordnaren bör dock inte leva under ett strikt balanskrav –Det kommunala balanskravet innebär att kommunerna måste budgetera så att intäkterna överstiger kostnaderna Utbildningspolitik är investeringar som inte bör påverkas av kortsiktiga svängningar i konjunkturen eller kohortstorlekar Att utbildningsanordnaren har ett strikt balanskrav är problematiskt, både ur ett effektivitets- och livärdighetsperspektiv