Vardagsverksamheten sköts genom en Arbetsorganisation som skickar ner problemen som uppstår till en Utvecklingsorganisation som hämtar kraft och delar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Det goda lärandet – Den goda skolan
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Ledning & Styrning i Samverkan UTKAST FÖR VIDAREUTVECKLING Reflektioner och summeringar från intressentdialog den 25/9 på St Gertud i Malmö.
Handlingsplan för matematikutveckling
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Välkommen till Arbetslagsutveckling inom ramen för entreprenöriellt lärande Mål: Ökad medvetenhet om vilka behov ert arbetslag har, för att utvecklas.
Södertörns projekt ”Introduktion Södertörn” implementerades 2010 genom samfinansiering av en gemensam introduktionsstrateg (8 kommuner och arbetsförmedling)
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
Arbetsplan för skolbiblioteket
1.Att bidra till det gemensamma lärandet genom lärgrupper.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Förändringsagenter i skolor och förskolor
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Läroplansträff Välkomna!.
en mil öster om Linköping
© Copyright APeL Att utveckla tillsammans - om kritiska faktorer i projektarbete Projektkontakt Mora
Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner
PBS i förskolan (Katina Thelin).
NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
Utifrånmotivation, utifrånstyrning
Tips Goda exempel Förståelsefördjupande lärprocess
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Samordning för Psykisk (o)hälsa
Bra skolor kännetecknas av:
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
Arbetsmiljöverkets vision
Dagordning Träff med skolledare Avesta
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Västra Götaland.
Årsrapport Vad har vi gjort? Utveckling och perspektiv på Våga Visas metod. Goda exempel från utvärderingen.
Nätverksträffen i Sundsvall 2008
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Värdegrund, Vision och Verklighet.
Enl. McKinsey m.fl. Sammanhållen kvalitet i lärandet Lärarprofessionens mycket stora betydelse – lärarnas status, rekryteringen till yrket Kompetensutvecklingen.
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
BFL i Lilla Edet - 2 år 27 oktober 2014.
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Projektledning.
Kvalitetsarbete och politisk styrning utifrån ett PBS-perspektiv
Gemensamt skapa kunskap Handling
Vi kallar dessa människor ledare.
Gymnasie & Vuxenutbildning
LIFT MÅL LIFT Ett utvecklingsprogram för deltagaren och deltagarens företag.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Värderingar & medarbetare Förbättringsarbete inom Luxo
Falu modellen Strategiskt kvalitetsarbete på alla nivåer; pedagog, förskolchef och huvudman.
Arbets- och utvecklingsorganisation
Helhetens betydelse för delarna. Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur.
Regionens bildande Organisering av institutionsvården Samarbete mellan Barnpsykiatri och Socialtjänst Remissrunda 2003 – Skolan involverades Beslut 2005.
PBS Problembased School Development The Primacy of Everyday Concerns Nätverksträff för skolledare Aronsborg Strategier, strukturer och utvecklingskalendarium.
© Jan E Persson Ulrika Westrup ek dr Jan E Persson och ek dr Ulrika Westrup Institutionen för Service Management, Lunds universitet HSS2011: Interaktiv.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
Inga förändringar påkallade av ändrad HF Uppföljning och förstudie med syfte att analysera nuläge och se över möjliga modeller att ge bättre möjligheter.
PBS Nätverksträff Hans-Åke Scherp
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Förskoleklass, grundskoleutbildning och skolbarnsomsorg Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Gemensam APT Förskolorna i Svedala
BasKraft - ökar förmågan att skapa resultat tillsammans
Från 20 stadsdelar till 10 - Kommunikation i samband med stadsdelsreformen i Göteborgs Stad A: Norra Hisingen  B: Angered C: Östra Göteborg D: Västra Hisingen.
Gnosjö kommuns styrmodell
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
Presentationens avskrift:

Vardagsverksamheten sköts genom en Arbetsorganisation som skickar ner problemen som uppstår till en Utvecklingsorganisation som hämtar kraft och delar lärdomar i Interna och externa nätverk

År 1År 2År 3År 4År 5 Utvecklingsorganisation Den pedagogiska verksamheten Arbetsorganisation Internt nätverk Externt nätverk Lärgrupper, lärledare, lärplaner Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning ? ! ! ! ! ! ? ? ? ? ?? ? ? ? ? ? ! ! ! ! ! !

Nätverksträffarna är mycket viktiga för… 2005 N=342 M 2006 N=349 M 2007 N=564 M 2008 N=470 M …att fördjupa min förståelse av PBS3,53,63,73,6 …att hålla PBS levande på hemmaplan3,43,53,43,5 …att få nya idéer3,6 3,7 …att få energi i skolutvecklingsarbetet3,53,6 3,7 …kontakter med andra skolor/kommuner3,4 3,33,4

Grundperspektiv Samstämmighet som grund för beslut om gemensamt görande Långsiktighet Dubbel-loopslärande Visar på behov av utveckling Drivkraft för utveckling Förändring Singel-loopslärande Akut. Operativ Variation och flerstämmighet som grund för lärande Ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut. Dränerar skolan på energi Stabilitet UtvecklingsorganisationArbetsorganisation Styrning Styrning av tredje ordningen: Gemensam vägledande helhetsidé Styrning av första ordningen: Övervakning, kontroller, inspektioner Styrning av andra ordningen: Strukturer, planer Effektivitet Inre effektivitet: Kostnad per meritpoäng Yttre effektivitet: Kundnöjdhet Dynamisk effektivitet: Utvecklingspotential. Bra system för att upptäcka ”problem”. Fokuserar det man kan påverka. Gemensamt lärande. Helhetsidé. Genererar nya lärdomar om lärande. Lärande på alla nivåer

UtvecklingsorganisationArbetsorganisation Utvärdering och uppföljning Underlag för lärande Underlag för kontroll Kvalitet Resultat på standardiserade nationella prov, betyg Kvaliteter i kunskapsbildningen Återkoppling Vad har du gjort för att förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé? Vilka svårigheter har du mött när du försökt förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé? Ledarskap Planera och organisera medarbetarnas görande. Strukturer, medarbetarnas handlingsmönster, rycka ut vid enskilda händelser. Planera och organisera lärande om undervisning och lärande. Visioner, mentala modeller, helhetsidé

UtvecklingsorganisationArbetsorganisation Organisering Arbetsplaner Arbetslag Arbetslagsledare som implementerare av beslut i ledningsgruppen Lärplaner Lärgrupper Lärgruppsledare som kommunikatörer av lärgruppernas lärdomar Medarbetare Utförare av beslut Medskapare och huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning Lönekriterier Elevresultat, meritpoäng,.. Bidrar till det gemensamma lärande